<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519</id><updated>2011-08-28T06:27:24.656-07:00</updated><category term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><category term='Suequibell'/><category term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category term='suequibell likes'/><title type='text'>analogue and bilingual girl in a digital world</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>94</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7587060753341745307</id><published>2011-06-30T13:01:00.000-07:00</published><updated>2011-06-30T13:03:02.234-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='suequibell likes'/><title type='text'>YES!</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-MbvaeJoVlc0/TgzWSBhfPdI/AAAAAAAAAgs/gRSdaOl-hpQ/s1600/yes.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 155px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-MbvaeJoVlc0/TgzWSBhfPdI/AAAAAAAAAgs/gRSdaOl-hpQ/s400/yes.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5624105639813791186" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7587060753341745307?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7587060753341745307/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2011/06/yes.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7587060753341745307'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7587060753341745307'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2011/06/yes.html' title='YES!'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-MbvaeJoVlc0/TgzWSBhfPdI/AAAAAAAAAgs/gRSdaOl-hpQ/s72-c/yes.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6943356127805034736</id><published>2011-06-24T06:03:00.000-07:00</published><updated>2011-06-24T06:07:36.956-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='suequibell likes'/><title type='text'>Do this in a car if you can</title><content type='html'>&lt;iframe src="http://www.youtube.com/embed/u9u6nYOEADw" allowfullscreen="" frameborder="0" height="349" width="560"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6943356127805034736?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6943356127805034736/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2011/06/do-this-in-car-if-you-can.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6943356127805034736'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6943356127805034736'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2011/06/do-this-in-car-if-you-can.html' title='Do this in a car if you can'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://img.youtube.com/vi/u9u6nYOEADw/default.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7593023420258067418</id><published>2011-01-25T14:45:00.000-08:00</published><updated>2011-01-25T15:00:15.827-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>På väg till mitt körkort</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TT9T71deXoI/AAAAAAAAAgc/8OUx_W8ILgk/s1600/Dasauto.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 278px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5566259951881313922" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TT9T71deXoI/AAAAAAAAAgc/8OUx_W8ILgk/s400/Dasauto.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den första februari börjar jag övningsköra, om allt går som planerat kommer jag att ha körkortet lagom till min födelsedag och äntligen kommer jag att kunna köra min drömbil "bubblan"...DAS AUTO!&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Camino a mi carnet de conducir&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El primero de febrero comienzo mis lecciones de conducir. Si todo va como planeado tendré mi licencia de conducir a tiempo de mi cumpleaño, y por fin podré conducir mi auto de los sueños "el escarabajo" DAS AUTO!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7593023420258067418?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7593023420258067418/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2011/01/pa-vag-till-mitt-korkort.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7593023420258067418'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7593023420258067418'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2011/01/pa-vag-till-mitt-korkort.html' title='På väg till mitt körkort'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TT9T71deXoI/AAAAAAAAAgc/8OUx_W8ILgk/s72-c/Dasauto.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-2110297543911931983</id><published>2011-01-16T09:40:00.001-08:00</published><updated>2011-01-16T09:59:26.154-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>I dream a lot</title><content type='html'>&lt;div align="right"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TTMtu5JyDhI/AAAAAAAAAgM/TbkzxOnRT3g/s1600/DSC0000071.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5562840248371777042" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TTMtu5JyDhI/AAAAAAAAAgM/TbkzxOnRT3g/s400/DSC0000071.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;...but I´m not a very good sleeper.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Yo digo, toda esas noches sin sueño y con mucho trabajo, han valido la pena para estar en este punto de mi vida donde todo simplemente encaja. Simplemente feliz. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag säger bara, alla dessa sömnlösa nätter med mycket arbete, har varit värt mödan för att befinna mig där jag just är. Där allt stämmer. Jag är helt enkel lycklig. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-2110297543911931983?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/2110297543911931983/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2011/01/i-dream-lot.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2110297543911931983'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2110297543911931983'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2011/01/i-dream-lot.html' title='I dream a lot'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TTMtu5JyDhI/AAAAAAAAAgM/TbkzxOnRT3g/s72-c/DSC0000071.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1804291867312458209</id><published>2010-08-27T13:14:00.000-07:00</published><updated>2010-08-27T13:31:14.861-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>Silence, Set,  Action... "Run Run se fue pal Sur" is on the run.</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/THgdWUbZUXI/AAAAAAAAAf4/6Qg-B4YBSZM/s1600/Run++Run+Run+se+fue+pal+sur++,+i+eskilstuna+134.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5510186413365743986" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/THgdWUbZUXI/AAAAAAAAAf4/6Qg-B4YBSZM/s400/Run++Run+Run+se+fue+pal+sur++,+i+eskilstuna+134.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;                                              ...pictures soon to come.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1804291867312458209?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1804291867312458209/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/08/silence-set-action-run-run-se-fue-pal.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1804291867312458209'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1804291867312458209'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/08/silence-set-action-run-run-se-fue-pal.html' title='Silence, Set,  Action... &quot;Run Run se fue pal Sur&quot; is on the run.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/THgdWUbZUXI/AAAAAAAAAf4/6Qg-B4YBSZM/s72-c/Run++Run+Run+se+fue+pal+sur++,+i+eskilstuna+134.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5339331113055087653</id><published>2010-08-10T17:06:00.000-07:00</published><updated>2010-08-09T17:19:30.638-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>Post it film</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Det händer att inspirationen finner dig mitt i natten. Utan att fråga och alltid vid samma tid kommer hon, och det är bara att släppa in henne. Så ser det ut nu - min post it film.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TGCY2tziSHI/AAAAAAAAAfY/PwpITT2LaQo/s1600/Post+it+film.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5503566810422855794" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TGCY2tziSHI/AAAAAAAAAfY/PwpITT2LaQo/s400/Post+it+film.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Pasa que la inspiración te llega por las noches. Sin falta - a la hora justa y no te queda nada más recibirla. Ahora los post its tienen imágenes de referencias. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5339331113055087653?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5339331113055087653/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/08/post-it-film.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5339331113055087653'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5339331113055087653'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/08/post-it-film.html' title='Post it film'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TGCY2tziSHI/AAAAAAAAAfY/PwpITT2LaQo/s72-c/Post+it+film.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1589988530945862550</id><published>2010-08-05T15:24:00.001-07:00</published><updated>2010-08-05T15:47:01.383-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>"Tengo una película en mi cabeza..."</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Asi se ve, el trailer de mi película. El 24 de agosto se convierten todos esos post its con frases a imagenes, y en septiembre se verá el resultado.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TFs6L78PK_I/AAAAAAAAAfI/R6XW3Zg_zaw/s1600/tengo+una+pelicula+en+mi+cabeza.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5502055346506509298" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 335px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TFs6L78PK_I/AAAAAAAAAfI/R6XW3Zg_zaw/s400/tengo+una+pelicula+en+mi+cabeza.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;"Jag har en film i huvudet..."&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Så ser det ut just nu. Min kommande filmtrailer. Den 24 augusti förvandlas alla post it lappar, med menningar på, till bilder och i september kommer ni att se slutresultatet.&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1589988530945862550?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1589988530945862550/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/08/tengo-una-pelicula-en-mi-cabeza.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1589988530945862550'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1589988530945862550'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/08/tengo-una-pelicula-en-mi-cabeza.html' title='&quot;Tengo una película en mi cabeza...&quot;'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TFs6L78PK_I/AAAAAAAAAfI/R6XW3Zg_zaw/s72-c/tengo+una+pelicula+en+mi+cabeza.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5235834420105665320</id><published>2010-08-04T08:32:00.000-07:00</published><updated>2010-08-04T09:01:08.403-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>Not in Love - Just overwhelm. Wich for my curly head is the same.</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TFmLPt1g-ZI/AAAAAAAAAe4/_x7c84ioZjg/s1600/kevinplaying"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5501581521928124818" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TFmLPt1g-ZI/AAAAAAAAAe4/_x7c84ioZjg/s400/kevinplaying" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Det finns få av de, men denna mannen är ett av dem &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;som får mig att le när han påminner mig &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;om hur mycket jag egentligen älskar att lära mig det jag gör.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TFmL2P6IiKI/AAAAAAAAAfA/lr5CJr-Ue54/s1600/playing.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5501582183909329058" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 332px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TFmL2P6IiKI/AAAAAAAAAfA/lr5CJr-Ue54/s400/playing.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;...sur o no sur.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5235834420105665320?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5235834420105665320/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/08/not-in-love-just-overwhelm-wich-for-my.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5235834420105665320'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5235834420105665320'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/08/not-in-love-just-overwhelm-wich-for-my.html' title='Not in Love - Just overwhelm. Wich for my curly head is the same.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/TFmLPt1g-ZI/AAAAAAAAAe4/_x7c84ioZjg/s72-c/kevinplaying' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-2828020288026530192</id><published>2010-05-22T12:29:00.000-07:00</published><updated>2010-05-22T12:34:11.796-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>I´ll be back...</title><content type='html'>..till desss kolla något som fick mig att skratta en massa.&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;...y hasta entonces miren un video con el cual me rei demasiado. =)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://video.se.msn.com/watch/video/lady-gaga-slang-dig-i-vaggen/1jjqx8yn7?from=sharepermalink"&gt;http://video.se.msn.com/watch/video/lady-gaga-slang-dig-i-vaggen/1jjqx8yn7?from=sharepermalink&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-2828020288026530192?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/2828020288026530192/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/05/ill-be-back.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2828020288026530192'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2828020288026530192'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/05/ill-be-back.html' title='I´ll be back...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3786096722745547670</id><published>2010-04-25T14:55:00.000-07:00</published><updated>2010-04-25T15:03:54.483-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>Tilläggnad en Geisha på sin dag</title><content type='html'>&lt;p align="center"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-97cdf92f88f7bd21" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v3.nonxt7.googlevideo.com/videoplayback?id%3D97cdf92f88f7bd21%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926793%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D826D28C817E27064B16EB7BCA771A3A3512B7969.5383B9FF841752ED559C20636B7AC82E13BF294D%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D97cdf92f88f7bd21%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DzEK0vyRfPZYJbdyBhNpXaYWxfnU&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v3.nonxt7.googlevideo.com/videoplayback?id%3D97cdf92f88f7bd21%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926793%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D826D28C817E27064B16EB7BCA771A3A3512B7969.5383B9FF841752ED559C20636B7AC82E13BF294D%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D97cdf92f88f7bd21%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DzEK0vyRfPZYJbdyBhNpXaYWxfnU&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt; &lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3786096722745547670?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3786096722745547670/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/04/tillaggnad-en-geisha-pa-sin-dag.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3786096722745547670'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3786096722745547670'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/04/tillaggnad-en-geisha-pa-sin-dag.html' title='Tilläggnad en Geisha på sin dag'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-663619934161074752</id><published>2010-04-25T13:16:00.000-07:00</published><updated>2010-04-26T06:55:08.902-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>936 timmar...</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;...kan man räkna sedan jag fyllde år (and countning). Det var inte så länge sedan jag hade kommit till Sverige, från en tre månaders resa i Chile, och istället för att åka hem till Bergen på en gång, bestämnde jag mig för att stanna i min hemstad under min födelsedag. Jag hade väl inte tänkt något speciellt, än att bli lite lätt firad: tårta, kort, samtal och en lätt fika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag är inge prylgalen tjej, men den här gången pratade jag ganska högt om att jag var på jakt efter en BOKLAMPA OCH EN PENNA MED LAMPA. Ingen verkade bry sig och jag bara hängde på skådespeleriet – ”Ok, ingen bryr sig ”. ”Tummen upp”. ”Bra spelat”. ”Går såååå på den.” ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allt i sin ordning. Min dag kom. Jag vaknar med ett leende. Borstar tänderna i takten till en sång av Claes Göran Hederström som spelas på radion, som för övrigt snackar mycket om just min dag : som är även Irland´s nationaldag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag går runt i pyjamas och ser mig i spegeln och tänker ”Tänk om någon kommer för att överraska mig?? Så kan jag inte se ut!!!”. Där spårade jag ut totalt. Tänkte kanske på att min mamma hade ringt mina vänner för en lite fika och de skulle dyka upp närsomhelst.  Det skulle vara en idée!!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Gaby är aldrig hemma under sina födelsedagar och har inte sett de på nästan ett år”. Jag ler stort. Duschar, gör i ordning mig, går igenom min garderob, gör mig fint och väntar….&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mitt leende blir mindre och mindre efter timmarna som går. Jag kollar min mobil, för ibland brukar jag stänga av den utan att veta det, men nej. Den fungerar. Jag väntar…tick, tack, tick, tack. Samtal nr ett: min pappa. Samtal nr två: min bror. Samtal nr tre: en bekant (men detta samtal räknas inte. Jag hade varit hos henne dagen innan och hjält henne med en uppsats, och sade att jag inte kunde komma dagen där på för jag fyllde år).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På eftermiddagn kommer min mamma. Jag tänker ”Nu händer det” och går in i hennes kök och låtsades som "om jag gjorde något” och ”hörde inte att hon kom”. Det som skulle komma var katastrof. Jag blev ledsen helt enkelt. Jag fick inge tårta, kortet jag fick skrev hon på innan hon gav den till mig och sedan fick jag en penna som man ser vad man skriver när det är mörkt…okey…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ni vet. Ibland, i livet, får man vad man behöver istället för det man vill ha. Det är en bra grej – pennan där emot...inge bra!!!!&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Där stannar inte katastrofen. Jag får ett mail från en jävel som skriver:&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;”…hey, du fyller år. Om inte du har ätit kanske jag kan bjuda dig på några av de ((otroligt dåliga)) restauranger i stan”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fastän jag var desperat efter att någon skulle fira mig, var jag inte beredd att sjunka så lågt och tacka ja till ett sånt jävla skit firandet! …och tänka sig att  denna mannen hade jag en lite tanke om att bli tillsammans med…men för all del…ibland får man vara lite ding i huvudet!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nocera  säger:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; ”…men jag fick ingen meddelande på facebook om att du fyllde år”. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Första gången som jag fick lust att ha facebook, för att få en massa ytliga ”grattis” från människor som jag skapar en virtuellt vänskap med, och kan radera efter att ha fått det jag ville ha…eller blockera dem tills nästa gång jag fyller…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;WTF****** Är det ingen som bara kan säga de sju orden!!!???&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag skjunker lågt. Gör mig syndlig på messenger för att ragga lite hälsningar (Ja!!! Jag har messenger. Ni som har facebook kan ju skapa en grupp men något fyndigt namn för att känna er coola och "pook it")&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag är inloggad i ett par sekunder innan jag får ett meddelande ”GRATTIS GUMMAN!! Du får komma över och inkassera en present.”. Jag ler igen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den enda personen som gjorde min dag var min vän Maria. Den enda, enda, ENDA som tog sig lite av sin tid för att säga de underbara sju orden, som man vill höra när man fyller år:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;”GRATTIS!”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ärligt. Det spelade inge roll vad jag skulle få, för jag hade redan fått det jag behövde =) men hey Maria hade lyssnat och jag fick både min boklampa och lamppena =). Dubbelt poäng till Maria - som i dag faktiskt fyller år! …och jag säger  bara GRATTIS!!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Utan dig hade min dag varit en mörk minne, men hey…vad kan jag säga? Ler och ska ha som tradition att berätta om denna historia för varje år som jag firar min födelsedag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;GRATTIS GUMMAN!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;…och till er andra, i min vänskapskrets, som inte gjorde någon nytta i år, så fyller jag om 326 dagar (and countning…) Nog har ni tid för att pyssla fram en hemmagjord kort, banne mig! &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-663619934161074752?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/663619934161074752/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/04/att-fylla-ar-och-bli-firad-av-en-van.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/663619934161074752'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/663619934161074752'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/04/att-fylla-ar-och-bli-firad-av-en-van.html' title='936 timmar...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-2370667563131894074</id><published>2010-04-09T12:56:00.000-07:00</published><updated>2010-04-25T11:55:53.254-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>DateMOLITION</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;För inte så länge sedan var jag på en date, en ganska trevlig sådan som resulterade med yttligare fyra dater till.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allt verkade frid och fröjd och fastän jag inte hade några planer på att inledda något med killen i frågan, så var det trevligt att bli uppvaktad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under vårt femte date - på en fancy restaurang - så säger han ”Ska vi prata allvar?”. Jag tittar på honom och ler skräckslagen men lyckas säga lite ironisk ”Jo visst…jag menar…hur allvarligt kan vi prata efter att ha kännt varandra i en vecka?”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Han ler och säger ”Du är jätte trevlig…” (och fortsätter att ösa på en massa komplimanger) medan jag känner att jag vill bara sträcka ut handen i luften och be om notan. Jag ser bara honom röra på munnen, för jag har stängt av volymen på honom. Jag vet talet. Har fått höra den förr och gett den själv. Men till min förvånning får jag inte det talet, utan något som jag inte alls är beredd på. Jag drar upp lite volymen på honom:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”…så därför förstår jag inte varför du inte kan vara lite mer bestämt, lite mer hård, ha lite mer temperament som en riktig latina”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag bara stannar upp i mina tankar om att försvinna ut genom första bästa utgången och bara säger inom mig: ”VA?”. Vad är det för groda som hoppar ur hans mun? Skulle jag vara velig? Dålig på att bestämma? En sån person som man kan bara köra med? En latina utan cojones?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Han ler, precis som man gör när man tror att man har rätt, bara för att man inte svarar något på en gång. Snart börjar han prata om hur jag kan bättra på det och ger mig en massa ((enligt honom)) effektiva råd och tekniker.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur kommer det sig att fastän man tror att man är klok, att man är smart nog för att tro att man väljer en trevlig kille, väljer man alltid dem sin nombres??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(suequibells anmk. ”sin nombre är ett uttryck i Latinamerika som används för alla dem idioter, som har passerat alla gränser för att bete sig som just idioter, och helt enkel inte har några namn - sin nombre”)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Skulle jag gå på något av det han säger så skulle jag helt enkel vara en sån där neurotisk tjej som bossar runt sin kille eller date.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;JAG SKA BESTÄMMA var vi ska äta, JAG SKA BESTÄMMA vad vi ska göra, JAG SKA BESTÄMMA vad vi ska kolla på tv. Eller ännu bättre. En sån tjej som ringer efter sin kille vart femte minut och börjar frasen gulligt: ”Hej älskling…VAR I HELVETE ÄR DU? JAG HAR BESTÄMT ATT DU SKA KOMMA HEM!!!”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Är det bestämt nog? Eller behöver du även ett par bestämnda smällar?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Medan jag fortsätter att ha honom på mute, tänkte jag på alla de gånger som jag hade fått höra tvärtom - om hur hård och bestämnt jag kunde vara. Mina vänner brukar inte vara eniga om mycket, men just om att säga att jag har som motto ”my way or the highway” hade de inga problem med att ena sina meningar om.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min date ler. Tror väl att jag lyssnar på honom och inser att han har rätt, men jag forsätter att vandra i mina egna tankar.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Om jag stör honom kan det vara farligt. Han kommer inte att lyssna. Han är för upptagen med sina egna ideér om att kritisera mig, så jag låtsas som jag lyssnar och tänker på när min bästa väns kille skulle träffa mig för första gången, och blev varnad av mina andra vänner att inte dra sina "typiska skämt" eftersom de kanske inte skulle fungera med mig -för jag har temperament och kunde vara ganska hård tillbaka”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag hade lust att säga allt detta till honom, men det skulle inte leda till något annat än att bara skalera i en diskussion som inte är värt mödan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Istället tänker jag på min skillnad mellan att vara bestämt när jag behöver det och när jag inte behöver det. Det har med att välja mina strider och hur jag kan antingen undvika det eller gå i strid utan att få en skråma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tänker på en sista kommentar. Den kom från min vän i Chile, som numera bor i USA.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;”Med dina manus är du rena mjuka Sofia Coopola, men i verkligheten är du mer som Quentin Tarantino´s manus.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag ursäktade mig från bordet och sade att jag skulle gå på toaletten. Han verkade inte ana något. Full av hans ego prat, antar jag att han trodde jag skulle till toaleten och gråta ett skvätt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag går raka vägen till garderoben och hämtade min kappa, men innan bad jag en servitör om den dyraste champange flaskan i huset. Öppnade den, hällde ett glas åt mig och drack det som vatten. Sedan hällde jag upp glaset igen. Servitören tittade förvånnat. Jag sade att jag var på väg att fråga min pojkvän om giftermål och var lite nervös. Servitören log underbart söt. Jag vet vad han tänkte: ”Varför är alltid de bästa tjejerna upptagna?”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag bad om papper och penna för att skriva ett litet meddelande , som jag vek ihop och ladde bredvid flaskan, och bad honom levera flaskan till min date medan jag själv hittade till det närmaste utgången.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag skrattade hela vägen hem. Självklart ringe han upp mig men jag svarade inte. Mitt ego lät mig inte göra det och jag bara fortsatte att njuta av stunden. Han har inte hört av sig, och fastän jag kanske enligt honom förtsätter att vara en en tjej utan cojones, och kanske till och med ”psykopat” så kändes det helt underbart att agera precis som ens magkänsla sade.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag måste ge honom creds för att han tog fram det inom mig, och jag hoppas ordet ”skål” inte kommer att klinga fel i hans öron allt för länge…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S7-LJdFiBQI/AAAAAAAAAdg/jXuREbTCMvg/s1600/master_suequibellblogspot.com.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5458234267939243266" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 266px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S7-LJdFiBQI/AAAAAAAAAdg/jXuREbTCMvg/s400/master_suequibellblogspot.com.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;My master in techniques of revenge&lt;br /&gt;Foto: NSM - Manchester 2007&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hace no mucho tiempo atrás salí a una cita con un chico que luego seguí citándome por unas cuatro veces más.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Todo parecía de lo más normal y aunque no habían planes de mayor profundidad con él, esto de ser cortejada era de todo mi gusto.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Durante nuestra quinta cita, en un restaurante fancy, me dice “Hablemos serio?”. Yo lo miro aterrorizada y con una sonrisa le digo irónica “Sí, claro…yo digo…que tan serio podemos hablar luego de nuestra quinta cita?”&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;El sonríe y dice “Es que tu eres tan simpática…” (…y de ahí siguen preciosas frases alabadoras sobre todo lo mío) mientras que lo único que yo quería s levantar la mano, pedir la cuenta e irme. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Sólo veía sus labios moverse porque le había quitado el sonido. Sé el discurso. Me lo han dicho y yo también lo he elaborado un par de veces. La cosa fue que a mi sorpresa no me estaba dando ese discurso, sino diciendo algo que no podría haber estado preparada para recibir. Yo le comienzo a subir un poco su volumen y escucho:&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“…es que por eso yo no entiendo porque tú no puedes ser más decidida, más dura, con más temperamento...así como una latina”.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Rápidamente me deshago de los pensamientos de querer salir por la primera salida de emergencias y me digo a mi misma: “QUE???!!” Qué cosa es la que estoy escuchando? Yo no tener un temperamento? Yo ser débil? Yo ser una de esas personas que todo el mundo pasa a llevar? Yo una latina sin cojones?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;El sonríe complacido. Así como cuando la gente piensa que lo que está diciendo es la verdad porque uno no le responde de inmediato. Sin perder un segundo comienza a hablarme de técnicas y darme consejos de cómo podría cambiar esta actitud débil.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Yo me pregunto en silencio. Como es que aunque uno se crea inteligente, aunque uno piense que tiene un poco de sabiduría, pensando que está eligiendo al chico bueno siempre termina con el sin nombre?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Sí de verdad estuviera escuchando lo que este sujeto me está sugiriendo entonces sería como estas chicas neuróticas que sacan de quicio a sus novios o citas.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;YO DECIDO lo que vamos a comer. YO DECIDO lo que vamos hacer. YO DECIDO que vamos a ver por la tele, o ser simplemente esa mina que llama a su novio cada cinco minutos para ver dónde está, y aunque solo ha salido por diez minutos ella le dice una frase que comienza dulce…”Amor…DONDE MIERDA ESTAS? YO HE DECIDIDO QUE VUELVAS A CASA!!!!”.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Es eso decidió a tú parecer? O necesitas un par de cachetadas bien decididas???&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Mientras yo aun tengo en silencio a mi cita, pienso en todas las veces que me han dicho lo contrario – lo dura y decidida que puedo ser. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Mis amigos no suelen estar de acuerdo en muchas cosas, pero decir que vivo bajo la frase “my way or the highway” no les costó nada en ponerse de acuerdo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi cita sonríe. Pensará que lo he estado escuchando y reflexionando y que todo lo que dice es verdad, pero yo sigo divulgando en mis propios pensamientos. ´&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Sí lo estorbo ahora podría ser fatal. El de todas maneras no escucharía. Esta demasiado medito en su ego y las idea de cómo criticarme, así que yo hago como que lo escucho y pienso en cuando el novio de mi mejor amigo me iba a conocer por primera vez. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;El siempre tiraba chistes con todos pero mis amigos le advirtieron en hacer lo mismo conmigo, ya que yo podría tener un poco de temperamento y que sus bromas no me caerían bien y para él eso sería letal”.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En verdad tenía muchas ganas en decirle todo esto a él, pero sería en vano y esta conversación escalaria a un discusión que no era necesaria.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En vez me concentro en la diferencia que yo hago entre ser decida cuando lo necesito y cuando no. Es simplemente saber elegir tus batallas. Saber somo evitarlas o en otros casos salir de ellas sin ninguna herida.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pensé en el último comentario que me hizo mi amigo en Chile que ahora vive en Estados Unidos.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“Tú eres la Sofia Coppola en guiones, pero en la vida real eres más como los guiones de Quentin Tarantino”.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Yo me excuso para ir al baño. No se espera nada. Seguramente lleno con su ego pensó que me iba a ir al baño a llorar. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En vez fui a buscar mi abrigo en el ropero pero antes pedí una botella de la champaña más cara del restaurante. Abrí la botella, vertí un vaso y me lo tome al seco y luego vertí uno más. El camarero me miro con asombro. Yo le explique que estaba por pedirle la mano a mi novio y que estaba un poco nerviosa. El me miro enamorado. Se lo que pensó: “ Por qué están todas las mejores mujeres ocupadas?”&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Luego le pedí por un papel y lápiz y escribí un pequeño mensaje que se lo puse en la bandeja de la champaña con las dos copas llenas, y le pedí al camarero que se la llevara a mi cita, mientras que yo salía por la primera mejor salida.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me reí todo el camino a casa. Claro que el me llamo y yo no le conteste. Mi ego no dejo que lo hiciera y seguí disfrutando del momento. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;br /&gt;No me ha vuelto a llamar y a lo mejor abre quedado como una psicópata, pero debo admitir que actuar exageradamente tal como te dice tu instinto es una de las cosas más satisfactorias.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Debo darle si un poco de crédito a mí cita ya que él me lo provoco y espero que la palabra “salud” no le suene mal por mucho tiempo...&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-2370667563131894074?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/2370667563131894074/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/04/way-of-dating-with-style.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2370667563131894074'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2370667563131894074'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/04/way-of-dating-with-style.html' title='DateMOLITION'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S7-LJdFiBQI/AAAAAAAAAdg/jXuREbTCMvg/s72-c/master_suequibellblogspot.com.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1793485332036325425</id><published>2010-03-23T13:14:00.001-07:00</published><updated>2010-03-23T13:32:52.514-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>The last samurai 100 years today</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S6khSXg-gsI/AAAAAAAAAdY/Yki4_qWpPho/s1600-h/GOOGLEAKIRA.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5451925423342387906" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 389px; CURSOR: hand; HEIGHT: 153px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S6khSXg-gsI/AAAAAAAAAdY/Yki4_qWpPho/s400/GOOGLEAKIRA.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;"I once asked Akira Kurosawa why he had chosen to frame a shot in Ran in a particular way. His answer was that if he he'd panned the camera one inch to the left, the Sony factory would be sitting there exposed, and if he he'd panned an inch to the right, we would see the airport - neither of which belonged in a period movie. Only the person who's made the movie knows what goes into the decisions that result in any piece of work."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;strong&gt;(Sidney Lumet in Making Movies, 1995)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1793485332036325425?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1793485332036325425/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/03/look-akira.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1793485332036325425'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1793485332036325425'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/03/look-akira.html' title='The last samurai 100 years today'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S6khSXg-gsI/AAAAAAAAAdY/Yki4_qWpPho/s72-c/GOOGLEAKIRA.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8904525180323831962</id><published>2010-03-17T00:12:00.000-07:00</published><updated>2010-03-19T11:27:10.544-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>My feature film</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S6PBo9zB47I/AAAAAAAAAdI/CmrHJmv6oQs/s1600-h/suequibellblogspot_runrunsefuepalsur.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5450412883575956402" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 352px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S6PBo9zB47I/AAAAAAAAAdI/CmrHJmv6oQs/s400/suequibellblogspot_runrunsefuepalsur.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8904525180323831962?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8904525180323831962/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/03/my-feature-movie.html#comment-form' title='7 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8904525180323831962'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8904525180323831962'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/03/my-feature-movie.html' title='My feature film'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S6PBo9zB47I/AAAAAAAAAdI/CmrHJmv6oQs/s72-c/suequibellblogspot_runrunsefuepalsur.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-293536489930325529</id><published>2010-03-07T15:54:00.000-08:00</published><updated>2010-03-11T01:31:42.919-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>The fantastic six.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Cuando logras tener esos excepcionales momentos de claridad, esos flashes donde el universo se hace entender y uno trata desesperadamente de agarrarlos para conservarlos en tiempos de oscuridad, donde la belleza de la vida puede convertirse completamente en una ilusión.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Es entonces es cuando esos momentos se convierten en botes de salvavidas y en ellos van preguntas de hacer o que tendrian que haber sido todo el tiempo;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Qué hacer si solo me quedaria un día, una semana, o un mes de vida? A cual bote salvavidas subiria a bordo? Qué secreto contaria? A cual persona le declararia mi amor? Con quien compartiria un guacamole con cervezas bien frias? Con quién viajaria a Valapariso con 30.000 pesos? Con quien tomaria una once en Santiago centro? Con quién discutiria una idea para una película en el Tavelli? Con quien iria a ver la banda Papanegro? Con quien saldria a andar en bicicleta de noche? Cual deseo quisiseras que se hiciera realidad?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;He tenido un viaje fantastico, y mucho gracias a ustedes; Diego, Estibaliz, Felipe, Gaby, Piero, Sebastián. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Simplemente mis seis fantasticos.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S5RCjqRA8CI/AAAAAAAAAcQ/Himl3MAswS4/s1600-h/P2270111.JPG"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5446051029806280738" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S5RCjqRA8CI/AAAAAAAAAcQ/Himl3MAswS4/s400/P2270111.JPG" /&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Foto: Moi i Köpenhamn&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;När du erhåller dessa ovanliga ögonblick av klarhet, när du känner att universum görs sig förstådd, och man försöker desperat greppa tag i dem, för att dessa ögonblick förvandlas till livsbåtar när mörka dagar kommer, när naturen tar ett övergrepp och tar liv. Då återstår en massa frågor, som var eller som skulle ha varit hela denna tid:&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Vad hade jag gjort om jag hade en dag, en vecka eller en månad kvar att leva? I vilken livsbåt skulle jag stiga ombord? Vem skulle jag förklara min kärlek för? Vem skulle jag dela en guacamole och kalla öl med? Med vem skulle jag åka till Valparaiso med 300 kr i fickan? Med vem skulle jag ta en fika i Santiago? Vem skulle jag diskutera en film idé på cafén Tavelli? Vem skulle jag gå och höra bandet Papanegro med? Vem skulle jag ta en nattlig cykeltur med? Vilka av mina önskningar skulle jag vilja se uppfyllda?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag har haft en fantastisk resa och mycket tack vare er; Diego Estibaliz, Felipe, Gaby, Piero, Sebastián.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Helt enkelt mina sex fantastiska. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-293536489930325529?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/293536489930325529/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/03/fantastic-six.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/293536489930325529'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/293536489930325529'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/03/fantastic-six.html' title='The fantastic six.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S5RCjqRA8CI/AAAAAAAAAcQ/Himl3MAswS4/s72-c/P2270111.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7922849988220504744</id><published>2010-02-06T14:17:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:49:08.489-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>In demand - El Sur de Chile</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S23rKeVxVzI/AAAAAAAAAcA/C9RCi85wiME/s1600-h/P1280027.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5435258890481653554" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S23rKeVxVzI/AAAAAAAAAcA/C9RCi85wiME/s400/P1280027.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Jag sade inte att det skulle vara lätt, &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;jag sade bara det skulle vara värt det. &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Nunca dije que iba hacer fácil, &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;solo dije que valdría la pena.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7922849988220504744?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7922849988220504744/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/02/in-demand-el-sur-de-chile.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7922849988220504744'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7922849988220504744'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/02/in-demand-el-sur-de-chile.html' title='In demand - El Sur de Chile'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S23rKeVxVzI/AAAAAAAAAcA/C9RCi85wiME/s72-c/P1280027.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-91391717879238434</id><published>2010-01-26T17:03:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:47:11.725-08:00</updated><title type='text'>Dos analogos y un digital...</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S1-Q5n3BDRI/AAAAAAAAAbw/kxJ7KCpepfU/s1600-h/P1110208.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5431218995258789138" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S1-Q5n3BDRI/AAAAAAAAAbw/kxJ7KCpepfU/s400/P1110208.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Como ven, somos dos analogos y uno digital. Diego no necesita tener un libro fisico, el lo busca y lo encuentra por medio de su super y fiel celular.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Por medio de el mira las noticias, peliculas, navega, habla por messenger, responde sus mail y en ocaciones hasta creo que se le ocurre llamar y mandar mensajes...aaa...y contestar las llamadas de su amiga analoga...&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-91391717879238434?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/91391717879238434/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/dos-analogos-y-un-digital.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/91391717879238434'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/91391717879238434'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/dos-analogos-y-un-digital.html' title='Dos analogos y un digital...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S1-Q5n3BDRI/AAAAAAAAAbw/kxJ7KCpepfU/s72-c/P1110208.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7513019641228607599</id><published>2010-01-26T13:07:00.000-08:00</published><updated>2010-01-26T17:01:17.122-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>Guys...</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S19asxb0e3I/AAAAAAAAAbo/jAkDsSIJhIw/s1600-h/P1080179.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5431159400862874482" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S19asxb0e3I/AAAAAAAAAbo/jAkDsSIJhIw/s400/P1080179.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;...great to have had you in my Santiago. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7513019641228607599?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7513019641228607599/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/guys.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7513019641228607599'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7513019641228607599'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/guys.html' title='Guys...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S19asxb0e3I/AAAAAAAAAbo/jAkDsSIJhIw/s72-c/P1080179.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7305617851859910058</id><published>2010-01-21T23:33:00.000-08:00</published><updated>2010-01-21T23:47:25.230-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Suequibell'/><title type='text'>Till en filmskapare utöver det vanliga...</title><content type='html'>&lt;p align="center"&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/aip3836VtZ0&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/aip3836VtZ0&amp;hl=sv_SE&amp;fs=1&amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;...but one thing is for sure...your heart always makes "the choice" for you before your "head" takes over...until we meet the person in the right time, I begin to think that timing is everything...it is the field﻿ of life, like the myseterious force behind all things..."too late, too soon.. will all eventually lead to tragedy" &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7305617851859910058?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7305617851859910058/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/till-en-filmskapare-utover-det-vanliga.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7305617851859910058'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7305617851859910058'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/till-en-filmskapare-utover-det-vanliga.html' title='Till en filmskapare utöver det vanliga...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1078171185001415641</id><published>2010-01-17T18:48:00.001-08:00</published><updated>2010-01-17T19:02:17.333-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>In demand - Santiago: Working bees.</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Hay días que amo la manera en como escojo realizar mi trabajo.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S1PMJog749I/AAAAAAAAAbY/SXTmXLlhGjY/s1600-h/P1100184.JPG"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5427906441778029522" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S1PMJog749I/AAAAAAAAAbY/SXTmXLlhGjY/s400/P1100184.JPG" border="0" /&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;Det finns dagar jag bara älskar sättet jag väljer att göra mitt arbete på.&lt;/p&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1078171185001415641?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1078171185001415641/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/in-demand-santiago-working-bees.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1078171185001415641'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1078171185001415641'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/in-demand-santiago-working-bees.html' title='In demand - Santiago: Working bees.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S1PMJog749I/AAAAAAAAAbY/SXTmXLlhGjY/s72-c/P1100184.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5099781276414192594</id><published>2010-01-14T19:26:00.001-08:00</published><updated>2010-01-14T19:55:34.422-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>nattlig cykeltur // salida nocturna en bici</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;En verdad las distancias entre mis seres queridos nunca es demasiada. Allá los llevo en mi mente y alma y aquí los visito cuando más puedo. Además, de vez en cuando uno necesita calmarse y dedicarse a un día familiar, implicando una salida en bicicleta para pasear a la nueva perra de los chiquillos, una rica once a las tantas de las horas y jugar a los perritos con la Valentina. Las fotos no son las mejores, en movimiento y de noche, pero el día no pudo ser el mejor. Me fui a la casa con una sonrisa al ver la linda familia que hacen los chiquillos, y aunque la Vale tiene que competir por el lugar de atención conmigo, es todo un encanto ;) y con sus rulitos tiernos no puedo más que cederle el  trono de atención.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0_g3oJ43qI/AAAAAAAAAbA/Elm-aGFZl2U/s1600-h/P1130171.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426803322281057954" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0_g3oJ43qI/AAAAAAAAAbA/Elm-aGFZl2U/s400/P1130171.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Gränser mellan vänner är aldrig långt för mig. I Sverige har jag dem i mina tankar och själ och i Chile besöker jag de så fort jag kan. Dessutom, då och då behöver man en familjedag; lugna ner sig och njuta av en nattlig cykeltur för att rasta hunden, äta en underbar nattlig fika, leka hund med Valentina och prata lite familjesemester. Bilderna är inte dem bästa. Out of focus, med blixt och no framing…men dagen kunde inte bli bättre. Jag log hela vägen hem och tänkte på den vackra familjen dem gör, och fastän Valentina måste dela spotlight med mig är hon en busig charmtroll =) och med dem där lockar kan jag inget annat än ge henne all spotlight i världen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0_hTtpXtfI/AAAAAAAAAbQ/rIfXv4GXVFU/s1600-h/P1130175.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426803804791617010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0_hTtpXtfI/AAAAAAAAAbQ/rIfXv4GXVFU/s400/P1130175.JPG" border="0" /&gt; &lt;p align="justify"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5099781276414192594?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5099781276414192594/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/nattlig-cykeltur.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5099781276414192594'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5099781276414192594'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/nattlig-cykeltur.html' title='nattlig cykeltur // salida nocturna en bici'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0_g3oJ43qI/AAAAAAAAAbA/Elm-aGFZl2U/s72-c/P1130171.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-459723603820381315</id><published>2010-01-14T18:15:00.000-08:00</published><updated>2010-01-14T18:49:55.958-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>...George Constanza.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;När jag kom till Chile var det något som tilltalade mig enormt. Jag såg en massa bilder på George Constanza överallt. Fastän mannen på bilden är en chilensk kommunfullmäktige så var det oundviklig att känna sig som om man var i ett avsnitt av Seinfeld, där George Constanza fick för sig att bli politiker. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0_V3i-DRKI/AAAAAAAAAag/NsjnKFoGbaw/s1600-h/DSC00483.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426791226261324962" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0_V3i-DRKI/AAAAAAAAAag/NsjnKFoGbaw/s400/DSC00483.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Foto: Sebelicious&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Cuando llegue a Chile hubo algo que me llamo enormemente la atención. Fue las imágenes de George Constanza en todas partes. Aunque el hombre en la imagen es un diputado chileno, me sentí como en un episodio de Seinfeld donde a George Constanza se le metia en la cabeza ser político.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-459723603820381315?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/459723603820381315/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/george-constanzain-chile.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/459723603820381315'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/459723603820381315'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/george-constanzain-chile.html' title='...George Constanza.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0_V3i-DRKI/AAAAAAAAAag/NsjnKFoGbaw/s72-c/DSC00483.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-448649386772212160</id><published>2010-01-12T04:44:00.000-08:00</published><updated>2010-01-14T18:59:00.538-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>In demand - Valpo - 3 dias con 30.000 pesos.</title><content type='html'>Jag tror att den senaste spontana resan med en bestämnt budget var resan ner till Danmark. Då var jag 17 och med min vän Linn bestämnde vi oss för att resa till Köpenhamn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var en resa som jag fortfarande undrar över hur vi lyckades med. Inte för att resans destination låg så långt från vårt egen hemstad, men mer beundrad är jag över att vi lyckades vara borta i tre dagar med 1500kr i fickan! Och det blev nästan ett par mynt över på tillbakaresan!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No regrests, no fear, no money! Men vi lyckades!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0xwRw6LqvI/AAAAAAAAAXY/r9jkhjdPric/s1600-h/P1030001.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5425835101563628274" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0xwRw6LqvI/AAAAAAAAAXY/r9jkhjdPric/s400/P1030001.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;…så varför skulle man inte lyckas med att besöka Valparaiso med 300kr på tre dagar?&lt;br /&gt;När jag skriver detta känns det nästan som om man skulle kunna göra en reseprogram av det.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Målet med resan var att träffa en tokig fransk regissör som Seba och jag hade blivit bekanta med på IN EDIT Nescafé musik festival i Santiago tidigare i veckan. Sedan skulle även Criz, Elias, Rosario &amp;amp; company vara på plats.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Criz var redan i Valpo så vi skulle ta med oss Elias från Santiago. Vi mötte upp honom på buss terminalen. Resan började underbart fint. De hade lagt in flera bussar till Valpo, och den vi fick åka med var lite av en lyxigare variant. Det var nästan som att ligga i en säng inne i bussen; mycket plats omkring dig,inga skrikande ungar, inga illa luktande passagerare och direkt väg till Valpo.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0xw4qbj8kI/AAAAAAAAAXg/dQvrd8vy-zs/s1600-h/P1030002.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5425835769839481410" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0xw4qbj8kI/AAAAAAAAAXg/dQvrd8vy-zs/s400/P1030002.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Elias förståd inte varför Chile hade hamnat i ”u-lands listan” när man åkte i såna bussar, men efter att ha sett ”de vanliga bussar” till Valpo förstod han…. Hmmm…&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Väl i Valpo vart det en massa väntande…på Criz, på Alfredo, på Pamela, på Vincent…men ärligt talat; det går inte att stressa sig i Valpo. Man bara flyter med och väntar glatt.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S03ofL7v8GI/AAAAAAAAAYo/R9-nXAFRXk4/s1600-h/valpo_suequibellblog.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426248748528300130" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 293px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S03ofL7v8GI/AAAAAAAAAYo/R9-nXAFRXk4/s400/valpo_suequibellblog.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Dessutom använde vi den tiden för att alla skulle bli bekanta, och det var inte så svårt.&lt;br /&gt;Efter ett tag dök Alfredo upp och vi skulle vidare till Pamelas lägenhet, där vi skulle lämna av väskorna. Det blev lite öldrickandet i hennes underbara-mitt-i-stan-lägenhet-med-en-hel-skjukt-utsikt-över-hela-Valpo.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Efter lite skvaller och lite skål här och där gick Elias, Criz, Seba och jag vidare. Alla var hungriga så vi bestämnde oss för att äta något. Elias och Criz fick välja en restaurang och här visste Seba och jag att det skulle ta hårt på vårt budget, men att vi alla fyra träffas händer inte varje helg…så vi bara följde efter Criz till restaurangen ”el flotador”. Otroligt god mat. De valde curanto, vi valde camarones del director. Utsökt. Verkligen utsökt mat! Värt det hela 60kr som det kostade.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S032c4JmZ4I/AAAAAAAAAZA/bQIGzAimvWA/s1600-h/curanto_camarores_suequibell.jpg"&gt;&lt;p&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426264102020736898" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 116px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S032c4JmZ4I/AAAAAAAAAZA/bQIGzAimvWA/s400/curanto_camarores_suequibell.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;Dagarna flöt förbi och vi hann med mer än vad vi hade förväntat oss. Ett par öl i baren ”la playa” med Vincent och lite musikanter, båtsightseeing kring Valpo, äkta japanska turister i Viña med citron paj som eftermiddags fika, kårseri ute vid hamnet och så klart lite fest på kvällen. Tyvärr var ju inte Criz och Elias med den kvällen. De bangade! Men hey!! Första gången som jag verkligen inte saknar dem! Jajaja. &lt;p&gt;Jag kan bara konstatera att ännu en spontant resa med låg budget blev lyckad! &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S037qhjzU7I/AAAAAAAAAaI/pyd4RY-yLSI/s1600-h/P1040074.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426269834032927666" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S037qhjzU7I/AAAAAAAAAaI/pyd4RY-yLSI/s400/P1040074.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;((ESPAÑOL))&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Creo que el último viaje espontáneo y con un presupuesto dado fue el viaje a Dinamarca. Tenía 17 años y con mi amiga Linn nos decidimos de ir a Köpenhamn. &lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;Es un viaje que aún recuerdo. No porque la destinación final hubiera quedado tan lejos de nuestra propia ciudad, pero más alucinada quedo con que estuvimos ahí por tres días y con 1500 kr! … y casi que sobraron un par de monedas al regreso..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No regrets, no fear, no money! Pero la hicimos!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;…entonces me digo; porque no podríamos lograr Valparaíso en tres días con 30.000 pesos?&lt;br /&gt;Al escribir esa frase se me viene casi una idea para un programa de viaje.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La meta de nuestra aventura era de encontrarse con un loco director francés, que Seba y yo habíamos conocido en el festival IN EDIT Nescafé en Santiago. Un festival de documentales de música que se había realizado la semana anterior. Además en Valpo encontraríamos con la caballería.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El Criz estaba en Valpo así que nuestra tarea era de llevar a Elias sano y salvo, a quien encontramos en el terminal de buses.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;El viaje no pudo comenzar de mejor manera, ya que pusieron buses extras para el recorrido hasta Valpo, y fueron esos buses semicama, silenciosos y directos. Así que nada de bebes llorando, paradas en cada esquina, ni pasajeros a tu lado con mal odor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Elias quedo impresionado con el bus y no entendía porque Chile estaba en la lista de “países en vía de desarrollo” cuando se viajaba en ese tipo de buses, pero rápidamente le di a entender que esos buses eran una excepción en la regla, y cuando vio el bus normal, entendió.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Llegando a Valparaíso todo se convirtió en una eterna espera. Esperar al Criz, esperar al Alfredo, esperar a la Pamela, esperar a la Rosario, pero honestamente, uno no se puede estresar en Valpo. Uno termina esperando sin problemas y así lo hicimos. Además ese tiempo lo usamos para que todos se conocieran.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Luego de un rato llego Alfredo y nos llevo al depto de la Pamela. Ahí dejamos nuestros equipajse y nos sentamos a tomar un par de chelas en el balcón de su departamento-céntrico-con-una-media-vista-a-todo- Valpo-y-más-allá.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Luego de un poco de comadrería y varios brindis Elias, Criz, Seba y yo fuimos a comer. Nos decidimos de ir cerca del puerto y Criz se encargo de buscar el restaurante, ya que él era el guía del día (ósea, nominado guía por su conocimiento alrededor de Valpo, que era como una cuadra más del conocimiento del resto del grupo, pero basto para titularlo guía) Sabíamos que la elección del restaurante nos haría un hoyo bastante grande en nuestro presupuesto, pero en verdad, no es que los cuatro nos juntemos todos los fines de semanas en Valparaíso de Chile!&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;La elección del restaurante fue “El Flotador”. Excelente en ubicación, con músico tocando música ligera en el saxo, y la comida toda una delicia. Criz y Elias eligieron el curanto mientras que Seba y yo elegimos camarones del director. Muy rico, delicioso y por las 60 kr que pagamos, fue todo un éxito para nuestro presupuesto.&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Los días en Valparaíso (mi amor) pasaron rápido, entretenido, felizmente y sobre pasando nuestras expectativas! Fue una mezcla de subir y bajar los cerros con los chiquillos, tomarse unas chelas en un bar llamado “la playa” con Vincent, recorrer Valpo en lancha, escribir crónicas en el muelle barón, turistear Viña como auténticos japoneses y comerse un delicioso paj de limón a media tarde. Hubo también una noches de salida, pero Criz y Elias a última hora se echaron para atrás…pero no importa…tampoco los extrañamos…jajajajjaja&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Solo puedo constatar que una vez más un viaje espontaneo con un presupuesto fijo fue todo un éxito!&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426255794056491106" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S03u5SkkcGI/AAAAAAAAAYw/bq8Iq4alIsw/s400/P1030023.JPG" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S036ZELScVI/AAAAAAAAAaA/iqLfrzvzuUw/s1600-h/P1040114.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426268434576077138" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S036ZELScVI/AAAAAAAAAaA/iqLfrzvzuUw/s400/P1040114.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035-hHmKyI/AAAAAAAAAZw/9T5MzGu1fbs/s1600-h/P1040138.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426267978488752930" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035-hHmKyI/AAAAAAAAAZw/9T5MzGu1fbs/s400/P1040138.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S03512DMGrI/AAAAAAAAAZo/xICHXv-1LqA/s1600-h/P1040092.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426267829488589490" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S03512DMGrI/AAAAAAAAAZo/xICHXv-1LqA/s400/P1040092.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035i9Jd5sI/AAAAAAAAAZg/5kcBQSg9Wgs/s1600-h/P1040064.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426267504976455362" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035i9Jd5sI/AAAAAAAAAZg/5kcBQSg9Wgs/s400/P1040064.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035W6OdLeI/AAAAAAAAAZY/5cAyCPTWiVk/s1600-h/P1040103.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426267298033642978" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035W6OdLeI/AAAAAAAAAZY/5cAyCPTWiVk/s400/P1040103.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035P7-O05I/AAAAAAAAAZQ/duQRSfhGV-Q/s1600-h/P1040100.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426267178243380114" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035P7-O05I/AAAAAAAAAZQ/duQRSfhGV-Q/s400/P1040100.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035IKG5n2I/AAAAAAAAAZI/F9ymOOuQS-s/s1600-h/P1040078.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426267044598882146" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S035IKG5n2I/AAAAAAAAAZI/F9ymOOuQS-s/s400/P1040078.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S03_drxUsPI/AAAAAAAAAaQ/CIKx2LIgJaE/s1600-h/P1030042.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426274011482206450" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S03_drxUsPI/AAAAAAAAAaQ/CIKx2LIgJaE/s400/P1030042.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-448649386772212160?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/448649386772212160/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/in-demand-valpo-and-300-kr.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/448649386772212160'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/448649386772212160'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/in-demand-valpo-and-300-kr.html' title='In demand - Valpo - 3 dias con 30.000 pesos.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0xwRw6LqvI/AAAAAAAAAXY/r9jkhjdPric/s72-c/P1030001.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5770621751589177475</id><published>2010-01-09T15:27:00.000-08:00</published><updated>2010-01-09T16:08:58.381-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Chile - 1</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sí. Hace tiempo que no escribo lo que me transmite el alma, que lo procesa el cerebro y que es escrito por mis manos. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;La razón es que estoy en Chile y desde que llegue no me he despegado del verbo disfrutar. O es disfrutar un adjetivo? ....ahora creo entender porque mi profesora de lenguaje no me subia la nota...En fin. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En estos momentos estoy en Santiago. Me encontre con mis siete fantasticos. Cada encuentro fue especial y me rei mucho con la copuchas, las comidas, las chelas, los chistes y la música. No puedo más que escribir que lo he estado disfrutando todo y a todos! Además tube la oportunidad de obtener credenciales para el festival de documentales de música, donde "Santiago tiene una pena" se gano el segundo lugar en la sección de competencia. Yo. Felíz con la noticia. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Y qué más...? Bueno...he precensiado una boda, choques de autos, frenazos a peatones, peleas en publico, un robo, muchos turistas perdidos y fiestas donde llego mi actor favorito chileno. ;) Asi que no puedo más que decir que: Chile baila! O no Criz? &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kUfz3OtTI/AAAAAAAAAXQ/4aQsY78pZ4k/s1600-h/valpo_suequibell.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5424889762874832178" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kUfz3OtTI/AAAAAAAAAXQ/4aQsY78pZ4k/s400/valpo_suequibell.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:85%;"&gt;Foto: Moi &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;Ja. Jag har varit frånvarande och har inte hunnit med att skriva ner det som jag känner med själen, som sedan bearbetas av hjärnan och som sedan skrivs av mina händer. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Sedan jag kom till Chile har jag inte gjort annat än att njuta, och verkigen njuta av allt och alla.&lt;br /&gt;Nu är jag i Santiago, här har jag bland annat träffat ”the fantastic 7” (mina sju närmaste vänner i Chile) och med var och en var möten underbara och speciella. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Förutom många middagar ute och en massa öl, har jag även hunnit med att skriva lite om IN Edit , det är en festival som visar musik dok. Jag fick ackreditation så jag såg en massa filmer, både internationella och nationella. ”Santiago tiene una pena” (dok. Som jag håller på och distribuerar) fick ett andra pris i den tävlande sektionen. Underbara nyheter =) Så…det firade!!!!&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;…och vad mer? Jo, jag var på min väns bröllop, har sett många par hångla ute i parkerna för att sedan bråka på gatan, sett hur folk har bivit rånat och ett par bil crasher; för att inte glömma hemma festen där min favvo chilensk skådis dök upp! Jag säger bara: Chile baila! Eller, vad säger du Criz? ;)&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5770621751589177475?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5770621751589177475/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/chile-1.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5770621751589177475'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5770621751589177475'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/chile-1.html' title='Chile - 1'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kUfz3OtTI/AAAAAAAAAXQ/4aQsY78pZ4k/s72-c/valpo_suequibell.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3364677090074151372</id><published>2010-01-09T15:20:00.000-08:00</published><updated>2010-01-09T15:26:08.384-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>In demand - Eskilstuna</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kPPrxYVFI/AAAAAAAAAXI/YrAL8IKfEZ0/s1600-h/etuna_vinter.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5424883988266767442" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kPPrxYVFI/AAAAAAAAAXI/YrAL8IKfEZ0/s400/etuna_vinter.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; Foto: Moi&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;Hejdå:&lt;/span&gt; Minus grader! Snö! Mörka och korta dagar!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;Adiós:&lt;/span&gt; Grado bajo cero! Nieve! Cortos y oscuros dias!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3364677090074151372?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3364677090074151372/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/in-demand-bergen.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3364677090074151372'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3364677090074151372'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/in-demand-bergen.html' title='In demand - Eskilstuna'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kPPrxYVFI/AAAAAAAAAXI/YrAL8IKfEZ0/s72-c/etuna_vinter.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4492818223098332272</id><published>2010-01-09T14:42:00.000-08:00</published><updated>2010-01-09T15:26:41.487-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>In demand - Chile</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kNN8OTbcI/AAAAAAAAAXA/V1BEztkaBbY/s1600-h/sungaby.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5424881759300054466" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 246px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kNN8OTbcI/AAAAAAAAAXA/V1BEztkaBbY/s400/sungaby.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Foto: Sebelicious&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;Hej:&lt;/span&gt; Sol! Värme! Havet!  &lt;span style="font-size:180%;"&gt;Hola:&lt;/span&gt; Sol! Calor! El mar! &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4492818223098332272?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4492818223098332272/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/in-demand-chile.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4492818223098332272'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4492818223098332272'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2010/01/in-demand-chile.html' title='In demand - Chile'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S0kNN8OTbcI/AAAAAAAAAXA/V1BEztkaBbY/s72-c/sungaby.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1648764270931895834</id><published>2009-11-15T10:47:00.000-08:00</published><updated>2009-11-16T10:27:23.900-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>La más ALTA baja calidad.</title><content type='html'>&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;Por estos dias me he convertido en un ”you tube junkie”. A lo mejor porque estoy a punto de irme y estoy solamente esperando el viaje. Tengo todo en regla pero la espera me mata. &lt;/div&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;Estos días han sido como tomar vacaciones de la vida activa-comprometida-regida por un reloj en off season. A tu disposición está el tiempo, lo que tú quieres hacer y a tú manera. Esto sin un pelo de cargo de conciencia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En un mundo utópico esto sería hacer un “in to the wild”. Sólo vivir el momento sin pensar en las obligaciones ó expectativas que tenemos que llegar a concretar. Conectar los puntos hacia atrás sin adelantarse al futuro o tropezarse con el pasado, sin necesidad de explicarlo, y sin sentir que que te miran como un hippie en la época equivocada por TU elección.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Esto, en vez, se domina como “tirarse las bolas”. Tener cargo de conciencia al 100% por no hacer nada. Por eso la gente acá, para no sentir este cargo de conciencia, pide una licencia médica para “poder hacer un into the wild sin cargo de conciencia”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En mi caso es una mezcla de no querer hacer nada más que descansar ante mi viaje y hacer todas las cosas que no suelo hacer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No sé. You tube para mi, en un sentido es como una barra de chocolate. De vez en cuando es rico comerla, pero demasiado te hace mal y luego pierde el sabor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entiendo porque es un fenómeno y que te encuentras con cosas re-excelentes, y para mucha gente este es un tubo de creación, recreación y exposición pero para mí – tal como lo es el chocolate - tiene que ser por siempre un encanto, y por la misma razón me limito a  ver cosas en la más alta baja calidad (lo que es you tube), pero como hago cuando como una barra de chocolate…lo disfruto al máximo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Una de las joyas encontradas en el océano fue esta. Es parte de una película sueca llamada “Hip Hip Hora” y les prometo que se reiran mucho.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: center"&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/IKQk_xAVUjc&amp;amp;hl=sv_SE&amp;amp;fs=1&amp;amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1648764270931895834?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1648764270931895834/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/11/la-mas-alta-baja-calidad.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1648764270931895834'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1648764270931895834'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/11/la-mas-alta-baja-calidad.html' title='La más ALTA baja calidad.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8972986238189766478</id><published>2009-11-11T09:46:00.000-08:00</published><updated>2009-11-12T06:43:01.039-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Oh the heart beats in its cage...</title><content type='html'>&lt;p align="center"&gt;&lt;object height="339" width="420"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.dailymotion.com/swf/x4ffay"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.dailymotion.com/swf/x4ffay" type="application/x-shockwave-flash" width="420" height="339" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;b&gt;The Strokes - Heart In A Cage &lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Digan que soy "mainstream" por encontrarle el brillo a esta banda. No importa. Nunca he etiquetado la música, porque la música nunca pasa de moda, es recicable y sin duda te llega en el momento exacto. Desde hace tiempo que tengo sus discos. Uno en especial lo compre por esta canción, y los otros los compre en rebaja en otr ocación. Nunca deje el botón de repeat pasar más allá que esta canción y mucho menos me intereso ver el video ó saber de la banda...además creo que los vi en un festival hace unos años....no sé porque en ese entonces no me cautivaron...de tal manera como lo hacen hoy...TOTALMENTE. Le compro todo. Desde sus letras, melodias, su onda en las fotos, sus videos y la estética de su página webb. Tanto me gusta que casi siento un poco de frustración ! Y sí llegara a ser "la guitarrista intelectual" en una banda quisisera que tuvieramos la misma onda que esta ó ser la copia femenina. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Hands down! All time! The Strokes en mente. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8972986238189766478?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8972986238189766478/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/11/strokes-heart-in-cage-esta-banda-me-ha.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8972986238189766478'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8972986238189766478'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/11/strokes-heart-in-cage-esta-banda-me-ha.html' title='Oh the heart beats in its cage...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-9017900661223142879</id><published>2009-10-31T13:44:00.000-07:00</published><updated>2009-11-10T12:53:48.877-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Go to gate 34.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Ok. Últimamente no he estado haciendo nada más que pensar en mi viaje. Creo que este viaje es el único que he planeado y esperado sin querer tener expectativas.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Suelo ser bastante impulsivas con este asunto, pero este me tiene más calmada pero al mismo tiempo histérica. A lo mejor, como cuando decidí volver, porque algo en mi me lo pedía, siento lo mismo ahora. Algo en mi necesita un viaje a Chile.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No sé si seré yo o es que por todos lados veo “señales”, pero como yo deje de creer en señales hace un rato, lo tomo como cualquier fulano, que ve una bandera chilena en un barrio noruego…osea…un chileno que vive ahí  y esta celebrando algo. (((pero qué tentador de pensar otra cosa…)))&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No quiero hacerme expectativas porque de verdad no sé lo que me espera en Chile. Se de lo mío, de lo que quiero concretar, pero todo lo otro esta en plan abierto. Me gusta de esa manera porque con expectativas las cosas se ponen peligrosas. Osea, no es así?  Que a lo que no tienes lo esperas pensando que será lo máximo? Luego llega para que uno comience a dudar y pensar que no era tan máximo y pronto comienzas a pensar en todo lo otro, que no tenemos, pero que podríamos tener pensando que ESO es lo máximo…y así sucesivamente vamos pasando por cosas rapidito y sin conciencia de disfrutar del momento en el que estamos.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Así que esta vez estoy quedándome con el momento que tengo y disfrutando donde estoy.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En estos momentos en Bergen. Disfruto de la vista de la ventana de nuestra cocina, que da a un cerro lleno de casas que por la noche se ilumina con los faroles de las calles y las luces de las casas. La vista de colores que se produce es bellisima. Una mezcla de rojos, marrones y amarillos. No la he fotografiado, sólo hago como el personaje de Kirsten Dunst en Elizabethtown, le saco una foto imaginaria. Creo que no necesito mucho más.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En verdad con el tiempo he aprendido a justamente eso…estar y sentir el momento en el que estas. Me di cuenta que estando detrás de la cámara pierdes fragmentos del momento. Sacas fotos para mostrar la parte en la que has estado, pero en verdad…estuviste ahí sí es que sacaste la foto sin pensarlo? Me acuerdo de todas las veces que he estado en Londres, sin de verdad haber sentido que hubiera estado ahí. Es raro. Eso de viajar, sacar millones de fotos y luego verlas unos años después y pensar…estuve ahí?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Aunque igual pienso en el viaje a Chile no pienso más que eso; no perder el avión,  llegar a la hora al check in en Brasil y esperarando que la persona del lado no sea muy social (jajajaja). Además esta el reencontrarme con los siete fantásticos, a los cual recuerdo mucho y siempre comparto mis altos y bajos por skype, messenger, mails o llamadas…como la que recibí el otro día. Una de las llamadas más emocionantes de mi vida. Y no es exageración cuando digo “en mi vida”.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Se me hace difícil no pensar en lo mucho que los quiero ver y compartir con ellos. Copuchar y sólo disfrutar de estar allá con ellos, y también concretando sueños y proyectos =).&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En orden alfabético siempre están en mi mente: Coka, Diego, Estibaliz, Felipe, Piero, Potter, Sebastián. Con estos pasteles tengo remedio para todo tipo de dolores.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En verdad lo único planeado es que voy a realizar una serie con cada uno de ellos. “1000 cosas que hacer en Chile”. Esto incluye cosas tan cotidianas como ir a comprar al jumbo, comerse un enrolladito de primavera en la esquina de una calle en Bellas hasta solo tirarse en la playa y hablarle al cielo.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Con cosas asi me considero afortunada, y eso es tremendo.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/nxg91UVbyOA&amp;amp;hl=sv&amp;amp;fs=1&amp;amp;"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/nxg91UVbyOA&amp;hl=sv&amp;fs=1&amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;Lucybell - mil caminos&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-9017900661223142879?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/9017900661223142879/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/10/esto-puede-serno.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/9017900661223142879'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/9017900661223142879'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/10/esto-puede-serno.html' title='Go to gate 34.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4549884654277331519</id><published>2009-10-30T12:55:00.000-07:00</published><updated>2009-10-30T13:31:10.409-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Mi vida cotidiana</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Ayer me iba hacer pan tostado…como no tenemos un tostador, las rebanadas las puse al horno…((a máximo)) y luego seguí la conversación con Diego por Messenger…hablamos, hablamos, hablamos y luego comienzo a oler algo que me parece pan quemado…no reacciono...seguimos intercambiando frases….hasta que de la nada, me acuerdo que tengo las rebanadas de pan en el horno…&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Salgo corriendo a la cocina, me da miedo de abrir el horno…pero lo hago y de el sale una nube gris espesa. Se va al techo y luego comienza a expandirse por todo el techo de la cocina. Cierro la puerta a mi habitación - porque no quiero que el humo llegue a mi ropa - y luego cierro la puerta hacia el living…pero esa fue una mala idea, porque estaba encerrando el humo en la cocina y casi me intoxique, así que rápidamente puse la campana de la cocina, abrí todas las ventanas y la puerta principal. El humo, poco a poco, comenzó a desaparecer…y yo me quedé riendo en la cocina...&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;El departamento aún huele a pan quemado y sé que cuando el Norsken llegue, no solamente hará comentarios ((chistositos)), y dirá que está sólo esperando que le pregunte sí el atún no es pollo marino….(jajajajaja) Además sé que esto lo estaré escuchado hasta que tenga 99….como con todas las pescadas que me he mandado anteriormente…además esto sólo justificará (según él) su punto sobre que yo, para ser mina, soy un desastre en la cocina y desordenada…veremos el veredicto…el joven, en estos momentos, anda tomándose unas copas con su mujer de los sueños…y en una de esas no llega a casa…o si, Norsken? jajajajaja. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Y yo, en cama, mirando las películas de la lista que hice. No por fines de diversión, sino por investigación. ; ) Hasta ahora, tres buenas, una mala y una semi mala. Ahora voy por las pelís orientales. Esas me suelen gustar =)&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;...acá las tostadas...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SutKSgY9qLI/AAAAAAAAAWg/Kaxjv9P1xV8/s1600-h/PA290059.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5398490260126410930" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SutKSgY9qLI/AAAAAAAAAWg/Kaxjv9P1xV8/s400/PA290059.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:85%;"&gt;Foto: gBy&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;PD: Diego, te mentí...no fueron dos...fueron cuatro pero INTEGRALES!&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4549884654277331519?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4549884654277331519/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/10/mi-vida-cotidiana.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4549884654277331519'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4549884654277331519'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/10/mi-vida-cotidiana.html' title='Mi vida cotidiana'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SutKSgY9qLI/AAAAAAAAAWg/Kaxjv9P1xV8/s72-c/PA290059.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-9135834848830491199</id><published>2009-10-30T12:46:00.000-07:00</published><updated>2009-10-30T12:51:36.178-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>http://film.nu/filmrecensioner/twilight/</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hace un tiempo atrás escribía reseñas de cine para una revista de cine online en Suecia. Termine porque me mude a Noruega, y me era imposible ir a Estocolmo cada semana, para la muestra de prensa…así que llegamos a un acuerdo con mi editor: tendría un blog de cine. Aún no lo estreno, pero el otro día me metí a mi página para revisar unas cosas y me encontré con algo que me asombro – comententarios…no es que me asombre por haber recibo uno, sino que aún recibo comentarios por una película a la cual le hice una reseña hace un año atrás…!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fue la película “twilight” a la cual no la favorecí mucho. No porque no hubiera sabido que saldría la segunda parte (leí los libros) y menos porque el cast está hecho para alterar las hormonas juveniles...y mal eso, porque claramente, al no escribir que era la cina más maravillosa del universo, me metía a lo que podría ser peor que una colmena con abejitas muy, pero muy rabiosas…ósea…teens…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Los comentarios han sido mixtos. Las minas hacen mierda mi reseña mientras que los minos la defienden. El último comentario sí era de una chica eufórica. Recién descubrió la película. La encontró “FABULOSA” y lo único que quiere ver la segunda parte y ama todo en la película. OK. Copy that! &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-9135834848830491199?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/9135834848830491199/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/10/httpfilmnufilmrecensionertwilight.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/9135834848830491199'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/9135834848830491199'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/10/httpfilmnufilmrecensionertwilight.html' title='http://film.nu/filmrecensioner/twilight/'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1531969981608195009</id><published>2009-10-19T06:23:00.000-07:00</published><updated>2009-11-13T15:12:40.639-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>I bet you think this blog is about you.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me dices que soy fuerte, que he pasado por esto antes. Y que seguirás adelante…&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;La verdad es que pienso que tú y yo pertenecemos en una habitación sin público, aunque ahora sólo tengo ganas de tomar mi auto y atropellarte.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me lo dices porque sabes que yo me fui sin decírtelo. Y yo te le digo porque tú nunca me lo preguntaste.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No me enojo ,sólo acepto que mi computador se llenó de virus cuando baje el disco que tu habías producido. Me gustó, por cierto. Y tú deja de enojarte por cosas pasadas y habladas.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Creo que nunca lo sabrás como yo quiero que lo sepas. Lee mis cartas hasta que tengas 99 y verás que sólo hubo una persona en esa fiesta que quería ver y que me vea.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En algo tenías razón…y fue cuando me escribiste que tenías la sensación de que no nos volveríamos a ver en mucho tiempo. Conservaré esa carta hasta que yo tenga 99.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Sé que no te amaré toda mi vida, y sé que esta sensación de perder el equilibrio al verte, terminará cuando te vea reír al escuchar que yo aún te pienso. A lo mejor es la única manera de tomarte en mi palma y soplarte al olvido.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Tú me dices que te lo diga y que lo haga. Que sólo hay una manera de dejar arder esto. Yo me imagino que te encierro en mi sótano, donde de vez en cuando te visito y hacemos el amor, hasta que a ti te da el síndrome de Estocolmo y yo, tomo el tren rumbo a París dejando a Estocolmo atrás.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1531969981608195009?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1531969981608195009/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/10/si-es-para-ti.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1531969981608195009'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1531969981608195009'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/10/si-es-para-ti.html' title='I bet you think this blog is about you.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3984601780147521425</id><published>2009-09-30T06:38:00.001-07:00</published><updated>2009-09-30T06:45:10.594-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>...y estos dos...</title><content type='html'>&lt;div align="right"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SsNfpjBNygI/AAAAAAAAAWI/Mr57vd_6dhM/s1600-h/ricky_coka_suequibellblogg.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5387254746644859394" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SsNfpjBNygI/AAAAAAAAAWI/Mr57vd_6dhM/s400/ricky_coka_suequibellblogg.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt; ...se casan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3984601780147521425?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3984601780147521425/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/y-estos-dos.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3984601780147521425'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3984601780147521425'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/y-estos-dos.html' title='...y estos dos...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SsNfpjBNygI/AAAAAAAAAWI/Mr57vd_6dhM/s72-c/ricky_coka_suequibellblogg.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7183683230814341763</id><published>2009-09-24T14:13:00.001-07:00</published><updated>2009-09-24T14:22:55.213-07:00</updated><title type='text'>25.11.09</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SrvhFi1E9hI/AAAAAAAAAV8/I52SmRPIK0c/s1600-h/kiwi_luna_suequibellblogg.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5385145264816584210" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 351px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SrvhFi1E9hI/AAAAAAAAAV8/I52SmRPIK0c/s400/kiwi_luna_suequibellblogg.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Je n'ai pas besoin d'écrire quelque chose, tu comprends. &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7183683230814341763?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7183683230814341763/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/251109.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7183683230814341763'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7183683230814341763'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/251109.html' title='25.11.09'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SrvhFi1E9hI/AAAAAAAAAV8/I52SmRPIK0c/s72-c/kiwi_luna_suequibellblogg.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4118442665254954883</id><published>2009-09-23T11:28:00.000-07:00</published><updated>2009-10-15T10:10:37.129-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>El tiempo no cambia; nosotros cambiamos.</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/StdXdkqYlWI/AAAAAAAAAWY/oSFHTKFNThk/s1600-h/diasdeflashes_suequibellbloggII.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5392875244368729442" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 232px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/StdXdkqYlWI/AAAAAAAAAWY/oSFHTKFNThk/s400/diasdeflashes_suequibellbloggII.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Srp4v5UadGI/AAAAAAAAAVk/wEqB4KSmPZg/s1600-h/diasdeflashes_suequibellblogg.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Estas fotos siempre me han gustado.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;la polaKa, el pequeño ser, &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;el fulanito fundador y la chamana.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Tiden förändras inte; vi förändras.&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4118442665254954883?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4118442665254954883/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/el-tiempo-no-cambia-nosotros-cambiamos.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4118442665254954883'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4118442665254954883'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/el-tiempo-no-cambia-nosotros-cambiamos.html' title='El tiempo no cambia; nosotros cambiamos.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/StdXdkqYlWI/AAAAAAAAAWY/oSFHTKFNThk/s72-c/diasdeflashes_suequibellbloggII.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1855116600761817935</id><published>2009-09-10T06:32:00.000-07:00</published><updated>2009-09-10T06:44:05.709-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Poeta</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SqkCmXxx0nI/AAAAAAAAAVU/b2eD33bqCuY/s1600-h/poeta_suequibellblogg_.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5379834088111854194" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 217px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SqkCmXxx0nI/AAAAAAAAAVU/b2eD33bqCuY/s400/poeta_suequibellblogg_.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SqkAIdP3G4I/AAAAAAAAAVM/0ClVsmy9k9w/s1600-h/poeta_suequibellblog.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1855116600761817935?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1855116600761817935/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/poeta.html#comment-form' title='4 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1855116600761817935'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1855116600761817935'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/poeta.html' title='Poeta'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SqkCmXxx0nI/AAAAAAAAAVU/b2eD33bqCuY/s72-c/poeta_suequibellblogg_.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4926432225262997915</id><published>2009-09-05T12:21:00.000-07:00</published><updated>2009-09-10T05:19:32.834-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>((mujeres al blanco y negro))</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SqK64UCrmrI/AAAAAAAAAVE/BOlkojpo0jM/s1600-h/blog+-+Kopia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5378066381649189554" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SqK64UCrmrI/AAAAAAAAAVE/BOlkojpo0jM/s400/blog+-+Kopia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Foto: gBy &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;De qué hablamos las mujeres en el baño? &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hablamos de la vida, de la vida que tenemos, de la vida que queriamos,de la vida de la que queremos escapar, de las vida en sus altos y bajos, de los integrantes de esa vida, de que hacer arriesgando todo sin saber que será lo que nos devolverán a cambio&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hablamos de hombres, de los hombres que están en nuestras vidas, de los que pasaron por nuestras vidas, de los que de vez en cuando visitan nuestras vidas y de los hombres con los que soñábamos una vez, pero que ahora lo bajamos del pedestal al verlo medio gordito besándose con una chulita en la esquina de la discoteca.&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hablamos de lo que queremos, de lo que rechazamos, de lo que soñamos y de lo que podríamos llegar a ser si fuéramos más constantes.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hablamos de esas pequeñas cosas llamadas detalles que los “extraterrestres” en nuestras vidas (hombres) pasan por alto, se les escapa o lo hace muy mal – con excepciones de los hombres actuales en nuestras vidas, que son criados en Venus - y soñando que más de ellos sigan criándose en dicho planeta.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hablamos de nuestros cuerpos, de las piernas larga, esbeltas y derechas de la G, del busto perfecto de la R, de la espalda fabulosa de la M, del trasero apretado de la C, de la cara preciosa de la V, de las manos de pianista de la F, de los brazos delgados y firmes de la S, de la cintura delgada de la H y llegando a la conclusión que entre todas seriamos una mensa mujer.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hablamos también de cosas superficiales como el brillo de labios, como nos queda la ropa, nos prestamos sombras, rouge, lápiz labial y nos peinamos, nos subimos un poco la falda, nos ajustamos el busto en el sostén, nos miramos en el espejo de todos los ángulos, nos arreglamos las medias y los zapatos, nos ponemos perfumes, miramos la competencia – en algunos casos nos ponemos envidiosas y en otros casos somos nosotras las que causamos envidia. Nos miramos todas a la misma vez en el espejo y exclamamos que somos regias, estupendas y salimos como ganado felíz a la chacra.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;(este blog fue inspirado por la foto tomada en una de las "all women-out-night" pero en esta foto se manifiestan sólo tres del grupo. Asi que todas nombradas pero no todas representadas en la foto;) &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4926432225262997915?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4926432225262997915/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/mujeres-al-blanco-y-negro.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4926432225262997915'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4926432225262997915'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/09/mujeres-al-blanco-y-negro.html' title='((mujeres al blanco y negro))'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SqK64UCrmrI/AAAAAAAAAVE/BOlkojpo0jM/s72-c/blog+-+Kopia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6132945913745965889</id><published>2009-08-23T07:47:00.000-07:00</published><updated>2009-08-24T09:04:07.364-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>We wash all of our guests at the check in</title><content type='html'>&lt;u&gt;&lt;span style="color:#0066cc;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;br /&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="color:#0066cc;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SpK29CL1eUI/AAAAAAAAAU8/PXC1TWp3lCA/s1600-h/suequibellblogspot_cp.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5373558465081211202" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 252px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SpK29CL1eUI/AAAAAAAAAU8/PXC1TWp3lCA/s400/suequibellblogspot_cp.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SpFXWxcgTzI/AAAAAAAAAU0/YiAYcYSwDRg/s1600-h/suequibellblogspot_cafeparis.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;"Lavamos a todos nuestros invitados en el check in"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Con pocos me pasa, pero me pasa que quiero ir a París a tomarme un espresso en un café y discutir política mundial contigo. Probablemente estariamos en desacuerdo, como con la música. Tu escuchas elektropop y yo escucho hip hop. Pero no importa. Siempre y cuando el momento de ponernos de acuerdo sea tal como esas veces: "Wow! Creo, pero re-creo, que es hora de un recreo".&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;"Vi tvättar alla våra gäster när de &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;checkar in"&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Det händer mig inte ofta, men det är som om jag vill åka till Paris och beställa en espresso och sätta mig ner med dig och diskutera världpolitik. Vi skulle förmodligen vara oeniga, som musiken. Du lysnnar till elektropop och jag till hip hop. Men det gör inget så länge det leder till den stunden då vi blir sams.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6132945913745965889?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6132945913745965889/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/we-wash-all-of-our-guests-at-check-in.html#comment-form' title='7 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6132945913745965889'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6132945913745965889'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/we-wash-all-of-our-guests-at-check-in.html' title='We wash all of our guests at the check in'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SpK29CL1eUI/AAAAAAAAAU8/PXC1TWp3lCA/s72-c/suequibellblogspot_cp.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-561468427454178857</id><published>2009-08-23T06:11:00.000-07:00</published><updated>2009-08-24T07:07:10.386-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Hey! Everything is OK!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Y así parece...luego de haberme acostado con el chico equivocado, haber gastado el dinero del arriendo, negado mi enamoramiento, perdiendo mis tarjetas de créditos, no haber devuelto los libros a tiempo en la biblioteca, dejado plantados a mis amigos en fiestas, escapándome de citas en las que me sentía incomoda, haberme tragado más de un reto de mi jefa histérica y de haberme ido a un país sin un plan...entonces podría decir que las cosas ahora están saliendo bien. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;He cambiado de trabajo (recibiendo sólo halagos), estoy acostumbrándome a estar enamorada, no me gasto el dinero del arriendo, tengo una billetera, devuelvo los libros de la biblioteca a tiempo y ahora estoy en camino a emprender un nuevo viaje - sumamente calculado - con el fin de llevar acabo algo que he postergado por haber estado tropezándome con la misma piedra. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Si mi vida en algún momento se podría ilustrar de alguna manera, sería entonces con la imagen siguiente: una flecha donde el comienzo indica catástrofe y en el filo pone felicidad completa. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SpFJ4TTkd-I/AAAAAAAAAUs/D8bWbqCf0-o/s1600-h/suequibellblogspot_bloggOK.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5373157062033569762" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SpFJ4TTkd-I/AAAAAAAAAUs/D8bWbqCf0-o/s400/suequibellblogspot_bloggOK.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;FOTO: TPD&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;...något säger mig att allt är bra...&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Det verkar så…efter att ha legat med fel kille, spenderat pengarna som skulle ha gått till hyran, förnekat min förälskelse, tappat bort mina bankkort, lämnat böckerna till biblioteket allt för sent, låtit mina vänner vänta på mig på fester jag aldrig dyker upp, hostat upp en dålig ursäkt när jag ser att daten jag är med är inte min typ, fått skäll för ingenting av min hysteriska chef och rest till ett land utan att egentligen veta vad jag skulle göra där….i så fall kan jag lugnt säga att det går bra nu.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag har bytt jobb (får mest ros nu), jag har börjat bli van att vara förälskad, jag slösar inte pengarna som skall gå till hyran, leverar böckerna från biblioteket i tid, har skaffat mig en plånbok och nu har jag en resa i slutet av året som jag har planerat in i stora drag, för att kunnas lyckas med det som jag har skjutit upp allt för länge, eftersom jag gång på gång snubblar på samma sten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om mitt liv kundes illustreras på något sätt så skulle det vara med följande bild: En pil där ändan av skaftet säger katastrof och pilspetsen pekar åt komplett lycka! &lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-561468427454178857?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/561468427454178857/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/hey-everything-is-ok.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/561468427454178857'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/561468427454178857'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/hey-everything-is-ok.html' title='Hey! Everything is OK!'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SpFJ4TTkd-I/AAAAAAAAAUs/D8bWbqCf0-o/s72-c/suequibellblogspot_bloggOK.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3809701684066855323</id><published>2009-08-16T10:25:00.000-07:00</published><updated>2009-08-17T09:23:26.479-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Oslo - esas cartas tradicionales - escritas a mano y con estampillas.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Soy buena para caminar sola con mis neuronas a mil. Me suelen mencionar (los que me conocen) que parezco estar en la luna.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Lo malo de esto es que algunas veces lo que quiero decir se queda allá, y aunque trato de coincidir el momento correcto con las palabras coherentes, esas palabras toman años luz en llegar al punto correcto....&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;...a lo mejor por eso comence a escribirte, porque aunque hay un desfase de espacio estamos retomando ese tiempo perdido. Espero tus cartas, que al igual que las mias, son largas y escritas a mano.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sol02ipPi-I/AAAAAAAAAUk/ugOhF_Xo7ug/s1600-h/P8110112.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5370952510977575906" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sol02ipPi-I/AAAAAAAAAUk/ugOhF_Xo7ug/s400/P8110112.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt; Foto: TPD&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;Jag är bra på att vandra ensam med mina hjärceller som spinner för fullt. Folk som känner mig säger att det verkar som om jag befinner mig på månen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det sämsta med detta är att ibland så stannar det kvar det jag vill säga där uppe, och fastän jag anstränger mig för att få den rätta stunden att överstämma med dem rätta orden så dröjer detta ljusår för att komma fram i rätt tillfällig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;...det är kanske därför jag började skriva till dig. Fastän det finns en tid som inte överstämmer mellan oss så verkar det som om vi återhämta tiden på det sättet. Jag väntar på dina brev, som likt mina egna är långa och skrivna för hand.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3809701684066855323?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3809701684066855323/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/oslo-esas-cartas-tradicionales-escritas.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3809701684066855323'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3809701684066855323'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/oslo-esas-cartas-tradicionales-escritas.html' title='Oslo - esas cartas tradicionales - escritas a mano y con estampillas.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sol02ipPi-I/AAAAAAAAAUk/ugOhF_Xo7ug/s72-c/P8110112.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6925626847810410301</id><published>2009-08-14T08:11:00.000-07:00</published><updated>2009-08-14T08:59:35.034-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Oslo - Le tigre</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SoWGLprWxWI/AAAAAAAAAUc/VfwzDDWhH9w/s1600-h/P8110044.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369845665433568610" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SoWGLprWxWI/AAAAAAAAAUc/VfwzDDWhH9w/s400/P8110044.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt; Foto: TPD&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Tog en liten tur med min felis här om dagen. Ingen anning varför folk tittade så på oss...&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;El otro día sali a pasear con mi felino. No entiendo por que la gente nos miraba tanto...&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6925626847810410301?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6925626847810410301/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/oslo-le-tigre.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6925626847810410301'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6925626847810410301'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/oslo-le-tigre.html' title='Oslo - Le tigre'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SoWGLprWxWI/AAAAAAAAAUc/VfwzDDWhH9w/s72-c/P8110044.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4725997003317560468</id><published>2009-08-04T10:21:00.000-07:00</published><updated>2009-08-12T02:06:59.707-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Vacations online. Babysitting</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-dd28bac17c12129e" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v12.nonxt7.googlevideo.com/videoplayback?id%3Ddd28bac17c12129e%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D74097841784B9946C1E9FD80E12E9C773FE96167.53F924F656B0C452E6BF052DA598B8FA5AD27D3C%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3Ddd28bac17c12129e%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DSCzbDdIEoangtm7xc8iHZgC2vKA&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v12.nonxt7.googlevideo.com/videoplayback?id%3Ddd28bac17c12129e%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D74097841784B9946C1E9FD80E12E9C773FE96167.53F924F656B0C452E6BF052DA598B8FA5AD27D3C%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3Ddd28bac17c12129e%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DSCzbDdIEoangtm7xc8iHZgC2vKA&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Handyman: "El trípode" &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;((R.E.M - Stand))&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Mientras mis amigos preparaban tacos para comer, &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;me entretenia yo con sus hijos en la saltarina. &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Medans mina vänner gjorde i ordning inför "tacos kvällen"&lt;br /&gt;hade jag kul med deras barn.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4725997003317560468?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='enclosure' type='video/mp4' href='http://www.blogger.com/video-play.mp4?contentId=dd28bac17c12129e&amp;type=video%2Fmp4' length='0'/><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4725997003317560468/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/vacations-online-babysitting.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4725997003317560468'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4725997003317560468'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/08/vacations-online-babysitting.html' title='Vacations online. Babysitting'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-2525357938968610678</id><published>2009-07-30T13:08:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T13:54:24.205-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Vacations online. Meeting the little people</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SnIErX0AWeI/AAAAAAAAAUE/nmxMPjZCpsg/s1600-h/suequibelloliver.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5364355249324710370" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 356px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SnIErX0AWeI/AAAAAAAAAUE/nmxMPjZCpsg/s400/suequibelloliver.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;Sist jag såg denna &lt;span style="font-size:180%;"&gt;busungen &lt;/span&gt;var han en bebis med babykolik. Han skrek en massa och var sur. Nu - drygt nio månader sedan - är han en charmig busunge som inte skriker och är för det mesta glad och otrolig nyfiken. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;La ultima vez que vi a este &lt;span style="font-size:180%;"&gt;pequeñin &lt;/span&gt;tenía sólo un par de meses y con cólico. No dejaba de gritar y era gruñon. Ahora - nueve meses más tarde - se ha convertido en un precioso, travieso y curioso nene que no grita y que casí siempre esta de buen humor.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-3b8754c9d50ceee" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v24.nonxt3.googlevideo.com/videoplayback?id%3D03b8754c9d50ceee%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3DA7EB27E8CE4156D01E2BB1FC23D87E33B90A0DD.4AE05642987C6D45E1816B3788B8A7401FE7E5C1%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D3b8754c9d50ceee%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DBE8IHkrIpyq2Lw4hvJzwxbHa6T0&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v24.nonxt3.googlevideo.com/videoplayback?id%3D03b8754c9d50ceee%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3DA7EB27E8CE4156D01E2BB1FC23D87E33B90A0DD.4AE05642987C6D45E1816B3788B8A7401FE7E5C1%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D3b8754c9d50ceee%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DBE8IHkrIpyq2Lw4hvJzwxbHa6T0&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Handyman: Me &amp;amp; everybody else ((&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;"Weezer - Island in the sun"))&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;En underbar eftermiddag som jag spenderade med några av mina närmaste vänner och deras son.&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;Una linda tarde que la pase con uno de mis más cercanos amigos y su hijo.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-2525357938968610678?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='enclosure' type='video/mp4' href='http://www.blogger.com/video-play.mp4?contentId=3b8754c9d50ceee&amp;type=video%2Fmp4' length='0'/><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/2525357938968610678/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/vacations-online-meeting-little-people.html#comment-form' title='4 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2525357938968610678'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2525357938968610678'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/vacations-online-meeting-little-people.html' title='Vacations online. Meeting the little people'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SnIErX0AWeI/AAAAAAAAAUE/nmxMPjZCpsg/s72-c/suequibelloliver.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8672552782853049625</id><published>2009-07-29T14:44:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T14:00:48.173-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Vacations online. Episode 1</title><content type='html'>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är alltid kul att vara på semester, speciellt när man har en vän som har en Jedi svärd, och som låter en leka med den en stund. Denna video är till Elias ära. (Yes, sir. Sir, yes)&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-25fe6148b0d0b94d" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v9.nonxt4.googlevideo.com/videoplayback?id%3D25fe6148b0d0b94d%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D5169E9AAE434B480112C9167BEEF79CD260D1597.174BEC90FBD9E87012F4B8B23AD63A05455D5FA0%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D25fe6148b0d0b94d%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DygyL3zF3egZIinq9fETdojYCDlc&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v9.nonxt4.googlevideo.com/videoplayback?id%3D25fe6148b0d0b94d%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D5169E9AAE434B480112C9167BEEF79CD260D1597.174BEC90FBD9E87012F4B8B23AD63A05455D5FA0%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D25fe6148b0d0b94d%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DygyL3zF3egZIinq9fETdojYCDlc&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Handyman: Elias&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Es siempre divertido tener vacaciones, y más aún cuando tienes un amigo que posee una espada de un Jedi, y me deja jugar con ella. Este video es en honor a Elias.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8672552782853049625?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='enclosure' type='video/mp4' href='http://www.blogger.com/video-play.mp4?contentId=25fe6148b0d0b94d&amp;type=video%2Fmp4' length='0'/><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8672552782853049625/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/vacations-online.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8672552782853049625'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8672552782853049625'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/vacations-online.html' title='Vacations online. Episode 1'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1843789361753782329</id><published>2009-07-29T03:26:00.000-07:00</published><updated>2009-07-29T03:57:08.007-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Coordenadas geográficas</title><content type='html'>&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Latitud: 33° 26' Sur&lt;br /&gt;Longitud: 70° 4' Oeste&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Es fácil anhelar por lo que no podemos tener, para cuando tenerlo, darnos cuenta de que no era lo que queriamos. Entonces mejor intentar entender nuestra fuerza interior sin derramar tiempo añorando. Es decir: conseguir claridad y actuar luego.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ffff66;"&gt;&lt;strong&gt;((&lt;span style="color:#000099;"&gt;svenska&lt;/span&gt;))&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Geografiska Koordinationer&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är lätt att tråna efter det vi inte kan få för att, när vi får det, inse att det inte var det vi ville ha. Bättre alltså att försöka förstå det egna drivkrafterna och inte spilla tid på att längta utan i stället skaffa klarhet och agera därefter.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1843789361753782329?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1843789361753782329/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/coordenadas-geograficas.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1843789361753782329'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1843789361753782329'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/coordenadas-geograficas.html' title='Coordenadas geográficas'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5958496425231788035</id><published>2009-07-27T01:42:00.000-07:00</published><updated>2009-08-04T15:53:21.675-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>A lo DESPERADO</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sm1xQfra3-I/AAAAAAAAAT8/oqXqTBJQwrk/s1600-h/suequibellblogspot.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363067259463589858" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 316px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sm1xQfra3-I/AAAAAAAAAT8/oqXqTBJQwrk/s400/suequibellblogspot.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Foto: Motherland&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Las maletas del steadicam de mi hermano parecen bolsos que cargan dos bazukas. Es inevitable que la gente no mire y se pregunte que es lo que estamos llevando, y está vez tampoco fue una exepción.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;Min brors steadicam väskor ser ut som två väskor med var sin bazuka i. Det är oundviklig att inte få folks blickar som undrar vad vi bär på. Denna gång var det ingen undantag.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5958496425231788035?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5958496425231788035/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/lo-desperado.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5958496425231788035'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5958496425231788035'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/lo-desperado.html' title='A lo DESPERADO'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sm1xQfra3-I/AAAAAAAAAT8/oqXqTBJQwrk/s72-c/suequibellblogspot.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3448694156543182557</id><published>2009-07-27T01:10:00.000-07:00</published><updated>2009-07-27T02:57:52.243-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>((On vacation))</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sm1hbrsqoeI/AAAAAAAAAT0/Ut8hI8vuNMY/s1600-h/suequibellblogspot.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363049859482558946" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sm1hbrsqoeI/AAAAAAAAAT0/Ut8hI8vuNMY/s400/suequibellblogspot.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Foto: My mother&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Aquí una foto mientras escribo lo que estan leyendo: De vacaciones =)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Här sitter jag och skriver det ni läser: På semester =)&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3448694156543182557?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3448694156543182557/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/on-vacation.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3448694156543182557'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3448694156543182557'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/07/on-vacation.html' title='((On vacation))'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sm1hbrsqoeI/AAAAAAAAAT0/Ut8hI8vuNMY/s72-c/suequibellblogspot.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-756138470870694247</id><published>2009-06-30T11:51:00.001-07:00</published><updated>2009-06-30T12:02:22.361-07:00</updated><title type='text'>Spike Lee</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.theroot.com/multimedia/spike-lee-speaks-about-do-right-thing-20-years-later/?gt1=38002"&gt;Spike Lee and Henry Louis Gates, Jr. Discuss the 20th anniversary of Do the Right Thing&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Shared via &lt;a href="http://addthis.com/"&gt;AddThis&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-756138470870694247?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/756138470870694247/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/spike-lee-and-henry-louis-gates-jr.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/756138470870694247'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/756138470870694247'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/spike-lee-and-henry-louis-gates-jr.html' title='Spike Lee'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7374394472727416744</id><published>2009-06-25T09:05:00.000-07:00</published><updated>2009-06-25T09:33:17.636-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>hiphop loves rock and rock loves hip hop</title><content type='html'>(&lt;strong&gt;en español mas abajo&lt;/strong&gt;)&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag är väldigt förtjust i hiphop, har lyssnat på det i större delen av mitt liv. Men jag går i gång minst lika mycket på rock. Båda tar fram olika känslor i mig.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="340" width="560"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/ZxM-_b8oA4o&amp;amp;hl=sv&amp;amp;fs=1&amp;amp;"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/ZxM-_b8oA4o&amp;hl=sv&amp;fs=1&amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="560" height="340"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Me fascina enormemente el hip hop, lo escuchado la mayor parte de mi vida. Pero el rock también me deja encantada. Ambos sacan en mi diferentes sensaciones. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/j80w4d9U2Fs&amp;amp;hl=sv&amp;amp;fs=1&amp;amp;"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/j80w4d9U2Fs&amp;hl=sv&amp;fs=1&amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7374394472727416744?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7374394472727416744/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/hiphop-loves-rock-and-rock-loves-hip.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7374394472727416744'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7374394472727416744'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/hiphop-loves-rock-and-rock-loves-hip.html' title='hiphop loves rock and rock loves hip hop'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1631333366486344676</id><published>2009-06-23T10:03:00.000-07:00</published><updated>2009-06-23T12:07:06.820-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Política es el nombre que le damos a una orquestación de cualquier sociedad</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SkELkJQrX6I/AAAAAAAAAR8/sxMlk_My_3U/s1600-h/6060val+i+iran.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5350570547881926562" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 283px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SkELkJQrX6I/AAAAAAAAAR8/sxMlk_My_3U/s400/6060val+i+iran.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;FOTO Morteza Nikoubazi&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Cada vez que el ser humano se reúne para realizar algo siempre habrá una división de poder entre los participantes. Esto sea en corporaciones de todo tipo; hospitales; religiones o gobiernos etc. Lo común en la distribución es que alguien en la cima tiene el mayor poder y la gente más abajo tiene poco o nada de poder. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No importa como tratemos de balancearlo; con sin fines de teorías sobre lo que es la humanidad o luchas por la igualdad, las sociedades humanas está testarudamente ordenados en esta pirámide de poder. En otras palabras, política.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Esta foto la encontré en el periódico Noruego “Aftonposten” un sábado cuando esta libremente tirada en un parque tomando sol sin mayores preocupaciones.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Se trata de las elecciones en Irán. En las manos de esta mujer iraní se pregunta sí las mujeres y hombres son iguales. ¿Lo serán alguna vez?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En Chile se siguen las campañas de los candidatos presidenciales. Entre ellos hay uno que con una candidatura como independiente está desafiando a la gente de ser participe en sus futuros. Los chilenos tienen ahora el voto ¿Lo usaran?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;El año pasado en nuestras pantallas veíamos como una marcha de unos monjes por la paz y democracia termino en una sublevación donde la respuesta del gobierno fue palizas, detenciones y balazos a toda gente que tratara de mostrar lo que estaba pasando. Eso fue entonces. ¿Ahora, alguien recuerda Vj Burma?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Injusticias se repiten, al igual que candidaturas y los sueños de un gran cambio. Aunque me puedo considerar una persona bastante positiva, algunas veces me ha costado pensar en que las cosas podrían cambiar, prisionera en el dogma de lo que otros consideran la verdad de las cosas y que no hay espacios para cambios. Uno termina siendo un sometido ¿no? Espero que nunca.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1631333366486344676?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1631333366486344676/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/politica-es-el-nombre-que-le-damos-una.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1631333366486344676'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1631333366486344676'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/politica-es-el-nombre-que-le-damos-una.html' title='Política es el nombre que le damos a una orquestación de cualquier sociedad'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SkELkJQrX6I/AAAAAAAAAR8/sxMlk_My_3U/s72-c/6060val+i+iran.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7780451379644289807</id><published>2009-06-16T15:53:00.000-07:00</published><updated>2009-06-16T16:09:39.067-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Hoy me enterado que mi guión va a la segunda ronda.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sjgiwfg6DAI/AAAAAAAAARs/2rnspS3bpVY/s1600-h/sc.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5348062773991050242" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 147px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sjgiwfg6DAI/AAAAAAAAARs/2rnspS3bpVY/s400/sc.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#006600;"&gt;((I dag fick jag reda på att mitt manus har gått vidare i tävlingen.))&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7780451379644289807?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7780451379644289807/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/hoy-me-he-enterado-que-mi-guion-va-la.html#comment-form' title='5 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7780451379644289807'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7780451379644289807'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/hoy-me-he-enterado-que-mi-guion-va-la.html' title='Hoy me enterado que mi guión va a la segunda ronda.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sjgiwfg6DAI/AAAAAAAAARs/2rnspS3bpVY/s72-c/sc.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4060891377621948126</id><published>2009-06-16T04:01:00.000-07:00</published><updated>2009-06-16T05:06:13.166-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Something that makes the girl dance.</title><content type='html'>&lt;p align="left"&gt;&lt;object height="340" width="560"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/Ih_4UJ-Vyzo&amp;amp;hl=sv&amp;amp;fs=1&amp;amp;"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/Ih_4UJ-Vyzo&amp;hl=sv&amp;fs=1&amp;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="560" height="340"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;a href="http://www.myspace.com/makethegirldance"&gt;http://www.myspace.com/makethegirldance&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="color:#333333;"&gt;Me gustan simples ideas para videoclips. Admiro los clips que son grabados en sólo una secuencia. Gente que trabaja en cine sabe todo lo que puede ir mal con este tipo de tomas, pero los que toman el riesgo también consiguen un triunfo. De otra manera no hubiera funcionada esta idea. Simplemente genial.&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="color:#999999;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4060891377621948126?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4060891377621948126/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/something-that-makes-girl-dance.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4060891377621948126'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4060891377621948126'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/something-that-makes-girl-dance.html' title='Something that makes the girl dance.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3355086529748109847</id><published>2009-06-15T14:25:00.000-07:00</published><updated>2009-06-16T02:55:11.728-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>En mono queriendo ((estéreo))</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Escucho excelentes temas por mc´s chilenos para luego encontrarme con sus imágenes grabadas, recortadas y pegadas que llaman un videoclip.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Estoy agotada de este fenómeno “queriendo-ser-pro-pero-terminando-casero.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sin duda alguna estamos en la era de la autoproducción, con dos maneras de trabajar y mostrar resultados muy diferentes.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Para unos la autoproducción se trata de tomar riendas de las cosas, una manera de auto gestionarse con una estrategia que hila la estética, el concepto y la presentación como artista/grupo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Por el otro lado la autoproducción puede convertirse rápidamente en algo medieval. Una propuesta que en su génesis puede ser algo potente que a lo largo del camino se va debilitando y al final se saca cualquier cosa. Los mismos que hacen coro en el tema están de extras en el video y son los mismos que se crean cuentas en you tube para postear un comentario “Grande socio!”&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Escucho decir:&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;((“Es cosa de lucas socia”))&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Yo digo “&lt;em&gt;Socio&lt;/em&gt;…es cosa de planificación de las lucas”. Es cosa de prioridad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Tienes un presupuesto desde que incluye la realización de un videoclip.&lt;br /&gt;2. Esperas a ahorrar el dinero para realizar un videoclip que potencie el tema.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kill your darlings (ósea sean autocríticos)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tomen mando, marquen una diferencia. Salgan del metro cuadrado que sería el patio donde supuestamente se tiene que jugar.No es un videoclip una extensión de la visión? No es el videoclip un intermediario del tema, del artista y de la visión que uno quiere mostrar a la gente? No es el videoclip un desafío de proyectar el sonido en imágenes potentes?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Por otro lado: Qué hay de los realizadores? Escuchan el tema? Hay una idea a realizar? Sienten el tema? Alguien tubo clases de montaje? Iluminación? Arte? Y en otros casos guiones?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Digan lo que digan pero realizar un videoclips es un arte que mucha gente no toma en serio, no le toma el peso y no le da la importancia necesaria, pero el videoclip es una herramienta, es la carta de presentación del tema y del artista. Es el 50% del trabajo total.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aunque hoy en día hay otra postura de auto gestionarse (por medio del internet) no es sinónimo a no tomar en cuenta el resultado pensando que igual se verá. Sí, claro que será visto, pero internet es un medio activo. Miras por unos minutos para seguir tu recorrido. Es un zapping con el mouse. Si no te atrae la imagen buscas otras. Click click click y se fue pal sur!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo no creo ser la única de querer ver clips guapos, clips de moda, clips con contenido, clips estéticos, clips innovadores, clips con buenos montajes, clips con buena dirección de arte, clips que te asombren y que al igual que el tema que pones en repeat también quieras ver el clip una y otra vez.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Honeys…Háganlo bien. Háganlo decente. Tanto realizador como artista.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sin embargo, en este mareo hay gente con las que te asombras con su creatividad, con su dedicación y cuidado de lo que es su página web y videoclips.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hands down a ellos que combinan el 50% que es el tema y el 50% que es la imagen resultando en un excelente 100%. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;A ellos que no negocian con la mediocridad, que se proponen a impactar, agrandar el camino y que no le da lo mismo tirar cualquier cosa para obtener unos comentarios en you tube por sus amigos. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;A ellos que sí están en sintonía de querer estar en estéreo. Gente que aunque es autoproducida es PRO, es REAL, es KING. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3355086529748109847?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3355086529748109847/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/en-estos-momentos-estoy-en-mono.html#comment-form' title='4 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3355086529748109847'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3355086529748109847'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/en-estos-momentos-estoy-en-mono.html' title='En mono queriendo ((estéreo))'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3095879918820525104</id><published>2009-06-15T10:11:00.001-07:00</published><updated>2009-06-16T04:57:48.831-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Como que el hip hop no es autoreferencia?</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;br /&gt;YO! &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3095879918820525104?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3095879918820525104/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/como-que-el-hip-hop-no-es.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3095879918820525104'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3095879918820525104'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/como-que-el-hip-hop-no-es.html' title='Como que el hip hop no es autoreferencia?'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3087591180051171776</id><published>2009-06-06T05:48:00.000-07:00</published><updated>2009-06-14T11:22:36.261-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Una radiografía que mi amiga E.L.C me saco.</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SjLLhZfov4I/AAAAAAAAARM/NtRyLqrAYwE/s1600-h/luciafirandet%25209%2520dic_%25202006%2520019.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5346559482281901954" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SjLLhZfov4I/AAAAAAAAARM/NtRyLqrAYwE/s400/luciafirandet%25209%2520dic_%25202006%2520019.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://estibalizlima.blogspot.com/2009_06_01_archive.html"&gt;http://estibalizlima.blogspot.com/2009_06_01_archive.html&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;viernes 5 de junio de 2009&lt;br /&gt;&lt;a name="4374474978403140990"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://estibalizlima.blogspot.com/2009/06/chilena-sueca.html"&gt;CHILENA-SUECA&lt;/a&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Gabriela es un personaje freak sacado de un libro de comic ochentero.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Es la antagonista de cualquier persona insegura en este planeta, está hecha de un material desconocido, dicen que la fabricación de los tejidos es un mix de campos del sur, campos de suecia, calles de Barcelona y Londres más un sin número de lugares que habita esta nómade contemporánea.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Dicen que los suecos, o en general los europeos son "horny", ésta no se escapa, pero en el buen sentido, si con cine no puede mantenerse debería ejercer en el rubro de la sexología mezclado con el humor, claramente a un nivel elevado. En este tema, he gastado mas carcajadas que panes digeridos en mi estómago.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Mi querida amiga me lleva como 7 años de ventaja, no son años de separación, al contrario, nos hemos convertido muchas veces yo en una sueca grande y ella en una chilena chica, hemos compartido roles, llenas de historias, anécdotas y una lengua sin censura.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Cuando fui al aeropuerto a dejarte no me quede viendo como te ibas en policía, no soy buena para las despedidas, pero esa fue nuestra despedida en Chile, incluso cuando volviste y no nos vimos por un largo tiempo, solo porque la sueca yegua decidió encerrarse en si misma y yo tuve que aceptarlo ... a largo plazo.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;El mejor regalo fue la visita que me hiciste en Barcelona, nos limpiamos con el mar y decidimos nunca más sufrir por amor, ser nosotras ... nunca nos ha faltado valor para creernos el cuento, encabezamos el número uno compartido.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Mi comadre, te espero para esos sour interminables con proyecciones en las paredes de amores prófugos que ya no existen.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3087591180051171776?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3087591180051171776/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/radiografia-sacada-por-elc.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3087591180051171776'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3087591180051171776'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/radiografia-sacada-por-elc.html' title='Una radiografía que mi amiga E.L.C me saco.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SjLLhZfov4I/AAAAAAAAARM/NtRyLqrAYwE/s72-c/luciafirandet%25209%2520dic_%25202006%2520019.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4764526365481974417</id><published>2009-06-03T13:55:00.000-07:00</published><updated>2009-06-12T14:09:14.579-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Hoy me ha llegado una pena desde Santiago de Chile.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;(inlägget på svenska längre ner på sidan)&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No es la pena que siente por mi ausencia en sus calles o la pena por la prolongación de mi retorno a él, sino una pena en forma de un documental realizado por dos distinguidos caballeros de nombres: Felipe Orellana Peña y Diego Riquelme Davidson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;Al último lo conozco más por haber compartido un proceso en nuestras vidas que pensábamos que tendríamos que pasar solos, pero que en verdad estaba destinado a pasarse juntos y de ahí armamos este gran lazo de amistad que tenemos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;Nunca he dudado de su habilidad como director, nunca tampoco he dudado de su ojo por ver esa nostalgia que no siempre es obvia o, por su sensibilidad en elección de temas entregándole una potencia que te emociona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Es sin duda un hombre de pocas palabras pero muchas imágenes y con el documental “Santiago tiene una pena” no solamente saca una radiografía musical a la capital chilena, sino también le saca una radiografía a los cinco sentidos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Aquí las palabras o explicaciones no hacen falta porque las imágenes te aproximan a estos tres cantores del transporte urbano, donde sus historias se van enredando como en el muro en narración, sonido e imagen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Se siente que hubo un encuentro muy especial entre protagonistas y realizadores, porque de otra manera no se puede explicar ese seguimiento sutil, encantador e intimo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;“Santiago tiene una pena” es una obra que te mueve, no solamente porque trata cuidadosamente a cada uno de los personajes, entregándoles toda la confianza del mundo para que ellos se sientan cómodos de querer compartir su oficio e historia, sino también por esa manera de captar esos momentos “kodak” en cada uno de los espacios de los protagonistas en su día a día.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;La cámara mantiene su distancia pero nunca pierde de vista la esencia que cada uno de estos personajes entrega en armar su ánimo para levantarse cada madrugada y trasladarse a la zona del trabajo. La dedicación de cada interpretación a una obra musical, o el carácter de pararse frente a desconocidos y entregarles sólo una canción.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sus imágenes son notables, el diseño sonoro una delicia y su narración conmovedora rescatando todos los puntos en la que una obra magistral se basa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Para las personas que nunca han estado en Santiago les entrará una curiosidad por ir. Querrán viajar en esa micro para poder encontrarse con algunos de estos personajes y escuchar cuando le cantan a la gente; a mí y a ti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sin embargo a las personas que viven o han vivido en Santiago esta radiografía musical es el retrato de un día gris en la capital chilena. Un día que para varios pasa de largo como un momento más, pero para Diego y Felipe es un momento que se necesita retener, contar y mostrar en base de estas tres historias.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Nos damos cuenta de nuestra identidad, de nuestro país y sus diferentes realidades pero que todo se mescla en un simple recorrido de micro a través de las canciones que reviven en las voces de estos cantores.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;En mi mundo esta obra se quedara en la estantería de obras rescatables, inspiradoras, bellas y muy bien logradas. Obras que te hacen sentir que realizar cine es cosa fácil, pero vaya usted a intentarlo porque ya verá que no es nada de fácil.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Con obras como “Santiago tiene una pena” vale decir que el documental chileno está en pie y que tiene una propuesta, una mirada y una cualidad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Y aquí estoy con “Santiago tiene una pena” pero sin penas por medio. Sólo alegría, orgullo y placer.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SibmAkv2GiI/AAAAAAAAARE/V20d6HRNjb4/s1600-h/DSC00016.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5343210905460415010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SibmAkv2GiI/AAAAAAAAARE/V20d6HRNjb4/s400/DSC00016.JPG" border="0" /&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Aquí abajo la página oficial del documental.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://santiagotieneunapena.wordpress.com/"&gt;http://santiagotieneunapena.wordpress.com/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Chile bär på en sorg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;…men det är inte sorgen över min frånvaro på hans gator eller förlängning av min återkomst. Sorgen den bär på är i form av en dokumentär som har gjorts av två hög förnämna unga män: Felipe Orellana Peña och Diego Riquelme Davidson.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Den sistnämnde känner jag på ett personlig nivå efter att ha delat en process i våra liv som vi trodde vi kunde överkomma ensamma, men som var ämnat att delas och från dess har vi haft kontakt och utvecklat den underbara vänskap som vi har.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag har aldrig tvivlat på hans förmåga som regissör, aldrig heller tvivlat på hans att sätt att se på saker och få fram det som inte alltid är självklar och belysa det med skönhet och inte heller har jag tvivlat på hans stor känslighet i val av ämne.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Han är utan tvivel en man av få ord men med många bilder, och med hans dokumentär ”Chile bär på en sorg” så röntgnar han inte bara den musikaliska Santiago men även dem fem sinnen.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Orden behövs inte för att beskriva dessa tre musikanter som har den kommunla transportmedel som arbetsplats. Deras historia är som en klätterväxt som binder sig sammen i bild ljud och berättande.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Man känner att mötet bland skaparna och huvudrolls innehavarna inte var ren tillfällighet, och man märker att det ligger en stor förtroende från båda hållen, för annars kan man inte förklara hur kameran kan röra så diskret, förtrolig och så förtjusandet som den gör.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“Santiago bär på en sorg” berör, inte bara för att den omsorgsfullt tar hand om varje individ och deras värld, men även för att få de så bekväma för att visa sin historia och inte minst för att fånga alla dessa ”kodak moments” i dem platser där musikanterna rör sig inom.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Kameran tappar aldrig ur siktet den essensen som de tre musikanterna bär inom sig och visar hur man rustar sig med håg för att stiga upp tidigt på morgonen för att ta sig till sitt arbeteplats; hur man tillägnar omsorsfull tid på sin tolkning av ett musikstycket och man visar den moraliska styrkan som krävs för att stå framför främlingar i en buss och sjunga en sång.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Människor som aldrig har varit i Santiago kommer att fyllas med nyfikhet för att besöka staden. De kommer att vilja åka just den bussen dessa musikanter finns bara för att höra på hur de sjunger till folket; till mig, till dig.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Däremot, för de personer som bor i Chile kommer den här röntgen bild att vara en klar avbild på vad som kan vara en dag i den chilenska huvudstaden. En dag som för många bara passerar förbi som vilken stund som helst, men för Diego och Felipe är det en stund att fördröja, berätta och visa i form av tre historier.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Vi ser oss själva i bussen, vår identitet, vårt land, med dem existerande klassskillnaderna, och allt detta blandas sammen i en helt vanlig buss tur genom Chiles mest älskade folksånger som väcks åter till liv i dessa musikanters röster.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;"Santiago bär på en sorg" inriktar sig på alla dem punkter som gör ett verk till ett mäster verk och i min värld kommer den att finnas på hyllan bland alla dessa verk som är värda att se, som man inspireras av och som är en utomordentlig berättelse. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Det är såna här verk som får filmskapandet att verka enkel, men varsågod och försök själva. Ni kommer att se att skapa film är långt ifrån lätt.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;“Santiago bär på en sorg” har många goda egenskaper och kommer att bredda ut vägarna för vad den chilenska dokumänter berättandet har varit. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Den är åter på fötter, den har fått sin syn och känsla tillbaka.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;…och här sitter jag med ”Santiago bär på en sorg” men ingen sorg emellan. Bara glädje, stolthet och behag.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;Hemsidan till dokumentären (engelska och spanska)&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://santiagotieneunapena.wordpress.com/"&gt;http://santiagotieneunapena.wordpress.com/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4764526365481974417?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4764526365481974417/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/hoy-me-ha-llegado-una-pena-desde.html#comment-form' title='5 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4764526365481974417'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4764526365481974417'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/06/hoy-me-ha-llegado-una-pena-desde.html' title='Hoy me ha llegado una pena desde Santiago de Chile.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SibmAkv2GiI/AAAAAAAAARE/V20d6HRNjb4/s72-c/DSC00016.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8493994493484439065</id><published>2009-05-31T10:54:00.000-07:00</published><updated>2009-06-01T10:29:45.165-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Sheep running.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;El otro día cuando sali a correr me encontre con un par de ovejas sueltas. Corrieron conmigo por unos 50 metros para luego seguir pasteando a la orilla del camino. &lt;/div&gt;&lt;p&gt;Lo más divertido que me ha pasado mientras corro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5342050444032364210" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 160px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiLGk1DETrI/AAAAAAAAAQ0/nQdRyDp-A6E/s400/sheep+running.jpg" border="0" /&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Här om dagen när jag var ute och joggade träffade jag på ett par får på vägen. De sprang med mig ca 50 meter innan de la av för att beta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det roligaste som har hänt mig medan jag är ute och joggar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8493994493484439065?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8493994493484439065/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/05/sheep-running.html#comment-form' title='6 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8493994493484439065'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8493994493484439065'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/05/sheep-running.html' title='Sheep running.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiLGk1DETrI/AAAAAAAAAQ0/nQdRyDp-A6E/s72-c/sheep+running.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5037278078233355737</id><published>2009-05-31T08:52:00.000-07:00</published><updated>2009-05-31T09:58:26.605-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>31.05.09</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;(inlägget på svenska längre ner)&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hoy me he transformado en una loba ambiciosa. Orgullosa, segura de mí misma, sin dudar en poner zancadillas a mis rivales para alcanzar mí objetivo e intentar brillar por mis talentos personales, sin tener en consideración el ego de nadie.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Creo, sinceramente, que era hora ya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lo siento. Al igual que una relación amorosa, una amistad también es una relación y sí no hay consideración de un lado entonces porque tendré que yo tener consideración? Por qué tendré que yo dejar de lado lo mío para que tú lo tomes como un signo de poder pasar encima mío sin una pregunta?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A lo mejor cuando crezcas, cuando entiendas lo que paso, cuando lo puedas admitir, cuando se te bajen tus humitos de la cabeza, cuando vuelvas hacer modesto, dócil, cuando estés solo, entonces entenderás lo qué paso y porque yo me aleje.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No pienses que no te quiero, no pienses que no me da pena, no pienses que desde ya no te extraño ó que en mi regreso no hubieras sido una de las personas con las que hubiera querido compartir, pero no lo quiero de esta manera. No seré hipócrita. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No sé de mañana, pero hoy es cuando lo siento más fuerte y lo expreso.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5342027860521382770" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 341px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiKyCS6d83I/AAAAAAAAAP8/kRhUBDr7ZNE/s400/smoke+II.jpg" border="0" /&gt; &lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I dag har jag förvandlats till en hänsynslös ulv. Starkt medveten om mitt värde, utan att tveka att sätta krokben på mina konkurrenter för att själv kunna uppnå mina mål, och med min skicklighet utmärka mig utan anseende till någons ego.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tror bestämnt på att det var dags.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag är ledsen. Precis som i kärleken är vänskap också en relation och om ena halvan aldrig tar hänsyn, så varför ska jag göra det? Varför ska jag låta mitt vara för att du ska ta det som ett tecken på att du bara kan köra över mig utan frågor?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kanske, när du blir stor, kanske när du förstår vad som har hänt, kanske när du kan bekänna, kanske när du har dina fötter på jorden igen, kanske när din ödmjukhet är tillbaka, kanske när du är ensam så kanske kommer du att förstå vad som hände och varför jag tog avstånd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tro inte att jag inte tycker om dig, tro inte heller att detta inte gör ont och tro inte alls att jag inte redan saknar dig eller att du inte hade varit en av de personer som jag hade velat träffat i min återfärd, men jag vill inte ha det så här och jag vill inte vara en hycklare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag vet inte om i morgon, men jag vet om i dag, när jag känner det som starkast, och det är därför yttrar jag mig.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5037278078233355737?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5037278078233355737/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/05/300509.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5037278078233355737'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5037278078233355737'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/05/300509.html' title='31.05.09'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiKyCS6d83I/AAAAAAAAAP8/kRhUBDr7ZNE/s72-c/smoke+II.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7736024552983577131</id><published>2009-05-08T15:56:00.000-07:00</published><updated>2009-05-08T17:29:42.255-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Lick your cigarette then kiss me.</title><content type='html'>(Inlägget på svenska finns längre ner)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sí fumara y me encontrara con un cigarro en la boca y un chico se acercara para pedirme un beso, sólo le bastaría decirme:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Lick your cigarette then kiss me”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Es la frase que Alex  Kapranos canta en la canción “No you girls”. Frase que en mis oídos es un manjar y por ahora la mejor manera de pedirme un beso. Es casí que me pongo a fumar para tener ese instante.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No he visto el video de la canción y tampoco tengo la intención de verlo, porque en mi mente esas deliciosas melodías y letras ya tienen imagenes y con ellas me quedo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SgTKjD-bD4I/AAAAAAAAAPc/FnF9tNjwdB0/s1600-h/sxy+smoking.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5333610562424868738" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 261px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SgTKjD-bD4I/AAAAAAAAAPc/FnF9tNjwdB0/s400/sxy+smoking.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Foto: Famushka&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om jag rökte och hade en cigarett i munnen när en kille kom fram för att be om en kyss så skulle han bara behöva säga:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Lick your cigarette then kiss me".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är vad Alex Kapranos sjunger i låten "No you girls". Denna läckerbiten till låt får mig nästa sugen på att börja röka för att få den stunden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har inte varit intresserat av att se hur videon ser ut eftersom jag redan har bilder till melodierna och vill helst behålla dem. Mums!&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7736024552983577131?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7736024552983577131/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/05/lick-your-cigarette-then-kiss-me.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7736024552983577131'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7736024552983577131'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/05/lick-your-cigarette-then-kiss-me.html' title='Lick your cigarette then kiss me.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SgTKjD-bD4I/AAAAAAAAAPc/FnF9tNjwdB0/s72-c/sxy+smoking.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-2748808905507715650</id><published>2009-05-03T05:44:00.000-07:00</published><updated>2009-05-03T06:08:59.671-07:00</updated><title type='text'>Bergen</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sf2TGN_GIdI/AAAAAAAAAPE/_kkhwzp5v6o/s1600-h/bergen+with+love.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5331579268919337426" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 248px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sf2TGN_GIdI/AAAAAAAAAPE/_kkhwzp5v6o/s400/bergen+with+love.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;My new hometown.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-2748808905507715650?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/2748808905507715650/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/05/my-new-hometown.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2748808905507715650'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2748808905507715650'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2009/05/my-new-hometown.html' title='Bergen'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/Sf2TGN_GIdI/AAAAAAAAAPE/_kkhwzp5v6o/s72-c/bergen+with+love.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1277659991906966282</id><published>2008-11-29T14:16:00.000-08:00</published><updated>2009-06-15T11:47:02.828-07:00</updated><title type='text'>Wong Kar Gaby</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiLBlRTgCEI/AAAAAAAAAQc/Jv0fHHY2XPE/s1600-h/wongygaby.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5342044954059343938" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 267px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiLBlRTgCEI/AAAAAAAAAQc/Jv0fHHY2XPE/s400/wongygaby.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:78%;"&gt;Fotografía: Néstor Salazar Manriquez&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;Algunas veces me convierto en una adolecente cuando se entera que su ídolo vendrá a al festival de cine en la ciudad que ella vive. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Compra entradas (dos por si acaso), busca la ropa apropiada para vestir en el día, ralla la papa con su ídolo con toda persona que le pregunte cualquier cosa, busca el lápiz adecuado para pedirle el autógrafo, tiene el catalogo del festival a mano, repasa una vez internet para ver sí ha pasado por alto alguna nueva noticia referente a su nueva película y llega al cine dos horas antes para asegurarse de buenos asientos.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;(check!, check!, check!, check!, check!, check!)&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Y ahí estoy yo con Wong Kar Wai sonriendo cuando le pido que signe mi catálogo con un lápiz de oro, porque para mí él es oro. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Hasta ayer él era MR. Wong Kar Wai, el director chino que lo veía por medio de una pantalla de cine, de televisión o del computador. Leyendo sobre él en diarios, revistas e internet. Era algo un poco lejano, un poco inalcanzable pero el 28 de noviembre del 2008 se convirtió en una persona menos lejana, una persona de carne y hueso hablando de sus propios héroes y la importancia de tener una visión y realizarla. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Algunas veces uno tiende a no querer pensar en sus héroes como algo real o una meta para alcanzar, para no sentirse pretencioso ó querer compararse con algo inalcanzable, pero entonces para que nos formamos inspiraciones sí es que no pretendemos algún día tomar todo ese espíritu y realizar nuestra propia visión? &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;En ves nos dejamos llevar por las reglas puestas por otros que desconocen nuestras realidades, y tenemos la costumbre de nosotros mismo bloquearnos por inseguridad por no saber donde comenzar, por no saber sí podemos o por no saber lo que queremos. Pero algunas veces la magia no siempre está en saber lo que uno quiere, pero sí saber exactamente lo que uno no quiere y de esa manera separar lo que está de más. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Y ahí estoy: Yo, Wong Kar Wai y todo el resto del mundo en la sala donde se dio una charla para luego ser testigos de la entregarle del premio Visionary Award del festival de cine de Estocolmo. Yo estoy sentada en la tercera fila (luego de la prensa) frente a Wong Kar Wai al lado de mi hermano - quién fue mi fotógrafo personal - compartiendo uno de mis momentos más mágicos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiLCJcWalKI/AAAAAAAAAQs/yXLD8YnQTMI/s1600-h/WKWARROW.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5342045575499650210" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 304px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiLCJcWalKI/AAAAAAAAAQs/yXLD8YnQTMI/s400/WKWARROW.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;span style="font-size:78%;"&gt;Fotografía: Lasse Lynchell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiLB2Aigb_I/AAAAAAAAAQk/PXH0NMqOZCw/s1600-h/WKWARROW.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;Yo cierro los ojos y pienso que ahora sólo me quedan cinco heroés más: Oprah Winfrey, Robert Redford, Eryka Baduh, Spike Lee y Christopher Doyle.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1277659991906966282?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1277659991906966282/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/11/wong-kar-gaby.html#comment-form' title='6 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1277659991906966282'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1277659991906966282'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/11/wong-kar-gaby.html' title='Wong Kar Gaby'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SiLBlRTgCEI/AAAAAAAAAQc/Jv0fHHY2XPE/s72-c/wongygaby.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4509827809388107990</id><published>2008-10-16T10:37:00.000-07:00</published><updated>2008-10-16T11:17:22.000-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Film.nu!</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SPeCLGwuDVI/AAAAAAAAANs/16Lnxr-uY9Q/s1600-h/rese%C3%B1a.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5257814217283472722" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SPeCLGwuDVI/AAAAAAAAANs/16Lnxr-uY9Q/s400/rese%C3%B1a.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Jag är glad i dag fast det har varit en ganska stressig veckan och mitt leende har varit upp och ner. =( Men det har ändrats till ett litet =) ... för jag såg recentionen jag skrev om filmen "I´m a Cyborg, but that´s OK! Det känns kul att få sina ord publicerat. I veckan har jag nytt uppdrag vi får se vad det blir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Här om dagen satt jag med en kompis och hon frågade:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Kommer du att bli trött på att titta på så mycket film?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tänkte efter, men jag tror inte det. ..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har kollat på film sedan jag var 13 år...och konstant. Jag tror att när mina tjejkompisar var intresserad av smink var jag intresserad av att läsa om film, och när jag sedan blev intresserad av smink var det i relation med att jag höll på med art direction och scenografi i olika film projekt och musik videos...och när mina kompisar sedan blev intresserad av killar...ja, då blev jag väl också intresserad av de....Jag menar, you can´t fight it. Så... hur kan man tröttna på något som är sammanlänkade med ens eget liv?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Här nedan har ni länken till sidan där recentionen ligger.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://film.nu/filmrecensioner/im-a-cyborg-but-thats-ok/"&gt;http://film.nu/filmrecensioner/im-a-cyborg-but-thats-ok/&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4509827809388107990?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4509827809388107990/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/10/filmnu.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4509827809388107990'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4509827809388107990'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/10/filmnu.html' title='Film.nu!'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SPeCLGwuDVI/AAAAAAAAANs/16Lnxr-uY9Q/s72-c/rese%C3%B1a.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4721084948698129499</id><published>2008-09-25T06:19:00.000-07:00</published><updated>2008-09-25T06:29:41.867-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>When pigs fly...</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNuQ6XZWJzI/AAAAAAAAANk/kVD6Hm-E3Zk/s1600-h/flyieng+pig.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5249949123017582386" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNuQ6XZWJzI/AAAAAAAAANk/kVD6Hm-E3Zk/s400/flyieng+pig.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Foto: Kristian Dowling (getty images)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No sé cuantas veces me lo han dicho....y bueno..ahora está la prueba en foto... Así que a toda la gente que me ha prometido cosas...cuando los cerditos vuelen...START PAYING!!! :P&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur många gånger har man inte hört att man ska få saker när" grisar flyger". Så nu är det dags att betala! :) &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNuQmPk8eUI/AAAAAAAAANc/40mZ3pmdyiE/s1600-h/flyieng+pig.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="right"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4721084948698129499?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4721084948698129499/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/when-pigs-fly.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4721084948698129499'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4721084948698129499'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/when-pigs-fly.html' title='When pigs fly...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNuQ6XZWJzI/AAAAAAAAANk/kVD6Hm-E3Zk/s72-c/flyieng+pig.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5573150993421260594</id><published>2008-09-20T15:30:00.000-07:00</published><updated>2008-09-20T15:41:49.518-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>E. T phone home  ((( la parabólica )))</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Mirando las antenas parabólicas que se asoman en la mayoría de los balcones en los suburbios de Estocolmo, se me vino E.T a la mente ya que parecen ser transmisores para rescatar una señal de sus propias galaxias. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pienso en todas esas antenas y en las señales que pueden recibir? Hace cuanto tiempo han estado ahí? Reciben lo que buscan? Y cuantas de esas señales tienen la oportunidad de volver, pero no lo hacen y captan un pedazo de sus tierras por un canal? &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pienso en el número 152, es decir el canal en el descodificador del televisor que significa “Chile” para muchos chilenos en Suecia. Mi padre lo tiene, mi tío lo tiene y mi primo, que nacio en Suecia y nunca ha estado en Chile lo tiene. Supongo que el canal es una herencia. Y sí es así podriamos también heredar ese supuesto alejamiento de la sociedad? No es lo que uno inevitablemente supiensa al ver todas esas antenas parabólicas en balcones de los suborbios suecos? El de haberse excluído de la socieda y que vive una vida bastante asocial? &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pienso en mi padre y le pregunto sí él se siente excluido. El me responde que él no es ninguna excepción de lo que un hombre inmigrante podría haber logrado en Suecia. El dice que a su modo el ha cumplido con el requisito mínimo de lo que es la integración.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Es decir un proceso mutuo donde los inmigrantes se establecen en la sociedad sueca, y donde la sociedad sueca se amolda despúes de la transformación que la población inmigrante compone.&lt;br /&gt;Si entiendo bien este concepto se necesita un 50 % de esfuerzo y voluntad de ambas partes para que funcione para todos. O no? &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Reflexiono sobre la respuesta de mi padre. El me dice que ha “cumplido con el mínimo” de lo que se pide en el concepto de la integración. Es decir: ell puede su sueco límitado, tiene su trabajo, paga su impuesto y conoce las leyes fundamentales suecas. El no tiene grandes problemas de vivir en Suecia y aunque de vez en cuando se irrita con la sociedad, el vive una vida bastane tranquila y felíz. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;El continúa diciendo que como el a elejido vivir su vida socialmente es otra cosa, y sólo porque no tiene amistades suecas pero sí amistades de habla hispana no lo hace menos social o dedicado a sus intereres, y solamente porque no ve la televisión sueca pero si mira canales en español no lo hacen menos interesado en lo que pasa en su entorno. Es su elección de vida en Suecia, y para el funciona.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Entiendo lo que el quiere decir y pienso en que mucho de todo esto tiene que ver con la voluntad propía, es decir la capacidad del ser humano para tomar libremente decisiones y adoptar un determinado tipo de conducta dentro de sus requisitos, interes e instinto. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Se necesesita voluntad de ambas partes para aceptarse tal como son y de ahí las elecciones que cada uno ha tomado - luego de haber cumplido con los requisitos de la sociedad en la que uno se encuentra. No hay ninguna duda que de vez en cuando uno se encandila con su propia señal y para llenar un hueco que queda trás dejar tu país natal, lo comienzas a llenar con harapos de cosas que te recuerden a el. Es algo natural y es aquí cuando la palabra tolerancía se tiene que pronuncíar aún más fuerte. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Somo pasajeros en la misma nave y una es quedarse estancados donde podriamos estar o salir adelante con fuerza de todos dejando nuestras diferencias a un lado. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Y por mi lado no puedo evitar de pensar en E.T diciendo “E.T...phone home...” cada vez que miro las antenas parabólicas que cuelgan de los balcones en los suburbios y entre eso me acuerdo de una canción que se tocará, sin duda alguna, en estas fechas celebrando el 18 de septiembre!!!! &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/IIdq3S-FU0c&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/IIdq3S-FU0c&amp;hl=en&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;La sonora Palacios y Tommy Rey - La parabólica &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5573150993421260594?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5573150993421260594/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/e-t-phone-home-la-parablica.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5573150993421260594'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5573150993421260594'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/e-t-phone-home-la-parablica.html' title='E. T phone home  ((( la parabólica )))'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7015424822762680839</id><published>2008-09-20T12:25:00.000-07:00</published><updated>2008-09-20T14:22:31.784-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>E.T  phone  home</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNVeIvFmibI/AAAAAAAAAMY/XjwhUdIq428/s1600-h/myraPB-030905-6.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248204444942109106" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNVeIvFmibI/AAAAAAAAAMY/XjwhUdIq428/s400/myraPB-030905-6.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Jag började fundera över alla dessa parabolantenner som sticker ut från ganska många av betonghusets balkonger.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag får en känsla av E. T som försöker nå ut med sin signal från jorden till sina egna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag funderar vad dessa parabolantenner försöker nå för signaler? Hur länge de har häng t ute? Når de det de vill? Hur många skulle vilja återvända om de fick chansen, och vad får de som kan åka tillbaka att stanna kvar och hålla fast vid sina hem långt borta via en signal?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tänker på 152, alltså kanalen i dekodern som betyder Chile för många chilenare i Sverige. Min pappa har den, min farbror har den och min kusin, som föddes i Sverige har den. Jag antar att kanalen går i arv, och undrar vidare om det är så med alla signaler? Om de går i arv och kanske t o m denna kapning i det samhället de lever i? För är det inte så man tänker när man ser en parabolantenn hängande ut från en balkong i en förort? Att det betyder att man utesluter sig från samhället? Att man inte klarar sig och lever ett ganska asocialt liv? &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNVio016faI/AAAAAAAAAM4/anhVfkkkm-Q/s1600-h/myraPB-040209-9.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248209394289245602" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNVio016faI/AAAAAAAAAM4/anhVfkkkm-Q/s400/myraPB-040209-9.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Jag tänkte på min pappa och frågade om han tycker att han har uteslutit sig från samhället för att han inte kan så bra svenska fastän han har bott här i över 20 år.&lt;br /&gt;Han svarar att han själv inte är något undantag på vad en vanlig invandrarman i Sverige kan uppnå, nöja sig och leva med. På sitt sätt har han uppnått minimalkravet på vad begreppet ”integration” menas. Alltså en ömsesidig process där invandrare etablerar sig i det svenska samhället, och där det svenska samhället anpassas efter den förändring i befolkningssammansättningen som invandringen innebär. Förstår jag begreppet rätt så är det en 50 % ansträngning och vilja från båda sidorna för att det skall fungera för båda hållen utan några större problem. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag går tillbaka till min pappa och hans svar. Han säger att han har följt ”integrations principer”. Han kan sin lilla svenska, har sitt arbete, betalar sin skatt och känner till Sveriges grundläggande lagar. Han har inga större problem med att bo i Sverige och fastän han kan reta sig på ett par saker här så lever han ett glatt liv. Han tilläger sedan att hur han sedan väljer att leva sitt sociala liv är en annan sak, och bara för att han inte umgås med svenskar men istället har bara spansktalande vänner gör honom inte mindre social för att utöva sina egna intressen, och bara för att han inte tittar på svensk TV men tittar hellre på chilensk eller spansk TV gör honom inte mindre oengagerad eller av kapad från samhället. Han har valt att leva så, bland spansktalande i Sverige och det fungerar för honom. Jag förstår hans poäng och tänker på att viljan är att göra vad man vill under sina egna förutsättningar, intresse och drifter.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNVgmkJIQLI/AAAAAAAAAMw/xlMmync1mv4/s1600-h/340x.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248207156423442610" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 260px; CURSOR: hand; HEIGHT: 292px" height="335" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNVgmkJIQLI/AAAAAAAAAMw/xlMmync1mv4/s400/340x.jpg" width="278" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Det krävs en vilja från båda hållen att acceptera valet man har gjort efter att man har uppnått de kraven som man har ställts inför. Det finns ingen tvekan om att man ibland blir bländad av sin egen signal och utelämnar vissa saker, om man väljer att se det på det sättet, men samtidigt så tillför man in andra saker i ens liv som fyller den tomrummet som kan kännas efter sitt hemland. Det är naturligt och där kommer även ordet tolerans att spela en viktig roll. Vi är passagerare i samma båt. Antingen så stannar vi där vi är, eftersom vi inte kommer överens om hur vi ska ro eller så lägger vi våra olikheter åt sidan och börjar ro åt samma håll.&lt;br /&gt;Och jag fortsätter att tänka på ”E.T…phone home” varje gång jag ser parabolantenner hängande ut från betonghusets balkonger.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;*Bild 1.Solna kommun&lt;br /&gt;*Bild 2.Upplands Väsby&lt;br /&gt;*Bild 3.En nederländsk konstnär arbetade i ett projekt med barn från stadsdelen och resultatet blev dessa färgglada parabolantenner.&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7015424822762680839?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7015424822762680839/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/et-phone-home.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7015424822762680839'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7015424822762680839'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/et-phone-home.html' title='E.T  phone  home'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNVeIvFmibI/AAAAAAAAAMY/XjwhUdIq428/s72-c/myraPB-030905-6.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7559219545396357324</id><published>2008-09-20T11:57:00.000-07:00</published><updated>2008-09-20T12:00:57.088-07:00</updated><title type='text'>Sneezing Panda</title><content type='html'>&lt;p align="center"&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/FzRH3iTQPrk&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/FzRH3iTQPrk&amp;hl=en&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7559219545396357324?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7559219545396357324/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/sneezing-panda-ternuras-de-la-vida.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7559219545396357324'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7559219545396357324'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/sneezing-panda-ternuras-de-la-vida.html' title='Sneezing Panda'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3476490325907224328</id><published>2008-09-06T18:20:00.000-07:00</published><updated>2008-09-07T13:36:57.933-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Fuck it, Suck it; Go home! (castellano)</title><content type='html'>Leyendo una noticia en un periódico sueco, se me vino a la mente este blogg con el título que mi amiga “E” me dio hace un tiempo. =)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En el diario sueco DN (Dagens nyheter) se escribio hace unos dias, que unos científicos suecos han identificado la relación entre el fracaso de parejas con el gene 334, que existe en los topillos. De esta manera se ha podido llegar más cerca a una explicación del porque algunos animales machos y hombres fracasan en parejas.&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Por lo visto el gene 334 hace que sea más dificil de absorber la hormona vasopressin, que hace al portador (animal macho u hombre) más tranquilo, armónico y fiel a una pareja.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Qué tema hubiera sido esto en ese entonces..."En ese entonces" me refieron a que cada una de nosotras estaba viviendo en un ring de boxeo emocional.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Ella iba en un par de ronds con un tal “desafiante-de-la-gravedad” mientras que yo, en mi ring estaba en el último rond con un tal “rapero-beat-box”.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Creo que por un tiempo (digamos indefinido) nuestras conversaciones prácticamente eran sobre ponerle punto final al asunto, para no volver a lo mismo: la pena, la decepción, la inestabilidad emocional y miles de otras cosas que en ese entonces podrían haber servido como señales para lo que venía, pero de alguna manera uno cerraba los ojos a esa "fin".&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;De vez en cuando se hacian las paces y nuestras conversaciones volvian a ser “normales“ para nuevamente volver a ese ring. “Dance like a butterfly and sting like a bee”.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pero tarde o temprano llega ese día. Donde uno no resiste a lo que se ha resistido por un tiempo y, por fin sale a flote la razón en el asunto:&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Fuck it, suck it; Go home!&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Y aunque te empujas destempladamente hacia un fin, ese fin te gatilla a hacer lo que más has temido; eliminar pedazos de su presencia.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Lo concreto puede ser más fácil de borrar; comenzando por sus números de teléfono, (...y sí no tuviera tan buena memoria hasta su dirección).&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Lo abstracto...eso es un poco más díficil.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Yo digo...Como ó cuando se acabo ese amor? Como uno termina con alguien cuando se estan diciendo que se quieren? Como terminar algo cuando se siente que es amor? Porque es tan complicado? Yo digo “Tu me quieres; yo te quiero. Tu me haces bien.” Entonces porque estamos en este ring de boxeo emocional?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;O qué hay de cuando uno se refiere a que quiere estabilidad (emocional) para que le respondan:&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“No te preocupes por estabilidad, mis padres son millonarios” (a ver!!!!)&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Luego de toda las tonterías que se ha tenido que escuchar, haber pasado o sentido por alguien; que en su momento te hizo bien, en verdad no iria mal una terapia en los más alto del Himalaya, pero en verdad como audiovisual la terapia está más cerca.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Con mi amiga quedamos en tomar todas esas experiencias, emociones, diálogos, escenas de discuciones, incidentes y convertirlo en videoarte. (Obra audiovisual en producción para ser exhibida durante el 2009).&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me rio al pensar sobre un diálogo que tube con mi amigo hace un tiempo. (Por cierto, el también frustrado en ese entonces por el amor, pero ahora felizmente en pareja con la doble de Uma Thurman ;)&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Quieres su número?”&lt;br /&gt;“No. Ya lo elimine”&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En verdad no hay preguntas o cosas inconclusas, sólo la cobardía que cada uno de los cuatro una vez tubo.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Se que nadie lo admitara; a lo más entre amigos pero nunca directamente a los que de verdad tendrían que escucharlo, y eso por no sentirse vulnerable...solo ser vulnerable... Por qué no? Porque cuesta. Además siempre tendremos algo que perder, o no?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En verdad ninguno de los cuatro se sincronizo para mostrar su vulnerabilidad. Estabamos todos desfasados.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No sé sí aún me acostumbro a nos sentir, a no ser indiferente o solamente dejar que el tiempo cure, pero cada vez que lo pienso lo deshago para luego poderlo armar. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;No sé tampoco de lo tan machucada que sali del ring emocional, o cuantos rond perdí o gane. Tampoco no tengo la cuenta de las infracciones que cometimos en el ring, pero sólo está lo que fue y que todos fuimos sí tocados en nuestros puntos más débiles por el mismo fenómeno: defectuoso, repetitivo, curativo, llamativo, eufórico llamado amor.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/AVDi2D-Lwic&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/AVDi2D-Lwic&amp;hl=en&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Embee feat José González - Send someone away&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3476490325907224328?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3476490325907224328/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/fuck-it-suck-it-go-home-castellano.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3476490325907224328'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3476490325907224328'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/fuck-it-suck-it-go-home-castellano.html' title='Fuck it, Suck it; Go home! (castellano)'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5092818017412574425</id><published>2008-09-06T18:11:00.000-07:00</published><updated>2008-10-27T14:28:19.863-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Fuck it, Suck it; Go home! (svenska)</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Här om dagen läste jag en nyhet som fick mig att skriva denna blogg, med titeln som min vän “E” gav mig för ett tag sedan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I DN (dagens nyhet) skrevs det om att svenska forskare har identifierat kopplingen mellan otrohet och genen 334 hos sorkar, och därmed kommit närmare förklaringen om varför vissa typer av hanar och män notoriskt inte kan binda sig till en partner. Hanar med den genen har svårare att ta upp hormonet vasopressin som gör bäraren mer lugn, harmonisk och trogen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Detta skulle ha varit intressant att ta upp då, och med ”då” menar jag när både min vän och jag var i en sort emotionell boxningsring.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hon hade gått några ronder med en viss “tyngkraft-utmanare” medan jag själv gick i slut ronden med en viss “cheack-the-microphone-rappare”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tror att under en tid (låt oss säga obestämd tid) hade våra samtal varit kring all denna emotionella boxning. Vi visste att vi behövde ta slut på det, för att inte återgå till det vanliga: sorgen, besvikelsen, labila läget och tusen andra saker som i den stunden kunde vara varningar till det som väntade, men som man blundade för: slutet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Då och då rådde det fred och då återgick våra samtal till “normala” ämne, för att ännu en gång göra sig redo för att återgå till ringen. “Dance like a butterfly and sting like a bee”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eller vad säger man om de gånger man hade pratat om att vilja ha ett (emotionell) stabilitet och fått svaren:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Oroa dig inte för stabilitet. Mina föräldrar har pengar.” (VA????)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men förr eller senare kommer den dagen då du inte kan motstå dig till allt du har motstått dig i att säga. Äntligen kommer förnuftet fram:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fuck it, suck it; Go home!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Och denna svängande knyck leder dig till något du inte hade vågat göra: utesluta delarna av hans närvaro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det konkreta kan vara lätt att radera: med hans nummer som början (… skulle jag inte ha så bra minne skulle jag även glömma hans adress).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det abstrakta... det kan vara lite svårare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag menar... Hur och när tog kärleken slut? Hur kan man släppa taget när man sitter och talar om hur mycket man tycker om varandra? Hur kan man sluta något som känns som kärlek? Varför är det så komplicerat? Jag menar ”Du tycker om mig; jag tycker om dig. Vi är bra för varandra”. I så fall… vad gör vi i denna emotionella boxning ringen?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Efter alla dess nonsens som man var tvungen att höra på, gå igenom eller känna för någon… som en gång fick dig att le, är nog för en lång ”meditation-terapi” bland Himalayas höjningar, men eftersom man är filmskapare så är terapin närmare än så.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min vän och jag bestämde oss att göra en videoart video av alla våra erfarenheter, känslor, situationer, dialoger, trassel och krångel. (premiär under 2009).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag ler när jag tänker på en dialog som min vän garvade åt (då var han även lite fundersam över kärleken men nu i en lycklig relation med Uma Thurman dubbelgångare=)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Vill du ha hans nummer?”&lt;br /&gt;”Nej, jag har redan raderat den”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Egentligen finns det inga frågor eller ofullbordade saker, bara feghet från oss alla fyra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag vet att ingen kommer att erkänna det; kanske till någon nära vän på fyllan men aldrig till den som verkligen skulle behöva vilja höra det. Man vill helst enkel slippa bli sårbar... bara vara sårbar... varför inte? För det är svårt och dessutom har vi alltid något att förlora, eller hur?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad som egentligen skedde var att vi aldrig synkroniserade för att känna eller visa vår sårbarhet. Vi åstadkom aldrig samtidighet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag vet inte om jag har vant mig att inte känna; att vara likgiltig eller bara låta tiden läka alla sår, men för varje gång som jag tänker på det så sprättar jag upp det för att sedan lappa ihop det.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag vet inte heller hur illa skadorna blev från den emotionella boxningen, eller hur många ronder jag vann eller förlorade. Inte heller har jag någon räkning på hur många oläkbara cuts, diskningar för skallningar eller låga slag som var och en kunde ha fått.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det enda som finns kvar är det som var, och att vi alla blev träffad i våra svagaste punkter av samma ofullständiga, repetitiva, läkande, påfallande, euforiska känsla som kallas kärlek. &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/AVDi2D-Lwic&amp;amp;hl=en&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/AVDi2D-Lwic&amp;hl=en&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Embee feat. José González - Send someone away&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5092818017412574425?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5092818017412574425/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/fuck-it-suck-it-go-home-svenska.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5092818017412574425'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5092818017412574425'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/09/fuck-it-suck-it-go-home-svenska.html' title='Fuck it, Suck it; Go home! (svenska)'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8981723960314192037</id><published>2008-08-14T09:12:00.000-07:00</published><updated>2008-08-24T02:33:02.617-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>En la luna =)</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5234415162585386226" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SKRg23TSDPI/AAAAAAAAAK4/nQI0gpc7to4/s400/caporales+dos.JPG" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SKRg6xTVvLI/AAAAAAAAALA/R8q3tsQ3NQM/s1600-h/cap.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5234415229694491826" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SKRg6xTVvLI/AAAAAAAAALA/R8q3tsQ3NQM/s400/cap.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SKRhAaVaCsI/AAAAAAAAALI/3XDG_XQxrlU/s1600-h/caporales+3.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5234415326608362178" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SKRhAaVaCsI/AAAAAAAAALI/3XDG_XQxrlU/s400/caporales+3.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Foto: Niklas Holm (Eskilstuna kuriren)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aunque se que el proyecto de título es un documental de los cantautores de calles, estas fotos te las dedico por el espiritú que tienes en tus proyectos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;((No me olvido de los caporales))&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Este fin de semana estuve en un festival local, donde lo bailarón. Me emocione mucho. Te quise llamar pero no tenía tu número registrado en mi celular =(&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Antes de ayer pensé en tí. Habrás sido tú...por medio de la luna llena y amarilla que iluminaba mi ventana, para avisarme que estabas por poner en marcha el proyecto de título????&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo desde aquí les mando mis mejores vibras. Quiero ser la primerísima en Suecia de ver el primer corte =) !!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Luna. Mi querido =) TE quiero MUCHO! Y cuando tengas todos tus cortes. Cierra los ojos y sonrie. Lo has logrado =)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Besos de la kiwipolski =) &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8981723960314192037?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8981723960314192037/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/en-la-luna.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8981723960314192037'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8981723960314192037'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/en-la-luna.html' title='En la luna =)'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SKRg23TSDPI/AAAAAAAAAK4/nQI0gpc7to4/s72-c/caporales+dos.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6158477043363646686</id><published>2008-08-14T09:02:00.000-07:00</published><updated>2008-08-14T09:04:54.579-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Esa sensación en la panza...</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Cuando nos encontramos con una persona en verdad sólo escuchamos un 20% de lo que se dice. En verdad estamos más ocupados en analizar a la persona que tenemos frente. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Nos fijamos en su apariencia, en su idioma, en su vocabulario, su tono de voz, su lenguaje corporal, su estatus socio-económico y su vestimenta. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Luego seguimos a ver en que casilla meterlo, y dependiendo de los prejuicios que tengamos lo vamos a catalogar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Así que no te sorprendas sí en la primera conversación que tienes con una persona te pregunta tu nombre por segunda vez, solo que recién te ha analizado y quiere ponerle nombre al objecto. ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eso de decir que “tengo un presentimiento” en verdad son solo prejuicios. A nosotros nos gusta o no nos gusta una persona dependiendo de lo que nosotros mismos queremos y vemos. De lo que es feo o bonito. Apropiada o menos apropiada. Bien o mal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”No me gusta ese mino”&lt;br /&gt;“Porqué?”&lt;br /&gt;“No sé. Sólo esa sensación. Cachaí?”&lt;br /&gt;”Si. Sí te cacho” &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6158477043363646686?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6158477043363646686/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/esa-sensacin-en-la-panza.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6158477043363646686'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6158477043363646686'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/esa-sensacin-en-la-panza.html' title='Esa sensación en la panza...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6734346387377730227</id><published>2008-08-14T09:01:00.000-07:00</published><updated>2008-08-14T09:02:17.655-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Känslan i magen</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;När vi först träffar en person så lyssnar vi kanske en 20% av det som sägs, för i övrigt är vi upptagna med att analysera personens utseende, språk, tonläge, kroppsspråk, socialt- ekonomisk status och kläddval. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sedan går vi över och försöker sätta in honom eller henne i ett fack beroende på vilka fördomar som vi går och bär på. Så bli inte förvånnad när någon frågar efter ditt namn en andra gång, det är för att man har precis analyserat dig klart och det är dags att sätta ett namn på objektet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När vi snackar om ”magkänsla” så är det egentligen våra egna fördomar som talar. Vi gillar eller gillar inte en person beroende på vad vi själva anser rätt eller fel. Ful eller snygg. Proper eller slarvig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Jag gillar inte honom.”&lt;br /&gt;”Varför?”&lt;br /&gt;”Jag vet inte, jag får bara en dålig magkänsla. Förstår du?”&lt;br /&gt;”Ja, jag fattar. ” &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6734346387377730227?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6734346387377730227/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/knslan-i-magen.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6734346387377730227'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6734346387377730227'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/knslan-i-magen.html' title='Känslan i magen'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8774237639917819674</id><published>2008-08-14T08:30:00.000-07:00</published><updated>2008-08-14T08:40:35.080-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Härskartekniken</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Här om dagen fick jag låna en bok som en bekant till mig tyckte hade varit en bra läsning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den heter ”Härskartekninken” och är skriven av retorikkonsulten Elaine Bergqvist.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min bekant pratade gott om boken, bland annat att den hade lärt henne se många saker som man förbiser. Jag är nyfiken. Jag gillar att vara uppmärksam så jag tänkte: ”Beam me up Scotty” och lånade boken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Härskartekniken" är egentligen ett verkyg som används för att rubba balansen ”jämnställdhet”, alltså handlar boken om hur man kan bli förtryckt i olika situationer. Det kan drabba vem som helst i alla möjliga situationer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man kan antingen vara den som ”förtrycker” eller vara den som blir utsatt för ”förtryckt”. Man kan även vara en ”medveten härskare/förtryckare” men det goda i det är att man just är ”medveten” och skulle inte använder tekniken för man vet konsekvenserna (..säg det till jedi riddarna...jijiijiji)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tillbaka til ämnet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Det låter väldigt provokativt och många skulle mena att ”Man blir inte förtryckt utan att man själv vet om det”. Enligt bokens många exempel så blir vi ofta ”förtryckta”, och fast det är ett hårt ord, så är vi välmedvetna om det, men oftast så väljer vi att inte säga något. Istället så grämer vi oss om situationen och blir arga på näste, tar ut det på den som kanske är svagare än oss, och då blir vi de som förtrycker istället.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Boken är uppbyggt med att författaren har tagit olika situationer som exempel där det finns en förtryckare och en som blir förtryckt. Elaine (författaren och retorikkonsulten) går igenom den, ger förslag på hur man hade kunnat hantera det, och ger råd till både den som ”härskar” och låter sig ”bli härskad”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En typisk situation är att man på jobbet blir tillsagt av chefen att ta itu med en ”liten sak” innan man går hem. I en form av en komplimang får du höra ”...du som är så duktig, skulle du kunna fixa det innan du går” och lägger fram en pärm med saker att göra fast klockan är tio minuter innan din arbetsdags är slut.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Man säger ”ja” utan att ens uttala sig; man säger ”ja” fastän man har något emot det och man säger ”ja” utan att fråga hur viktigt det är just att ha ”pärmen” färdig just då.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lösning ligger oftast i att säga ifrån, om att projicera ”den jobbiga situationen” för den som ställer den, och detta med en enkel yttrande:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Vad menar du med det du sade?” &lt;br /&gt;”Menar du att jag ska...?”&lt;br /&gt;"Förstod jag rätt när du bad mig...?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Boken har ett poäng med att kunna spegla det obekväma på personen som skapar det, och på det sättet hoppas att personen inser vad hon eller han har vräkt ut sig. Jag undrar dock hur många som läser denna bok kommer att ta tillfälle i akt och säga emot, och inte fegar ut för att inte känna sig som den som provocerar till en diskussion, och hur många man ställer frågan ”Vad menar du?” till kommer att bli provocerad och vräcka ur sig något som förminskar en ännu mera?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag menar, vi västlänningar (nu generalisera jag starkt!!!) är inga direkta Morihei Ueshiba - skaparen av den japanska stridskonsten Aikido. Inom aikido lär man sig att använda allt våld till lugn, samtidigt som man förblir orubblig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Egentligen så vill boken att man ska bli en Morihei men på köpet kommer man att få höra att man är provokativ, men det är ju inget utmanande att säga ifrån om ens jämnställdhet håller på att rubbas!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Efter att jag läste boken så tänkte jag på tre saker.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;1) Hur passiva vi människor egentligen kan vara. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;2) Hur många som senare i livet blir ” Passiv aggressiva”. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;3) Att diskutera klokt är ofta synonymt med att diskutera artigt och med respekt för andra. För att diskutionen inte ska gå överstyrt så krävs det egentligen bara vanligt sunt förnuft och en trevlig umgängeston - lätt sagt, men inte alltid så lätt åstadkommet i praktiken, men det är väl där utmaningen ligger. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;4) Jag vill att Sundance och Alfonsina tillbringar sin sommarlov med en tibetansk munk och lär sig aikido. =)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;**Jag gillade boken. Helt ok för en dags läsning under en regning svensk sommar =) &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8774237639917819674?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8774237639917819674/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/hrskartekniken.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8774237639917819674'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8774237639917819674'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/hrskartekniken.html' title='Härskartekniken'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3328769338252576150</id><published>2008-08-14T08:16:00.000-07:00</published><updated>2008-08-14T08:30:31.481-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>La técnica de ejercer el dominio</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Hace unos dias atrás una conocida mía me presto un libro. El libro se llama ”La técninca de ejercer el dominio” por la autora Elaine Bergqvist.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi conocida hablo muy bien del libro, y me contó que en la lectura encontro cosas interesantes y también cosas que algunas veces uno las pasa por alto. Te ayuda a estar más atenta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo soy cursiosa, y me gusta estar atenta asi que dije: “Beam me up Scotty” y le pedí prestado el libro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”La técnica de ejercer el dominio” es en verdad una herramienta que se usa para perturbar el orden de la ” igualdad”. Es decír, este libro se trata  de como uno se deja oprimir o es un opresor. Esto le puede pasar a cualquier persona  y en cualquier situación.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Uno puede ser el ”opresor” o ser el ”oprimido”, y uno puede hasta ser un ”opresor conciente”. Es decír que entiende como funciona la técnica pero supuestamente no la tendría que usar porque sabe la causa. (Diganle eso a los jedi...jijijijiji)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Volviendo a lo serio. Esto suena un poco provocativo y bastante gente diría que uno no es oprimido sin saberlo uno mísmo. Pero  según muchos ejemplos en el libro  estamos siendo “oprimidos” bastante seguido y  aunque la palabra suena fuerte, es lo que estamos siendo y estamos conciente de serlo, pero muy pocos hacen algo al respeto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lo que hacemos es enfadarnos sobre una situación, donde nuestra ira pasa a otra persona, una víctima sin causa y al ser esta persona más débil que uno (en ese instante) sacamos toda nuestra rabía y terminamos nosotros siendo uno opresores.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El libro estra construido con varios exemplos. Cosas cótidianas donde la mayoría se puede reconocer. Elaine (la escritora del libro y consultora sobre retórica) habla de la situación y da observaciones en ella para poder abarcarlas de otra manera, sí es que llegaran a repetirse. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ella también da consejos a los ”opresores y ”oprimodos” en la situación.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La típica situación es la del trabajo.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;El jefe entra y con un cumplido tipo “ ...tu que tienes tanta habilidad en esto, podrías terminarlo antes que te vayas”. En el escritorio te lanza una carpeta llena de trabajo cuando faltan diez minutos para que tu jornada de trabajo se termine. Uno dice ”si” sin saber que ha dicho si; uno dice ”si” aunque uno quería decir no; y uno dice “si” aunque esta totalmente en desacuerdo y tampoco nos damos el  tiempo para reaccionar y preguntar sí es necesario que ese trabajo se haga justamente cuando es la hora de marcharse a casa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En verdad la solución siempre esta en poder expresarse. En proyectar la ”escena incómoda” a la persona y manifestarse con una simple frase:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Me podrías explicar lo que recién acabas de decír?”&lt;br /&gt;“Esperas que yo…?”&lt;br /&gt;"Yo lo tome de esta manera. Es así?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El libro tiene un punto interesante y hasta para algunos algo desafiante, y es el hecho de proyectar lo que en tus oídos sono como alguien que se esta aprovechando de una situación, y solo marcar que uno esta pendiente y esperando que esa persona reaccione con lo que podría haber dicho.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo pienso  cuantas de las personas que leeran el libro y encuentran una razón en lo que estan leyendo, serán las que para la próxima vez pregunten:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Me podrías explicar lo que recién acabas de decír?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Y que hay de las personas a las que les llega la pregunta? Responderan con respeto o serán provocados a decir alguna estupidez más?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo digo. Nosotros, gente del occidente (y ahora generalizo en grande!!!!) no somos unos ”Morihei Ueshiba” – el creador del arte marcial japonés Aikido, donde uno es enseñado a usar la violencia y convertirla en serenidad, manteniendose imperturable. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En realidad lo que dice el libro es que intentemos de ser un Morihei pero en nuestro occidente un cuestionamiento está casí ligado a ser provocativo, pero no hay nada de arrogante, desafiante en manifestarse cuando nuestra  igualdad esta siendo perturbada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Luego de haber leído el libro pensé en cuatro cosas:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) Lo pasivo que somos en verdad los seres en nuestras vidas.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;2)Cuanta gente ha terminado siendo ”agresiva-pasiva”.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;3)Discutir prudente es sinónimo de discutir con cortesía y con respeto por el otro. Para que la discuciión no se desproporcione  se necesita en verdad una pizca de sentido común  y un tono adecuado  - fácil de escribir pero aún más difícil en poner en práctica. Y es ese el desafío.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;4)Quiero que Sundance y Alfonsina  pasen sus vacaciones de verano con un monje tibetano y aprendan Aikido =)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*Me gusto el libro. Excelente por un día de lectuira en un día de lluvía.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3328769338252576150?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3328769338252576150/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/la-tcnica-de-ejercer-el-dominio.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3328769338252576150'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3328769338252576150'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/la-tcnica-de-ejercer-el-dominio.html' title='La técnica de ejercer el dominio'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1629043482342217693</id><published>2008-08-02T12:30:00.000-07:00</published><updated>2008-08-04T08:06:32.989-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Vale por aceptar mi no aceptación de tu condición.</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SJS4c2AggvI/AAAAAAAAAKQ/k6pzELXg7rE/s1600-h/D&amp;amp;G.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5230007872957481714" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SJS4c2AggvI/AAAAAAAAAKQ/k6pzELXg7rE/s320/D%26G.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Gracias por venir ese día.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Gracias por haber ido al cine conmigo ese día.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Gracias por haberme abrazado todo ese rato.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Gracias por haberme hecho reír con tu video, &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;donde estabas fascinado con el wc francés.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Gracias por ser como eres conmigo&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;y hacerme sentir a gusto conmigo misma.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Gracias por todas esas veces &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;que me has dejado entrar a tu casa y escucharme…&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;sólo escucharme y sin pronunciar una palabra &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;siento tu apoyo. Se que me entiendes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gracias por tomar esa guitarra y tocar melodías &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;que hicieron mi llanto más facil de sacar de encima.&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Y gracias por mandarme canciones….&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;que no siempre escucho cuando me las mandas, &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;pero las dejo en mi mp3 para escucharlas cuando &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;camino por las calles de Estocolmo….sin rubo y sin hora. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Sonrío cada vez =)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Y me encanta la canción "Yellow" de Coldplay…porque esa estrofa…será siempre para mí tú:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Luna&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“…mira hacia las estrellas, mira como brillan por ti…en todo lo que haces…” &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/dsz-EeNZBkI&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" fs="1" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Coldplay - See you soon&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1629043482342217693?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1629043482342217693/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/vale-por-aceptar-mi-no-aceptacin-de-tu.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1629043482342217693'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1629043482342217693'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/08/vale-por-aceptar-mi-no-aceptacin-de-tu.html' title='Vale por aceptar mi no aceptación de tu condición.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SJS4c2AggvI/AAAAAAAAAKQ/k6pzELXg7rE/s72-c/D%26G.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7648093317175185875</id><published>2008-07-10T14:55:00.001-07:00</published><updated>2008-07-10T15:04:26.496-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Nokia - connecting people</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;För ett tag sedan var jag ute med två av mina närmanste killkompisar. Vi skulle njuta av eftermiddagssolen med en öl ute på krogen. Om tjugo minuter skulle vi vara på plats.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det roliga är att fast vi vet att vi inte har en chans att hinna mötas upp på den korta tiden så säger vi alltid ”ja, jag hinner” och just tjugo minuter också... så eftersom man vet att tjugo minuter aldrig är tjugo minuter så stressar man inte. Man vet att det egentligen rör sig om en timma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så denna dagen var det som vanligt. Vi träffades på krogen, en timma efter, tog ett bord ute med en underbar eftermiddagsol som försvann så fort vi kom ut på terrasen och självklart börjar vi prata och skoja om att tjugo minuter aldrig fungerar för oss, och hur irriterande en av mina kompisar tycker att det har varit att jag antingen aldrig svarar på hans meddelande eller har min mobil avstängt när han ringer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag kontrar och säger att jag aldrig får några meddelande eller samtal från honom att svara på, när det plöstligt börjar ringa i hans mobil. Han kollar på mobil displayen och undrar om jag är rolig och visar mig att det är jag som ringer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har mobilen i min väska på bordet och antar att jag har kommit åt den så den börja ringa. Jag tar upp den för att stänga av den och ser att den är avstängd. (hahahaha)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi alla undrar vem det kan vara och snart ramlar kronar ner när jag tar mobilen och ser att det är mitt gamla nummer som jag hade i mobilen som jag hade tappat för några månader sedan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jagt tänkte tusen saker på en sekund och med all tron på att personen som ringer var tjuven som tog min mobil och ringer för att jävlas med mig svarar jag högljudit, arrogant och otroligt kaxigt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag var så självupptagen i samtalet att han inte fick en syl i vädret, så det dröjde några sekunder innan jag reagerade på att han han var dansk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi växlade snabbt över till engelska (för jag förstår inte danskan så bra) och utskällnignen fortsatte på engelskan, medan personen i andra ändan var ko lugn och försökte förklara alltig på bästa sättet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag undrade hur han fick tag i mitt nummer. Han svarade att han hade ett missat samtal, för en timma sedan, från denna nummer (min kompis nummer) och han undrade om det hade varit med jobbet att göra och ringt upp.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag forsätter att fråga ut denna individ om hur han fick tag i min mobil och när jag skulle få tillbaka den. Han svarade att han inte riktigt visste om han kunde lämna tillbaka mobilen för det var hans egen, men att han skulle prata med sitt jobb för att se vad han kunde göra åt saken, eftersom det var de som hade gett honom sim kortet med det numret.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Han fortsatte att förklara saker och tyckte att det var otroligt lustigt händelse och undrade vem jag var, medan jag inte kunde komma ur min tvivel på att han hade snott min mobil. Men någonstans under samtalet blev jag mer lugn och vi började prata som vanligt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi frågade om varandras namn, var vi bodde, vad vi jobbade med, var vi kom från och allt sånt man frågar om när man träffar någon på krogen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så småning om tog det( numera) trevliga samtalet slut och med mycket information att procesera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var kul det som hände och vi vart så nyfikna på denna ”dansken” att en av mina kompisar tyckte jag borde träffa honom och föreslog att jag skulle sända en bild på mig och se vad han svarade.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag brukar var ganska feg med såna saker men jag tyckte det hade varit kul att ha kommit i kontakt med en person på sånt sätt, så jag gick med på att han skulle ta en bild med sin mobil och skicka till honom. Sedan var det bara att vänta och se vad som hände.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tänkte att det skulle ha varit så klockrent om jag hade haft en nokia mobil.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Nokia – connecting people”. (hahahahaha)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Medan vi väntade på att han skulle svara, satt vi alla tre och pratade om hurvida vi trodde denna individ var, såg ut och om det skulle utvecklas till en kärleksshistoria att berätta för barn-barnet. Självklart skulle ”Alpha hannen Diego” ta åt sig all äran om hur vi träffades eftersom allt hände genom hans mobil. (jajajajaja)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi tyckte det hela var otroligt kul och så småning om kom jag på en sak. Det numret som min kompis hade var mitt gamla Telenor numret som jag hade sagt upp för ett halvt år sedan. Förmodligen så började Telenor använda det igen efter halvåret och hade hamnat i ”danskens händer”, och plöstligt hörde vi ett meddelande signal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi alla höll med om att han såg bra ut, väldigt trevligt, intelligent och snäll. Enligt mina kompisar, någon som skulle passa mig perfekt men som jag alltid förbiser. (hahahaha)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Senare under veckan sände jag och ”dansken” varandra sms och växlade mail adress för att så småning om se över en tid och dag att träffas i Stockholm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag vet inte än om han är en groda eller en prins. Men jag har hela sommaren lång för att ta reda på det. Man vet aldrig. Han kanske har en nokia mobil. ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag kom på en kortfilm min vän i Chile visade för mig. Tyvärr kunde jag inte hitta en kopia med engelsk text, men det är rätt så lätt att förstå. Titta på den längre ner under den spanska inlägget. ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En man ser en kvinna sjunga inne i sin bil i samma bilkö som han sitter i. Han blir nyfiken och rattar in på radiostationen hon lyssnar på och sjunger med i låten. Hon lyssnar på ett radioprogram som tar emot samtal från lyssnarna. Radioprataren uppmannar till ett sista samtal innan de slutar för dagen. Mannen bestämmer sig för att ringa in och via programmet ta kontakt med henne. Det funkar ;)&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;”Ibland är det inte frågan om långa samtal och inte heller en fråga om alla dessa år man har lärt känna varandra . Ibland händer det bara. I de mest ovanliga ställen och det krävs endast några sekunder för att man ska klicka med någon.”&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7648093317175185875?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7648093317175185875/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/nokia-connecting-people_10.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7648093317175185875'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7648093317175185875'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/nokia-connecting-people_10.html' title='Nokia - connecting people'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6726983743758036118</id><published>2008-07-10T14:29:00.000-07:00</published><updated>2009-05-31T11:53:32.001-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>"Nokia - conectando a gente"</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Hace un tiempo atrás quedamos con dos de mis mejores amigos en juntarnos para tomar una cerveza bajo un exquisito sol de tarde. Quedamos  en veinte minutos nos, pero lo divertido es que aunque no podamos en ese corto tiempo, siempre decimos “si, nos vemos en veinte minutos”, y al saber que 20 minutos nunca lo son, nadie se estresa porque en verdad es una hora.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entonces ese día fue todo como siempre. Nos juntamos en el bar una hora más tarde. Pedimos la cerveza pero cuando la cerveza llego el sol ya se había ido. Comenzamos a comentar lo sucedido de los “veinte minutos", y que uno de mis amigos encontraba muy  irritante que nunca contestaba sus mensajes o que siempre tenía el celular apagado cuando él me llamaba.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo le conteste que no había recibido ningún mensaje o llamada de él para contestar cuando en eso comienza su celular a llamar. Me pregunta si trato de ser divertida y me muestra que sale que estoy llamando.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi primera reacción fue que por accidente se conecto al pasar a llevar pero al sacar mi celular  de mi cartera vi que estaba apagado (hahahahahaha) Todos quedamos con la duda quien podría ser. Yo tome el celular y reconocí mi número.  Era de mi otro celular, que había extraviado hace unos meses antes. Pensé mil cosas en solo un segundo, y con toda la fe que la persona que estaba llamando era el ladrón que había robado mi celular, y que ahora estaba llamando para burlarse, tomo el celular de mi amigo y respondí con mi tono más desagradable. Poseída totalmente de mí misma en la conversación no deje que este individuo digiera ni pío en la conversación, y me tomo un par de segundos en escuchar que era danés. Cambiamos al inglés (ya que no entiendo danés muy bien) y el reto sigue, mientras que el individuo al otro lado del celular me trataba de contestar lo más tranquilo y detalladamente posible su versión.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo siguiendo con la bronca le pregunte de cómo había conseguido mi número. El me explica que había recibido una llamada perdida hace una hora atrás de ese número (el número de mi amigo) y que pensó que tenía que ver con su trabajo, y por eso estaba llamando. Yo seguí con mi interrogatorio y le dije que quería mi celular de vuelta y que cuando me lo podía devolver. El con un tono muy calmado me contesta que no sabía sí podría devolvérmelo  ya que es su propio celular, y que su trabajo le había dado el chip con el número solamente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El seguía muy calmado y fascinado de nuestro encuentro y riéndose me pregunta cómo me llamo.  En ese instante me deja muda. Me callo por unos segundos y todas las dudas e irritaciones que tenía tomaron pausa.  Algo durante la conversación me calmo y comenzamos a tener una conversación interesante.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nos preguntamos todas esas cosas que uno se pregunta cuando conoce a una persona en un bar, en el supermercado, en la biblioteca, en al aeropuerto, en el patio, en la lavandería, en la u o por medio de una llamada a un número que lo di por perdido.Luego de unos minutos muy agradables terminamos la conversación y con mucha información para procesar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fue muy cool de conocer al ”danés” de tal manera y mis amigos me dijeron que lo tenía que conocer en persona y uno de mis amigos me dijo “ ya te saco una foto con mi celular y se la mandamos y veamos que sucede.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En verdad yo soy súper cobarde para estas cosas, pero en esta ocasión me deje llevar y le mandamos una foto. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo comentaba que hubiera sido excelente si es que hubiera tenido un celular de la marca Nokia, y que su frase hubiera sido muy adecuada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nokia – connecting people” ( Nokia – conectando gente”)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Esperando una respuesta comenzamos a comentar de como veíamos a este danés. Obviamente mi “Macho Alfa de mi amigo Diego" se quería llevar toda el honor de nuestro futuro encuentro mientras que mi amigo Criz tenía detalles del casamiento…jajajajaja…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entre risas y comentarios escuchamos la señal de un mensaje que llega. Al ver su foto estábamos todos de acuerdo que era un chico atractivo, se veía sencillo, inteligente, agradable y atento. Según mis amigos justamente el tipo que me vendría muy bien, pero que yo siempre paso por alto…(jajajaja)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Más tarde esa semana nos mandamos mensajes de texto con el danés e intercambiamos emails, para luego ponernos de acuerdo cuando y donde juntarnos en Estocolmo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aún no sé sí es un sapo o un príncipe, pero tendré todo el verano para enterarme. Uno nunca sabe…a lo mejor el si tiene un celular de marca Nokia y terminamos como la frase ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Me acorde de un cortometraje que me mostro mi amigo Luna en Chile. Lo encontré adecuado para la ocasión ;) &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/3IzgXQv0J7M&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" fs="1"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Sintonía - Un film de José María Goenaga &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;“No es cuesión de largas conversaciones. No es cuestión de años de convivencía. A veces, en un lugar de paso, en cuestión de unos pocos minutos, puedes llegar a sintonizar con alguien.”&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6726983743758036118?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6726983743758036118/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/nokia-connecting-people.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6726983743758036118'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6726983743758036118'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/nokia-connecting-people.html' title='&quot;Nokia - conectando a gente&quot;'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8099820650020476460</id><published>2008-07-09T12:16:00.000-07:00</published><updated>2008-07-09T12:42:52.036-07:00</updated><title type='text'>Ladys still going strong!</title><content type='html'>&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;*Ignore the guy in the beginning. I don´t know him...hahahahaha.&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/JFaUHUFjn5w&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" fs="1"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;Bet Awards 08: Alicia Keys, SWV, En Vougue and TLC&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;Vad underbart det skulle att ha varit där...&lt;br /&gt;Maravilloso hubiera sido estar ahí...&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8099820650020476460?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8099820650020476460/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/ladys-still-going-strong.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8099820650020476460'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8099820650020476460'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/ladys-still-going-strong.html' title='Ladys still going strong!'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8690618897998720922</id><published>2008-07-08T11:13:00.001-07:00</published><updated>2008-07-08T11:19:01.002-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Överraskningar</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Jag älskar överraskningar, och i alla dessa former. Det kan vara ett vykort vars text är så sne att jag inte riktigt förstår vad som skrivs, eller ett elektroniskt vykort med en talande fisk, eller en oväntad middagsbjudning med en bok som present ”Uppdraget : singel : boken som förändrar ditt singelliv” eller så kan det vara ett paket, som jag hade väntat på men som ändå kom som en överraskning fullt med små överraskningar i den i form av min favorit chocklad, cd skivor, ett halsduk som min kompis syster gjorde och massa saker med ko motiver (jag gillar kossor. Vet inte varför men jag bara gilla de).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det roliga att alla dessa överrasknigar har dykt upp under de senaste veckorna och det har faktiskt kännt som om jag fyller år (fast min födelsedag är i mars). Jag antar att mitt tjat om att jag gillar överraskningar och spontana stunder har kommit igenom mina vänners hjärna.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Marvaless! Keep it going! ;)&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHOuYZ4chvI/AAAAAAAAAKI/EztB41fuDto/s1600-h/el+pez++hablando+de+Luna.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5220708127340267250" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHOuYZ4chvI/AAAAAAAAAKI/EztB41fuDto/s320/el+pez++hablando+de+Luna.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8690618897998720922?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8690618897998720922/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/jag-lskar-verraskningar-och-i-alla.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8690618897998720922'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8690618897998720922'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/jag-lskar-verraskningar-och-i-alla.html' title='Överraskningar'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHOuYZ4chvI/AAAAAAAAAKI/EztB41fuDto/s72-c/el+pez++hablando+de+Luna.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5526486541056215550</id><published>2008-07-08T11:08:00.000-07:00</published><updated>2008-07-17T03:29:46.629-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Amando las sorpresas</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Amo las sorpresas y en todas sus formas. Puede ser una postal donde la escritura esta tan chueca que no logro entender donde termina o comienza una frase o una postal electrónica con un pez hablande, o hasta puede ser una invitación de cena con un libro de regalo “Misión: soltera: el libro de como cambiar la vida de soltera” o hasta puede ser un paquete que era esperado pero igual llego como una sorpresa, lleno de mis chocolates preferidos, cd´s, una bufanda tejida por la hermana del amigo que me mando el paquete y varias cosas y detalles con motivo de vacas. Me gustan las vacas, no sé porque pero me encantan no más!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lo mejor de todas estas sorpresas es que me han estado llegando a mediados de esta semana, sintiendo como que fuera mi cumpleaños o algo, pero en verdad mi cumpleaños es en marzo…Así que creo que mi sermoneo de que me gustan las sorpresas y mometnos espontaneos por fin le entro al cerebro de mis amigos.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Excelente! Sigan asi! ;)&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHOtvp2_KmI/AAAAAAAAAKA/6fx6Me2QFS4/s1600-h/P7060007.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5220707427254479458" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHOtvp2_KmI/AAAAAAAAAKA/6fx6Me2QFS4/s320/P7060007.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5526486541056215550?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5526486541056215550/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/amando-las-sorpresas.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5526486541056215550'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5526486541056215550'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/amando-las-sorpresas.html' title='Amando las sorpresas'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHOtvp2_KmI/AAAAAAAAAKA/6fx6Me2QFS4/s72-c/P7060007.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-4356940270512306189</id><published>2008-07-08T11:01:00.000-07:00</published><updated>2008-09-20T15:47:55.389-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Dos</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Soy originariamente de Chile. He vivido en Suecia desde que tenía 9 años. Este hecho ha ayudado que, con el tiempo, haya aprendido a vivir en dos países, con dos culturas, dos costumbres, dos idiomas y dos grupos de amigos y familia cada una en cada extremo del Atlántico. Chile/Santiago y Suecia/Eskilstuna/Estocolmo. Esto puede ser increiblemente enriquecedor y divertido pero al mismo tiempo puede ser desintegrado, grande y solitario.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ok. Yo hablo dos idiomas fluidos, tengo dos culturas y costumbres con las cuales puedo mezclar, aprender y jugar libremente. He podido viajar y explorar la geografía de dos paises con el resumen que mi vida ha sido enriquecedora, PERO lo fome del asunto es que mi vida se converite a ratos en harapos dejando pedazitos por aquí y allá. Mi origen esta dividido. Al igual que tus amigos y familia pero he aprendido a vivir asi. En dos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tengo una vida aquí (Suecia) y una vida allá (Chile). En verdad no me voy a quejar, pero suele pasar que cuando uno hace una lista de los pro y contras, no importa si la mitad de la lista sean pros y solo tengas dos contras. Los contras siempre pesaran más en su momento. Para mi el caso es la desintegración.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No creo que se me pasara esto de extrañarlos a los que estan allá cuando estoy aca o vice versa, y hoy en día uno se comunica fácilmente por messenger, skype, teléfono, mail o ademanes tradicionales como las cartas o postales! Pero aún esta eso de compartir el momento cuando uno quiere sino cuando uno puede . No hablo de grandes cosas o tan importantes. Uno tiene distintas amistades con sus amigos y es eso "pucha...ayer me acorde de tí...eran esos día de picknick en el parque contigo..".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi amiga Rosario me dijo hace unos dias "tu tendrías que escribir un blogg". No sólo porque se queja de los "mensajes cartas" que le mando por messenger - donde todo tiene que ser corto, concico con monitos que remplazan las letras, sino que porque sería una buena idea de sentir una integridad con todos a la misma vez.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo digo. Igual suelo compartir y repito lo que me pasa en mi vida como 20 veces. Muchos se preguntan de donde saco las fuerzas, pero me gusta las amistades que tengo. Son la familia que eleji y no en la que nací (debo decír sí que mi famlia bilogica ROCKS!) además siempre tengo caleta de amor, apoyo, momentos entretes con cada uno de ellos. Así que este blogg lo cree pensando en mis amigos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Si se...muchos piensan "facebook" pero hay una simple razón. No me gusta facebook. A lo mejor que con el tiempo (como paso con Erykah Badu - jajajajaja) pero justamente ahora no me gusta facebook. Sí, soy testadura, pero así es la cosa y este blogg es para ustedes...en orden alfabético.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alejandra&lt;br /&gt;Alexis&lt;br /&gt;Coka&lt;br /&gt;Cristian&lt;br /&gt;Diego&lt;br /&gt;Elias&lt;br /&gt;Estibaliz&lt;br /&gt;Fashid&lt;br /&gt;Gaspar&lt;br /&gt;Henry&lt;br /&gt;Kathy&lt;br /&gt;Linn&lt;br /&gt;Luna&lt;br /&gt;Maria&lt;br /&gt;Nicólas&lt;br /&gt;Pancha&lt;br /&gt;Piero&lt;br /&gt;Potter&lt;br /&gt;Rita&lt;br /&gt;Rosario&lt;br /&gt;Sebastián&lt;br /&gt;Yanira&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHDLIVH7SRI/AAAAAAAAAJ0/kkCQkBDZk7c/s1600-h/blogg+bild.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5219895312092186898" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHDLIVH7SRI/AAAAAAAAAJ0/kkCQkBDZk7c/s320/blogg+bild.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKFcwxKp7I/AAAAAAAAAIQ/OHxKZSSq46E/s1600-h/y1pOqQddsqJVCOCY9t1u_DSq0bOv7SEPSqUYQPu7sd8RItousJlQ19H3wqqD1nzrKf_qe38QR3lgs3UJW3VrK-ixQ.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215878047622408114" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKFcwxKp7I/AAAAAAAAAIQ/OHxKZSSq46E/s320/y1pOqQddsqJVCOCY9t1u_DSq0bOv7SEPSqUYQPu7sd8RItousJlQ19H3wqqD1nzrKf_qe38QR3lgs3UJW3VrK-ixQ.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKFTMAkx6I/AAAAAAAAAII/vKwiovi2EZ0/s1600-h/y1pOqQddsqJVCNu6DUhyBIQ1uHfXVXsxLJM_Iyzii2sbG2MdWAYDOYsReFX74KKQ5_LbPfSRo4CfJzAsv-2068wGQ.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215877883136100258" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKFTMAkx6I/AAAAAAAAAII/vKwiovi2EZ0/s320/y1pOqQddsqJVCNu6DUhyBIQ1uHfXVXsxLJM_Iyzii2sbG2MdWAYDOYsReFX74KKQ5_LbPfSRo4CfJzAsv-2068wGQ.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKFDVXLH9I/AAAAAAAAAIA/GqmOfC7OGC0/s1600-h/y1pOqQddsqJVCOCjDERBLGF2kpUUIUDM_mi8fXXRMonV6ErLYfzBtaJ47w0jQ6KD11C6r29t6CeCH_iS12y-zIEeg.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215877610768900050" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKFDVXLH9I/AAAAAAAAAIA/GqmOfC7OGC0/s320/y1pOqQddsqJVCOCjDERBLGF2kpUUIUDM_mi8fXXRMonV6ErLYfzBtaJ47w0jQ6KD11C6r29t6CeCH_iS12y-zIEeg.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKE-uvUy7I/AAAAAAAAAH4/iG4ov4FaV8M/s1600-h/y1pOqQddsqJVCO_NNNOCFQho5vQ3nSjsq2ug_-gbx3VR-M5Fl4nyumeICkYC_k8BBSIkSYseTYDvz-CoqjnD9ATDw.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215877531681737650" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKE-uvUy7I/AAAAAAAAAH4/iG4ov4FaV8M/s320/y1pOqQddsqJVCO_NNNOCFQho5vQ3nSjsq2ug_-gbx3VR-M5Fl4nyumeICkYC_k8BBSIkSYseTYDvz-CoqjnD9ATDw.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKE3Vm9OHI/AAAAAAAAAHw/y2O7BYCnT60/s1600-h/y1pOqQddsqJVCNJk_KrVwUfjaMilOumW5B9q2z9Jkp8__ulubPpU7hglSPqgXZO-vL9M68m_xvwtmZqyPm4kR0Jyw.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215877404676667506" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKE3Vm9OHI/AAAAAAAAAHw/y2O7BYCnT60/s320/y1pOqQddsqJVCNJk_KrVwUfjaMilOumW5B9q2z9Jkp8__ulubPpU7hglSPqgXZO-vL9M68m_xvwtmZqyPm4kR0Jyw.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKMAUt6eqI/AAAAAAAAAIY/fgrxGuPw0pA/s1600-h/rosa+och+jag.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215885255637629602" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKMAUt6eqI/AAAAAAAAAIY/fgrxGuPw0pA/s320/rosa+och+jag.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGUpSIq87cI/AAAAAAAAAJQ/aSb_qWhK4JU/s1600-h/potter.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5216621134920609218" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGUpSIq87cI/AAAAAAAAAJQ/aSb_qWhK4JU/s320/potter.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNV9hHvINHI/AAAAAAAAANI/tJQtIqspPHE/s1600-h/n613746108_800912_9760.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://4.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNV9hHvINHI/AAAAAAAAANI/tJQtIqspPHE/s320/n613746108_800912_9760.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248238948736054386" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-4356940270512306189?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/4356940270512306189/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/dos.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4356940270512306189'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/4356940270512306189'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/dos.html' title='Dos'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SHDLIVH7SRI/AAAAAAAAAJ0/kkCQkBDZk7c/s72-c/blogg+bild.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5454748478794471121</id><published>2008-07-08T10:59:00.000-07:00</published><updated>2008-09-20T15:52:40.016-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>Två</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Jag är ursprungligen från Chile. Har bott i Sverige sedan jag var 9 år. Detta har gjort, att jag med tiden har lärt mig att leva med två länder, två hem, två kulturer,två seder, två språk och två gäng vänner och familjer på var sin sida av Atlanten. Chile/Santiago och Sverige/Eskilstuna/Stockholm. Detta kan vara otroligt berikandet och roligt men samtidigt splittrandet, stort och ensamt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ok. Jag kan prata två språk flytande, jag har två kulturer och seder att ta till mig som jag kan blanda, lära av och leka fritt med. Jag har fått resa runt och upplevt två olika länders geografi med en sammanfattning om att mitt liv är berikande, MEN det tråkigaste är just att den kan vara splittrandet och mitt liv förvandlas till bitar jag lämnar här och där. Mitt ursprung är uppdelad, så som mina vänner och familj, men jag har lärt mig att leva så - i två.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har ett liv här (Sverige) och ett liv där (Chile). Jag vill inte direkt klaga, men det blir så. Om man listar upp nackdelar och fördelar. Det spelar inge roll om halva listan är fördelar och du har bara två nackdelar. Nackdelar kommer att väga mer i sin stund. För mig är just att känna mig splittrad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tror att det alltid kommer att vara så att när jag är här kommer att sakna de som är där och vice versa men nu för tiden är det lättare att hålla kontakten. Man har: skype, messenger, mail och traditionella gester som vykort, paketer och brev! Men det som jag tycker är det jobbigaste är att inte dela stunden med de när man vill utan nu blir det när man kan. Ibland behöver det inte vara något märkvärdigt. Man har olika relationer till alla sina vänner och man vill dela den stunden med. Det är bara det att "...pucha...igår tänkte jag på dig....det var en sån picknick dag ute i parken med dig.."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min kompis Rosario sade här om dagen att jag borde skriva en blogg. Inte bara för hon tycker att jag skriver allt för långa meddelande via messenger, där man ska fatta sig kort och koncist, men även för att det skulle även vara en bra idé att hålla alla ajour med det jag gör, tänker och var jag befinner mig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag menar. Jag brukar ändå skriva och berätta samma saker 17 gånger. Många undrar hur jag orkar. Det är enkel. Jag tycker om mina vänner. De är den familjen jag har valt inte den jag är född in i (fastän jag måste säga att min biologiska familj ROCKS!) och dessutom får jag alltid en massa kärlek, stöd och roliga stunder med var och en. Så denna blogg är för de i första hands. Men alla andra. Känn er också välkommna att läsa och dela med er kommentarer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag vet att många tänker "facebook" men det finns en enkel anledning. Jag gillar inte facebook. Kanske med tiden (som det blev med Erykah Badu - jajajaja) men nu gillar jag inte facebook. Ja. Jag är trotsigt, men skit samma kompis. Det är för er...i alfabetiskt ordning. ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ajejandra&lt;br /&gt;Alexis&lt;br /&gt;Coka&lt;br /&gt;Cristian&lt;br /&gt;Diego&lt;br /&gt;Elias&lt;br /&gt;Estibaliz&lt;br /&gt;Fashid&lt;br /&gt;Gaspar&lt;br /&gt;Henry&lt;br /&gt;Kathy&lt;br /&gt;Linn&lt;br /&gt;Luna&lt;br /&gt;Maria&lt;br /&gt;Nicólas&lt;br /&gt;Pancha&lt;br /&gt;Piero&lt;br /&gt;Potter&lt;br /&gt;Rita&lt;br /&gt;Rosario&lt;br /&gt;Sebastián&lt;br /&gt;Yanira&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SG0VbeGv-_I/AAAAAAAAAJs/LBA5lW_qMDE/s1600-h/Gabi&amp;amp;Criz+so+Vougue.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5218851104874298354" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SG0VbeGv-_I/AAAAAAAAAJs/LBA5lW_qMDE/s320/Gabi%26Criz+so+Vougue.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGUo8nTxOWI/AAAAAAAAAJI/V-BV8X95HxQ/s1600-h/P1011483.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5216620765187750242" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGUo8nTxOWI/AAAAAAAAAJI/V-BV8X95HxQ/s320/P1011483.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGPChh8dZRI/AAAAAAAAAIw/o-BuglRCJ0E/s1600-h/y1pOqQddsqJVCOMJaO_pdfzYArl42O496usqyrDF09aguHzthcob6KFCn9moq-wZtmlMijVRm-rdltx4xe9sxylUw.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5216226674728592658" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGPChh8dZRI/AAAAAAAAAIw/o-BuglRCJ0E/s320/y1pOqQddsqJVCOMJaO_pdfzYArl42O496usqyrDF09aguHzthcob6KFCn9moq-wZtmlMijVRm-rdltx4xe9sxylUw.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKEvy2A0VI/AAAAAAAAAHo/B4eGe0PDwHw/s1600-h/y1pOqQddsqJVCNInqzhsCQUeSlSyGIrDFNz47naUzz3CqrXyNYqeRaOC_XBj8Qh0CbKVZ1vTpdbqHnntECqzMfCZg.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215877275085492562" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKEvy2A0VI/AAAAAAAAAHo/B4eGe0PDwHw/s320/y1pOqQddsqJVCNInqzhsCQUeSlSyGIrDFNz47naUzz3CqrXyNYqeRaOC_XBj8Qh0CbKVZ1vTpdbqHnntECqzMfCZg.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKEnIeUHwI/AAAAAAAAAHg/rEwgZqEUwBA/s1600-h/y1pOqQddsqJVCN8nLNynrricmRSsYB5gl_XzZplubIEXb-Ma2YCyzioadfk2ZSigFwr-5gQGpxw0tzEYrxNRwuUOg.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215877126272851714" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKEnIeUHwI/AAAAAAAAAHg/rEwgZqEUwBA/s320/y1pOqQddsqJVCN8nLNynrricmRSsYB5gl_XzZplubIEXb-Ma2YCyzioadfk2ZSigFwr-5gQGpxw0tzEYrxNRwuUOg.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKEbjguneI/AAAAAAAAAHY/DSvv4ZpA000/s1600-h/y1pOqQddsqJVCMTItwwd5LRYLjLiQRcpVvTuKl-xg-VMKaPDBOGMNUIFPLSN3AkzHNfvxFRwuOZsJXPlfCXI1MwiA.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215876927372303842" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKEbjguneI/AAAAAAAAAHY/DSvv4ZpA000/s320/y1pOqQddsqJVCMTItwwd5LRYLjLiQRcpVvTuKl-xg-VMKaPDBOGMNUIFPLSN3AkzHNfvxFRwuOZsJXPlfCXI1MwiA.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKET4PAcfI/AAAAAAAAAHQ/RW_SEgWY0qM/s1600-h/y1pOqQddsqJVCM0Pp4VltNKnAHtk8R2ppzsjVvvxwcusb7LERWLgcPsSrK3DP-6gnMnSGFElBYMvdd4WYRN8pRh8w.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215876795496165874" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKET4PAcfI/AAAAAAAAAHQ/RW_SEgWY0qM/s320/y1pOqQddsqJVCM0Pp4VltNKnAHtk8R2ppzsjVvvxwcusb7LERWLgcPsSrK3DP-6gnMnSGFElBYMvdd4WYRN8pRh8w.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKENsnntMI/AAAAAAAAAHI/AffIAYGFuQg/s1600-h/y1p1InlqsrTBYsQe3UlU3vVb1ecQoQDyFaXMSTL606WaSf16ugIKuzUwaO8yRrTgKcYXIS-V_MuRiU.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215876689298961602" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKENsnntMI/AAAAAAAAAHI/AffIAYGFuQg/s320/y1p1InlqsrTBYsQe3UlU3vVb1ecQoQDyFaXMSTL606WaSf16ugIKuzUwaO8yRrTgKcYXIS-V_MuRiU.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKEGnUYKFI/AAAAAAAAAHA/9dgCPbc38IQ/s1600-h/l_5c9db3e318ed91a6bdd6fd87ffd650f7.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215876567616989266" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKEGnUYKFI/AAAAAAAAAHA/9dgCPbc38IQ/s320/l_5c9db3e318ed91a6bdd6fd87ffd650f7.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNV-gWLGQOI/AAAAAAAAANQ/hZVhtiMNYo4/s1600-h/n885250303_1536404_9454.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;" src="http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/SNV-gWLGQOI/AAAAAAAAANQ/hZVhtiMNYo4/s320/n885250303_1536404_9454.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248240034943221986" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5454748478794471121?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5454748478794471121/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/tv.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5454748478794471121'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5454748478794471121'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/tv.html' title='Två'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SG0VbeGv-_I/AAAAAAAAAJs/LBA5lW_qMDE/s72-c/Gabi%26Criz+so+Vougue.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-1906837529022629038</id><published>2008-07-08T10:56:00.000-07:00</published><updated>2008-07-08T11:05:15.966-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>...eL MUEBLE - cuando la creatividad le gana a la caña</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;...entonces estan esos días de caña y estas en tu cama, tratando de dormir...porque si despiertas te ataca una caña...y el teléfono suena...es tu amiga, quien te llama a las doce del día...para "hablar"...jajajaja....y te despiertas sin querer y hablas puras bobadas...y se te viene a la mente ese mueble que has tenido en tu cabeza, casí por un año.. .Cuelgas y te vas al easy más cercano con el Sebastían (acento inglés..jajaja)...te demoras unos diez minutos en explicarle los trozos que necesitas a Sebastián (seguimos con el acento inglés) y luego 10 minutos más para explicarselo a la persona que cortara los trozos de madera, y luego una media hora en comprobar que los cálculos que has hecho son exactos y te demoras unos 20 minutos más para rebisarlo de nuevo...en caso de...que te hayas equivocado... Llegas a casa y como uno es audiovisual - el evento es documentado... Me río al pensar en mi paradoja; tengo muchas ideas de creaciones pero soy un cero a la izquierda para armarlos...en este mueble me paso lo siguiente....a pesar de los cálculos...pedi maderas con medidas equivocadas, me quedo chueco, mal terminado y un poco cojo...y para que hablarles de los tornillos que compre... no sé si no funcionaban para este tipo de madera(¿!?!) ò que yo no entendí como atornillarlos (¿!?!) jajajaja...pero el resultado es una mesa de centro/libreria hecha por mi...y estoy muy satisfecha. Dicen que la práctica te da la perfección! ..pero armar muebles un viernes por la tarde no es nada sin buena música...así que aquí viene, en parte, el soundtrack del día:&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Jimmy Hendrix - Stand by your fire&lt;br /&gt;Kevin Johansen - Sur o no sur /Daisy&lt;br /&gt;The bravery - Feerless Black eye pees - My hump/don't lie&lt;br /&gt;T- rex - 20th century boy&lt;br /&gt;Casino - Juego en tus manos&lt;br /&gt;Garbage - cherry lips&lt;br /&gt;Coldplay - Fix you&lt;br /&gt;Doris Day - At last&lt;br /&gt;Jet - they&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-1906837529022629038?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/1906837529022629038/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/el-mueble-cuando-la-creatividad-le-gana.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1906837529022629038'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/1906837529022629038'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/el-mueble-cuando-la-creatividad-le-gana.html' title='...eL MUEBLE - cuando la creatividad le gana a la caña'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-3462479805361886766</id><published>2008-07-08T10:40:00.000-07:00</published><updated>2008-07-08T10:51:03.308-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>I huvudet på min mamma</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Förra året arbetade jag som jurykoordinator för Stockholm Film Festivalen. Jag producerade, organiserade och koordinerade festivalens 2 huvudsakliga jurygrupper. De var 8 personer totalt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Halva arbetet fick göras på engelska då 4 av jurymedlemmar var från utlandet. Det var ett arbete som krävdes att jag var välorganiserad, stresstålig och ha en stor social förmåga. Jag skulle vara snabb på att lösa diverse problem som kunde dyka upp och arbeta under ett mycket högt tempo. Jag skulle också vara beredd på att prata i telefon en hel del och självklart få juryn att känna sig helt nöjda under deras vistelse i Stockholm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En lista på saker som jag bara säger "check! check! check! check! check! check! check!"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med tillgång till att kunna se en massa filmer, träffa och samtala med regissörer, skådespelare och producenter som hade sina filmer på festivalen och skapa kontakter, så skulle jag aldrig drömma om att den mest givande kontakten skulle jag ha med min mamma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hon fick välja de filmer under festivalen som hon tyckte var intressanta att gå och titta på. Hon fick festivalens fimtidning och inom tre dagar hade hon en lista på filmerna hon ville se. "Leo" av Josef Fares "I´m Cyborg, but that´s OK" av Park Chan-Wook "Mourning forest" av Naomi Kawase "Crazy love" av Dan Klores.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När jag på kvällen såg lista och försökte få de tider som filmerna visades att passa in med hennes och min tid, så överraskades jag av hennes val. Jag var inte beredd på att bli överraskad snarare känna att valen var förutsägbara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För det första så var det bara en ett val som kändes given och med all anledning.&lt;br /&gt;Det var "Leo" av Josef Fares. Min bror Néstor hade jobbat som steadiecamoperatör i filmen. Min mamma ville självklart se hans arbete och även hans namn på stora duken. En bra anledning ,eller hur? YES!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag blev otrolig nyfiken på varför hon hade valt dessa filmer och när vi senare i veckan träffades och promenerade till biografen överrumplad hon mig med hennes motivering. "I´m Cyborg , but it´s OK av Park Chan Wook ville hon se eftersom hon visste att jag tyckte om asiatiska filmer och var nyfiken på regissören. PAFF!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag menar. Visste min mamma att Park Chan Wook existerade? Min mamma med de gröna fingrarna som bor ute på sitt land, och odlar grönsaker och som då och då pratar med sina blommor för attt de ska växa bra?? Häpnat! Jag menar. Vems mamma vet om Park Chan Wook? My mom!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det andra valet var "Mourning forest" och det ville hon se eftersom den handlade om dementa människor. Hon arbetar med dementa och ville se hur de skildrades på film. Jag blev lika mjuk som Ferdinan blev när han satt där och luktade på sina blommor. =) Det sista valet var "Crazy love"och om den sade hon "En kärleskhistoria med lite förhinder", och det kan man verkligen säga om den dokumentären med ett par: "men"-upp-och-nedgångnar och ett otroligt galet och komplex händelse!".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I korthet så handlar denna dokumentären om Burt Pugach och Linda Riss. De är nu 79 respektive 68 år gamla men när de träffades var han 32 år och Linda 20 år. Fastän Burt redan var gift så inledde han en romans med Linda. När Linda får reda på att han var gift avbryter hon romansen. Men Burt ger sig inte så lätt. Han försöker allt för att behålla Linda. I en desperat handling för att inte förlora Linda ordnar han falska skilmässopapper och kunna övertygna Linda om att det är hon han ville leva med. Så småningom får Linda reda på detta och gör genast slut. Ber Burt försvinna från hennes liv för alltid. Hon går vidare med sitt liv och träffar en man som hon förlovar sig med. Vad gör Burt? Jo, han blir fullkomligt besatt av Linda, och inte nog med att han gör hennes liv omöjlig. Hans nästa handling är något så drastiskt som får ordspråket "kärlek är blind" en helt ny innebörd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag kommer ihåg att när jag sitter med mamma i biosalonger och tittar på eftertexterna av dokumentären så ler jag. Jag ler inte bara för att min mamma sitter med mig och tittar på eftertexterna och låter allt det man har sett sjunka in i en, men även för att jag har sett en film precis som hon beskrev den. Jag tror inte jag skulle ha gett den korta men ack så korrekta beskrivningen. "En kärlekshistoria med lite förhinder".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tänker på vad det försigår i mammas hjärna medan hon tittar på eftertexterna. Jag har aldrig frågar. Jag var nyfiken men jag ville inte väcka min mamma från den stunden hon hade där. Hon kanske tänkte på någon svår kärleksshistoria hon hade gått igenom, eller en speciellt händelse hon skulle vilja berätta någon gång i form av en dokumentär men jag sitter tyst tillsammans med henne. Jag tänker att det finns saker som kommer fram så småningom. Man behöver inte skylta med de för att andra ska veta att man vet om de.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag underskattade min mamma. Jag trodde att hon inte hade en anning om filmvärlden, och inte heller vad jag sysslade med och absolut inte om att hon lyssnade på när jag pratade om asiatisk film och inte heller att allt som jag berättade fastnade i hennes hjärna. NU vet jag att hon hör allt! Jag kände mig stolt. Jag kände mig otroligt lyckligt lottad att ha min mamma och av hennes val av filmer som fick en helt ny mening.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag fick även en nytt band till henne. En ny kontakt till henne genom filmer som jag njöt av att titta på under varje sekund. Jag tänker senare på kopplingen mellan henne och filmerna. Jag ser nu en bit av hennes värld i de. Hon präglar sitt intresse för sina barns arbete, hon är mån om sitt arbete och hon förstår sig på ett riktigt djupdykning i det mänskliga psyket med en enkel sak som kärlek .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min mamma är inte förutsägbar. Hon är full av överrasknigar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PS: Crazy Love kommer att sändas på SVT.&lt;br /&gt;SVT1 Torsdag 3 jul 2008 kl 22.00&lt;br /&gt;SVT HD Torsdag 3 jul 2008 kl 22.00&lt;br /&gt;SVT1 Söndag 6 jul 2008 kl 15.25&lt;br /&gt;SVT24 Onsdag 9 jul 2008 kl 22.50 &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/__V-ckLAfQY&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" fs="1" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Leo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/YhhRj8ynajQ&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" fs="1" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I´m Cyborg, But it´s OK&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/W3sHtYLOegY&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" fs="1" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mourning Forest&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/39EVZvrHFBE&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" fs="1" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Crazy love&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-3462479805361886766?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/3462479805361886766/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/i-huvudet-p-min-mamma.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3462479805361886766'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/3462479805361886766'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/i-huvudet-p-min-mamma.html' title='I huvudet på min mamma'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6253735245295519435</id><published>2008-07-08T10:09:00.000-07:00</published><updated>2008-07-08T10:21:25.618-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Y así con los recuerdos de los apodos...</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;El otro día hablaba incoherencias con mi amiga Potter (apodo por su fanatismo por harry Potter). Me contaba sobre un sitcom que veía (ella estudia guión) y que alucinaba con “The big bang theory”. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Un sitcom sobre unos nerds demasiado inteligente con cero habilidad social. El conflico entra cuando una rubía muy light se muda al edificio y todos quedan fascinados con ella. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me meti al link a ver que tal el sitcom y entre los clips en la página webb encontre uno que me hizo reír mucho y que me recordo mucho a mi amigo Felipe. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Felipe es un chico super simpático, inteligente y con una gran cultura general. Te puede saber la altura exacta del Mout Everest. El nombre del político de cultura en China. La fecha de diferentes acontecimientos en la historia, pero si le preguntas cual fue la ex de Brad Pitt no sabe. Si le preguntas sobre Jessica Simpson esta más perdido que el teniente Bello. Si le preguntas sobre “Friends” te dice que significa “amigos” en inglés. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Es para cagarse de la risa preguntandole leseras que uno almacena en el cerebro pero que por Felipe pasan por alto. Y con el clip me acorde mucho de él ya que bajo esa sesiones de preguntas recibio el apodo de “niño del bosque”. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Obviamente que nuestro “niño del bosque” sabe ahora un poco más sobre temas faranduleros, pero por siempre llevara el apodo de “niño del bosque”. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me quede en los recuerdos y pensé en todos los apodos de la gente en la universidad. Era el: ”oso”, ”el mago”, ”el frodo”, ”la potter”, ”el cholo”, ”el medone”, ”la les”, ”el smells”, ”garat”, ”copaja”, ”gary oldman”, ”el pequeño ser”, ”el niño del bosque”, ”luna”, ”la sueca” e infinitos de apodos más. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Todos rescatando una caracterización de la persona, pero también por tener un apellido peculíar, por algún incidente que los marcaría por el resto de la carrera , su parecido con algún personaje de ficción o por su fanatismo por un personaje del cine, o por su carácter, por venir de cierto lugar del mundo, por su higiene o por que uno le dio ese apodo a la persona por razones cariñosas. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;En Chile tube tres apodo. El primero fue sueca. Justamente porque venía de Suecia. Con el tiempo conocí a mi amiga Estibalíz que me puso el apodo de “yegua”, por mi carácter (a ver…cual es el problema??!! Hahahaha) , pero entremedio de “sueca” y “yegua” aparecio el apodo de suequibell. Un apodo que conservo tras las fronteras de los paises. El apodo surgío entre una mezcla de sueca y Lucybell. Una banda que llegue a conocer por mi amigo Piero, quien me hizo un compilado del grupo, con el que alucine y de ahi salio “suequibell”. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me acorde de mi amigo “Norsken”. Es decir “el noruego” porque es eso lo que “norsken” significa en sueco. Un apodo que mis amigos chilenos/suecos le pusieron en Chile ya que era el único nórdico no sueco en el grupo. Yo lo conocí por Norsken, lo presento como Norsken y aún le llamo “norsken”. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me acorde de esa vez que estabamos en una fiesta con los chiquillos y mi amiga Yanira cuenta la historia cuando le pregunto al Norsken por su nombre verdadero. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;“Y tú norsken. Hace caleta de tiempo que nos conocemos y carreteamos juntos pero ni se tu nombre? Como te llamas?”&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Fue un momento de un largo silencio porque nadie sabiá su nombre cuando se dio a alegir el nombre que podrimos pensar que tenia. Me río al recordar la historia donde se supo el nombre del “norsken” pero duro poco su nombre real. Era mucho más divertido llamarlo por du apodo que por su nombre propio.&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;...Y así con los apodos. Fue un instante de gratos recuerdos, con muchas risas y además un agradable tema para contar. Así que este blogg es para ustedes. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/mpRkj6SwhvI&amp;amp;hl=" fs="1" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6253735245295519435?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6253735245295519435/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/y-as-con-los-recuerdos-de-los-apodos_08.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6253735245295519435'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6253735245295519435'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/y-as-con-los-recuerdos-de-los-apodos_08.html' title='Y así con los recuerdos de los apodos...'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-120024774043223972</id><published>2008-07-06T05:31:00.000-07:00</published><updated>2008-07-08T10:52:59.851-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>...alla dessa smeknamn</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Här om dagen satt jag och pratade med min kompis Potter (vars smeknamn hon fick för sin fanatism för Harry Potter). Vi pratade om saker utan större betydelse, bland annat berättade hon om ett sitcom som hon inte fick nog av ”The big bang theory”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hon läser till manus författare och berättade om att sitcom handlade om fyra super intelligenta nördar som helt saknar den sociala förmågan. Konflikten börjar när en ”dum blondin” dyker upp i deras hus och blir deras granne som alla blir smått förtjusta i.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag gick in på länken hon sände och kollade igenom ett par klipp. Det var ett speciellt som fick mig att garva och tänka på min vän Felipe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Felipe är en jätte trevlig och intelligent kille med brett allmän bildning. Han kan svara på den exakta höjden av Mount Everest. Han kan namnet på Chinas kulturminister och utan problem kan han knyta ihop årtal med olika historiehändelser. Men frågar du om vem Brad Pitts ex var så har han ingen aning. Om du frågar om Jessica Simpson så är han lost. Eller om du skulle säga ”F.R.I.E.N.D.S” så svara han att det betyder ”vän” på engelska.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är jätte roligt att fråga Felipe om såna skit saker som man har samtal på sig. Onödigt information som i Felipes hjärna inte har rum att stanna kvar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var jätte kul att kolla på klippet för det är just under såna frågesektioner som Felipe fick smeknamnet ”the forest child”. Självklart så har våran ”forest child” blivit bättre på ”skvaller´s allmän” bildning men för alltid kommer han att vara just ”the forest child” för oss.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag fortsatte att komma ihåg saker som hade med smeknamn att göra och kom ihåg alla dessa smeknamn som alla mina universitets kompisar fick och till slut blev deras namn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alla anknyta till en viss utmärkande drag, ett ovanlig efternamn, en händelse som man vart involverad i och för alltid skulle bli anknuten till. Man kunde även få ett smeknam för likheten med en filmfigur eller för ens fanatism för en filmfigur.&lt;br /&gt;Smeknamn kunde dyka upp av det stället man kom ifrån, för sin hygien eller för att man helt enkel gav en annan person ett smeknamn av kärleksfulla skäl.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Chile fick jag tre smeknamn. Det första var ”svensken” för jag just kom från Sverige. Med tiden lärde jag känna min kompis Estibalíz och hon kallade mig för ”yegua” (för min temperament och på spanska är smeknamnet för tjejer med stark karakt är ”yegua” som jag alltid skrev ”YEAHgua”) men mellan ”sueca” och ”yeahgua” så kom ett annat smeknamn upp.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var ”suequibell”. Ett smeknamn som jag bevarar utanför Chiles gränser. Den kom upp av en sammanslagning av ”sueca” (svensken) och ”Lucybell”, som är en Chilensk band som jag fick lära känna via min vän Piero. Han gav mig en cd med ett par av deras låtar som jag fastnade helt för och snabbt blev de det enda bandet jag lyssnade på under ett helt år, och så uppstod ”suequibell”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag kommer även ihåg min vän “norsken”. Han fick det smeknamnet av mina svenska/chilenska vänner då han var den enda norsken i den skandinaviska gruppen i Chile.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag lärde känna honom som ”norsken”. Jag kallar honom för ”norsken” och presenterar honom som ”norsken”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var en gång när vi var på fest och min vän Yanira berättade om gången då hon frågade ”Norsken” hans riktiga namn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Vad heter du egentligen ”Norsken? Vi har kännt varandra hur länge som helst men aldrig har jag hört ditt riktiga namn”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var ju sant. Vi kallade honom för "Norsken" och aldrig hade vi ens tänkt att han hade "ett eget namn" så det blev en omedelbart tystnad när vi skulle komma ihåg eller gissa vad hans namn kunde vara. Till slut fick vi veta hans namn men det varade inte så länge. Det var roligare att kalla honom för ”Norsken” och det gör vi än.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag fortsatte med att komma ihåg olika smeknamn och händelser som anknöts till de.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;...så med alla dessa smeknamn. Det var en rolig stund att minnas och skriva om, så denna blogg är till er. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/mpRkj6SwhvI&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" fs="1" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*Klippet ur "The big bang theory" som påminner om hur min kompis Felipe&lt;br /&gt;fick hans smeknamn "the forest child"&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-120024774043223972?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/120024774043223972/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/y-as-con-los-recuerdos-de-los-apodos.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/120024774043223972'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/120024774043223972'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/y-as-con-los-recuerdos-de-los-apodos.html' title='...alla dessa smeknamn'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8370380628264009379</id><published>2008-07-03T17:20:00.000-07:00</published><updated>2008-07-08T10:54:00.789-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>Los bloqueados no deseados son como virus en mi messenger.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;El otro día me vi en la situación de bloquear a un contacto en el messenger. En verdad no me alcanzo bloquearlo. Lo quería eliminar y sacarlo del sistema, pero me quede con solo dejarlo en “cuarentena”, es decir la lista de bloqueados.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ese parrafó suena como la típica pelea de enamorado por messenger donde uno se irrita y elimina a la persona. En verdad no es el caso. Mi caso es que soy super pedante para el orden y la limpieza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amenudo hago limpiezas de todo; de mensajes de textos (nunca los guardos más los que me mandan de Chile). Limpiezas de carpetas en el pc, donde bastante seguido termino eliminando programas y sofwares que son escenciales para que el computador funcionen. Como que nunca aprendo cuando tiene que cesar la limpieza y así con el messenger. Día de limpieza y como el programa en el pc donde uno agrega o quita programas, y la frecuencia que uno usa el programa se muestra… bueno en la del contacto decia “casí nunca” . Entonces…delete.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Trate de distraer mi mente chateando, pero el espiritú del contacto bloqueado no deseado me penaba y se sentía como un virus. El aislamiento preventino no me era suficiente. Busque alguna opción de eliminarlo de la lista de bloqueados, pero sólo tenía la opción de reintegrarlo a la lista o dejarlo donde estaba. Fue irritante eso. Era como esos virus trojanos que los detectas pero no los puedes eliminar y la única opción es de ponerlo en cuarentena. Para mi mujer pedante ..es un TEMA! Yo digo…no necesito darme el tiempo para pensar sí quiero dejar libre el virus o no, solo lo quiero eliminar. Clean the house man!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi amigo me dijo que a lo mejor era una señal de no eliminar el contacto, que a lo mejor algún día necesitaría el contacto, pero en verdad no me lo creí. ERA una chica creyente en las señales...pero aprendí rapidito que la cosas son mucho más fáciles cuando uno prolonga el engaño disfrasandolo en señales de optimismo. Así que no. Yo solo quiero eliminar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Además las señales dañaron a mi instinto que ahora funciona con defectos. Es super irritante debo admitir porque antes tenía un gran instinto que nunca me fallaba. Además le dije a mi amigo que las cosas que salen de tu vida en el momento que las necesites volverán a tí sea como hayan sido expulsadas. Nada se puede retener contra tu propia voluntad…o casí nada...más que un cierto contacto bloqueado no deseado.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Video que me ayudo a pasar el rato con este asunto =)&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/2wGHptgLC28&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" fs="1"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;Looptroop Rockers - The Building&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8370380628264009379?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8370380628264009379/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/los-bloqueados-no-deseados-son-como.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8370380628264009379'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8370380628264009379'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/07/los-bloqueados-no-deseados-son-como.html' title='Los bloqueados no deseados son como virus en mi messenger.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-906798189551446900</id><published>2008-06-29T16:36:00.000-07:00</published><updated>2008-07-08T10:51:46.433-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BLOGGS EN CASTELLANO'/><title type='text'>En la cabeza de mi madre</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;El año pasado trabaje como coordinadora del jurado en el Festival de cine de Estocolmo. Un trabajo done producí, organicé y coordiné los dos grupos del jurado. En total eran ocho personas y la mitad del trabajo se hizo en inglés, ya que cuatro de los jurados no hablaban sueco.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Este trabajo no solo exigio que sea organisada, manejar el estrés y tener una capacidad social tremenda, sino también que fuera rápida para resolver problemas que pudieran aparecer sin advertencia, trabajar en un tempo bastante alto, al mismo tiempo que tenía que tener las cosas bajo control y hablar amenudo por teléfono... y obviamente hacer que el jurado se sintiera lo mejor posible. En esta lista digo: check! check! check! check! check! check! check!&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Con el acceso de ver todo tipo de películas, encontrarme y platicar con directores, actores o productores que tenían sus películas en el festival, y también crear contactos y lazos laborales. Nunca soñé que el lazo más fructifero y extraórdinario lo lograría con mi madre. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Ella pudo elegir las películas en el festival que más le podrían interesar de ver. Ella recíbio el itenirario del festival y dentro de tres dias me dio las lista de las películas que ella quería ver:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;"Leo" de Josef Fares&lt;br /&gt;"I´m Cyborg, but that´s OK" de Park Chan-Wook&lt;br /&gt;"Mourning forest" de Naomi Kawase&lt;br /&gt;"Crazy love" de Dan Klores&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Esa noche, cuando estaba mirando los horarios de las películas para poder acomodar mi horario y el de ella, me di cuenta de las elecciones y lo sorprendida que quede. En verdad no había esperado ser sorprendida, todo lo contrario que todo hubiera sido obvio. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;La única elección que se sintio obvía y con su razón fue "Leo" de Joses Fares. La razón era que mi hermano, Néstor, había trabajado como steadiecam operador en la película y mi madre quería ver su trabajo y también su nombre en la pantalla grande. Un buen motivo, no?SI!&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Estaba muy curiosa de saber el porque de las desiciones de estas películas, y cuando más tarde nos encotramos y caminamos hacía el cine me pillo con otra sorpresa sobre su motivación de porque quería ver "I´m Cyborg, but that´s OK!" de Park Chan Wook. Esa película la quería ver porque sabía que a mi me encantan las películas asiaticas y estaba curiosa por el director. PLOP! Yo digo. Mi madre sabía que Park Chan Wook existía? Mi madre? La de los dedos verdes que pasa todo el tiempo que puede en su huerto? La que de vez en cuando habla con sus flores para que crescan mejor?? Asombrada pero contenta que mi madre sepa de el y estuviera curiosa seguimos caminando. Yo digo. Cual madre sabe quien es Park Chan Wook? Mi mamá!&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;La otra alternativa era "Mourning Forest" y esa película la quería ver porque trataba de gente demente. Ella trabaja con gente demente y quería saber como las retrataban en una película. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Yo me derretí como una barrita de chocolate en pleno verano en el bolsillo de un colegial. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;La última elección fue "Crazy Love" a la cual ella describio como "Una historia de amor con un par de impedimentos", y así se podría resumir este documental con sus pares de "peros-altos-y-bajos y con un acontecimiento complejo y desquiciado.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Me acuerdo de estar con una sonrisa al lado de mi madre mirando los crédtos del documental. No sólamente sonreía porque mi madre estaba mirando los créditos conmigo y sólo dejando que lo visto se hunda en uno y no estresando para salir de la sala, pero también porque recién ví una película tal como ella la había descrito. No creo que yo la hubiera descrito así tan corto y conciso. "Una historia de amor con un par de impedimientos". &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Pienso en lo que podría estar sucediendo en la cabeza de mi madre mientras miraba los créditos. Nunca se lo pregunte. Estaba curiosa pero no queria sacar a mi madre de su momento. A lo mejor estaba pensando en alguna de sus propias historias de amor, o podría haber estado pensando en algún suceso en su vida del que ella le gustaría hablar algún día y hacer un documental. No pregunto nada solo estoy en silencio a su lado. Pienso que hay cosas que dan su fruto al tiempo debido, que salen cuando tienen que salir. Uno no necesita sacarlos a luz y presumir o contarlas porque se siente obligada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Por mi tengo que decir que subestime a mi madre.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Yo pense que ella no tenía la menor idea del mundo del cine, de lo que yo hacía, o de que me escuchaba cuando hablada de películas asiaticas y menos que todo lo que le contaba lo retenia. AHORA se que me escucha todo!!! &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Me sentí orgullosa, extremadamente felíz y afortunada de tener a mi madre y sus elecciones de películas me dieron un nuevo significado. Además pude ver una nueva parte de mi madre. Un nuevo lazo con ella a trávez de sus películas, que goze cada segundo al verlas. Pensé luego en la conexión que ella tenía con con cada de sus películas y que se reflejaban en su vida. Su interés por el trabajo de sus hijos, el sentimiento que le entrega a su trabajo y poder sumergirse en lo más profunda de la psique humana con un tema como el amor.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Mi madre no es predecible. Esta llena de sorpresas.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/__V-ckLAfQY&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Leo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/YhhRj8ynajQ&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I´m Cyborg, but that´s OK!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/6MKLV6T43S8&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mourning Forest&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/39EVZvrHFBE&amp;amp;hl=" width="425" height="344" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Crazy love&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-906798189551446900?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/906798189551446900/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/i-huvudet-p-min-mamma.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/906798189551446900'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/906798189551446900'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/i-huvudet-p-min-mamma.html' title='En la cabeza de mi madre'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8806866736493338375</id><published>2008-06-26T14:21:00.000-07:00</published><updated>2008-07-01T04:34:24.601-07:00</updated><title type='text'>Y este...? Qué se creé?</title><content type='html'>Esta frase me llamo la atención con un comentario que había recibido de un fulano tal. Estabamos comentando los trabajos audiovisuales realizados por gente que se titulaban "productores y directores", que para el caso del "fulano" no lo eran, y que sólo estaban usando el término para creerce, siendo que nadie era titulado o no se lo merecian. &lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;En el momento no hice ningún comentario, porque me quede con la duda. Camino a casa lo pensé. No sólo en el comentario si no en mis propias labores que he realizado fuera de la universidad. Pensé en cuando armamos Alterado! Producciones, y realizamos nuestros trabajos audiovisuales. Era un productor, un director, un(a) dir. de fotografía, una directora de arte etc. Funcionabamos como cualquier otra productora o cualquier otro titulado en comunicación audiovisual o periódista, siendo que ninguno de nosotros había sacado el título. Entonces qué? Porque no eramos titulados haciemos un peor trabajo o aún peor nos tomabamos el crédito que no nos mereciamos o correspondia? &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Lo pensé y lo re-pensé. A lo mejor porque me sentí insultada o en un momento sentí que había sido una impustora. Pensé en lo que la universidad de verdad significo para mí, y llegue a esta conclusión:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La universidad no me ayudo a pensar, me ayudo a desarollar lo que ya tenía dentro y sólo me confirmo lo que yo era. Lo que pienso, como lo hago y lo digo. Soy productora, una buena productora. Soy una directora de arte, una muy creativa directora de arte y tengo dedos para el piano. A lo mejor no necesitaba cuatro años en la universidad que elegi , pero con todo esto, me siento conforme que eligi bien en lo que quiero realizar como trabajo. Y cuando estaba por terminar de tirarme flores leí un artículo que era la respuesta al insulto que sentí.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;"Ser audiovisual es un oficio, y es recien cuando uno se nómina como audiovisual con su trabajo es cuando es relevante"&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Es mi segunda favorita frase. La primera la encontre en el libro de Kjell Sundstedt titulado "Escribiendo para cine".&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;"El arte no es tener buenas ideas. El arte es poder reformar e interpretar esas ideas y hacerlas unicas en su propia historia"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Y es lo que siento, y más en oficios "artisticos" como es lo de audiovisual. De verdad no necesitas cuatro años en la universidad para salir con el título "comunicador audiovisual" y poder realizar cine, documentales, videoclips o publicidad. Ahora en día uno puede completar la parte técnica en algún curso por las tardes o en universidades populares ( escuela para adultos que ofrece cursos de educación general o enseñanza básica para recibir una formación ulterior) o hasta leyendo libros prestados en la bibliotecay ejerciendolos con la cámara de video de tu mamá. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;En verdad algunas veces es más el esfuerzo con el talento que el mismo estudio que vale. Pienso en Quentin. El loco había trabajado en una videoteca - que fue su único estudio sobre el cine - antes de pensar en ser cineasta, y además de naturaleza se expresa en imagenes y además - como el dijo una vez en una entrevista - "tengo una antenita directa con Dios que me pautea los dialogos" . Excelente. Me encanta y tiene todo mi respeto. Nunca en mi vida he tenido la duda que no es director cuando se gana premiros como "mejor director".&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Cero pretencioso, cero nada. Es lo que es. Es cineasta. Yo digo "quién no respeta a Spielberg?" Y eso que el hombre saco su titulo luego de 35 años y entre esos años nos entrego Goonies, El tiburón, Contacto en tercer grado, La lista de Schindler etc..etc...etc...&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Aunque de vez en cuando tengo discuciones con ese fulanito, y me hubiera encantado haberle dado esta respuesta en su momento, la escribo ahora para sentir que sí tengo un honor en lo que hago y en verdad siempre haré. Todos pasamos por nuestros altos y bajos. Nos cuestionamos para donde vamos y sí en verdad somos buenos. Algunos tomamos una pausa para poder regresar al juego, otros siguen en el juego sin pausas y hay hasta otros que lo dejan para dedicarse a otra cosa. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Asi que....y esta? Gabriela po! Qué se creé? Me creo audiovisual po! ;)&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="344" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/XQ4XdWpf3NU&amp;amp;hl=en"&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/XQ4XdWpf3NU&amp;hl=en" type="application/x-shockwave-flash" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;*Primer video realizado por Alterado Producciones. (Nicole - veneno) El bebé =)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;*Första videon gjort med Alterado Prroducciones (Nicole - veneno) Våran bäbis=)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;Och vem är detta...? Vem tro den är?&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Det var den här frasen som fick mig att tänka och en kommentar jag fick höra av en person. Vi satt och diskuterade olika film projekt gjorda av folk, som enligt honom missbrukade beteckningen "producent och regissör" eftersom de inte ens hade tagit examen och förtjänade inte att kalla sig varken det ena eller andra. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;I stunden som detta skede kommenterade jag ingenting eftersom det fick mig att tvivla. På väg hem tänkte jag en hel del på saken. Jag tänkte inte bara på själva kommentaren utan på mina egna arbeten utanför universiteten. jag tänkte på när vi bildade Alterado! producciones (en produktionsbolag som jag och fyra till bildade i Chile) och hur vi hade arbetat. Vi var en producent, en DP, en AD, en regissör etc. Vi fungerade som vilken filmteam som helst och tog vårt arbete på fullaste allvar, och ingen av oss hade tagit sitt examen varken i film eller journalistik. Så? Bara för att vi inte hade tagit vårt examen så gjorde vi ett mindre bra arbete eller ännu sämre så tog vi oss en ära som inte tillhörde oss?&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Jag funderade på det om och om igen. Kanske gjorde jag det för jag kände mig förolämpad eller för att att han fick mig att kände mig som ett slags bedregerska. Jag tänkte på vad universiteten egentligen hade betytt för mig, och jag kom fram till detta: Universiten hjälpte mig inte att tänka, den hjälpte mig att utveckla det jag redan hade inne i mig och bekräftade vad jag är, hur jag tänker och hur jag gör det. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Jag är producent, en jäkligt bra sådan. Jag är en film art director, och jäkligt kreativ sådan och jag kan min sak. Jag kanske inte behövde just fyra år på den universitet jag valde, men allt detta gör att jag känner mig tillfredsställt om att jag valde rätt yrke. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Jag hade precis byggt upp mig själv och överöst mig med komplimanger när jag läser denna mening. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;"Att vara filmskapare är en yrke och det är först när du arbetar som filmsapare som yrkesbeteckningen är relevant".&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Den tillhör nu min andra favorit fras. Min första lyder så här och är tagen ur Kjell Sundstedts bok " Att skriva för film". &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;"Konst är inte att ha bra idéer. konsten är att kunna omskapa, gestalta dessa idéer och göra dem till sin unika berättelse.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är så jag känner och mer om konstnärliga yrken som film är. Egentligen behövde jag inte gå fyra år och få examen i film för att skapa film. dokumentärer, musicvideos eller reklamfilmer. Nu för tiden kan man komplettera den tekniska biten på kvällskurser eller folkhögskolor och t .o.m genom att låna en bok om film från biblioteket och öva med mammas videokamera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Egentligen så räknas det nog mera själva ansträngning och talang mer än de åren du har läst. Jag tänker på Quentin. Han hade jobbat i en videobutik innan han bestämde sig för att göra film, och han har en begåvning när det gäller att skriva och uttrycka sig i bilder, och som han själv sade i en intervju "Jag har en direkt antenn till Gud som dikterar mig dialogerna". Utmärkt! &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Jag gillar hans stil och han får all min respekt. Jag har aldrig tvivlat på att han inte har förtjänat några av hans utmärkelser som "bästa regissör" Otroligt anspråksfull. Det är vad han är. Han är en filmskapare. Jag menar "vem respekterar inte Spielberg? Han tog sitt examen 35 år efter att han påbörjade sin utbildning och emellan där gjorde han Goonies, Hajen, Schindler´s list och många flera..."&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Trots att jag då och då hamnar i diskussioner med denna individen, och det hade varit så underbart att kunna ha haft denna tal i sin stund, så skriver jag det nu och känna att jag har en heder i det jag gör och alltid kommer att göra. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Vi alla har våra upp och ner gångar. Vi ifrågasätter oss själva vart vi är på väg och om vi verkligen är gjorde för det vi har valt. Några tar en paus för att återgå mer mer energi till spelet, några bara fortsätter non stop och några kommer i underfund med att de vill ägna sig åt något annat.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Så...och vem är detta? Gabriela! Vem tro hon att hon är? Kommunikatör audiovisuell! ;)&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;object height="339" width="420"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.dailymotion.com/swf/x44rux"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.dailymotion.com/swf/x44rux" type="application/x-shockwave-flash" width="420" height="339" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="http://www.dailymotion.com/swf/x44rux"&gt;Reel alterado producciones&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;by &lt;a href="http://www.dailymotion.com/alteradoproducciones"&gt;alteradoproducciones&lt;/a&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8806866736493338375?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8806866736493338375/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/y-este.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8806866736493338375'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8806866736493338375'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/y-este.html' title='Y este...? Qué se creé?'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-5026472107761248062</id><published>2008-06-26T07:00:00.000-07:00</published><updated>2008-07-01T04:42:13.135-07:00</updated><title type='text'>Superstar Chile</title><content type='html'>Igår pratade jag med min kompis Piero via messenger. Vi pratade om hur man lär sig att leva i ett kaos och till slut acceptera det.&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Vi pratade om Chile. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Hans lista på varför han är trött på Chile överstämmer ganska mycket med min egen. Man försöker och försöker men till slut tar Chile helt enkelt mustet ur dig. Samtidigt som det kan vara otroligt givande, roligt och lärorikt att leva i ett uland så drabbas man av just den typiska filmscenen när man får nog och man är kraftlöst Man vill bara skrika rakt ut i luften mitt bland allt folk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det kan vara så himla komplicerat, det kan vara så mycket onödigt byråkrati, det kan vara så mycket ogjort och det kan vara så mycket uppror om allt. Människor känns ibland allt för naiva för sitt eget bästa och det verkar som om man aldrig kommer att lära sig av sina misstag. Sedan har vi även den politiska delen som för evig kommer att dela Chile itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det händer alltid att den som kommer ner till Chile är fullt med hopp, energi och nya sett att se saker på. Man är så fullt av energi att man vill skaka om människor och bara säga "Men kom igen! Detta kommer att gå!!!" Men vart efter så tappar man allt. Man blir en till zombie i gänget. Man lever i det och t.o.m lär sig att dra nytta av det och har du tillräckligt med pengar så köper du dig din frihet till allt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag kommer ihåg mitt första år i Chile. Det var vinter, och som det är brukligt i Santiago att regnar och det blir översvämningar. De allra fattigast drabbas hårdast, sedan kommer under medel klassen, medel klassen, övre medel klassen och till slut överklassen. På nyheterna ser man (varje år har jag lärt mig nu) en journalist med regnkläder som står mitt i ett hus som är praktiskt taget under vatten och frågar frun i huset "Hur känner du dig?". Samtidigt som man får hör att regeringen kommer ut med sina uttal om att det blir skärpning till nästa år för att slippa allt detta eländet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att se detta första året i Chile var ganska mycket för mig. Jag var oerhört orolig och inte för att låta melodramatiskt så grät jag. Ok. Jag har sett fattigdom förr, men det är en annan sak att se sitt eget folk drabbas. Jag vet inte, melodramatisk kanske, men så känner jag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det året anmälde jag mig som volontär hos "Hogar de Cristo" (som frälsningsarmén i Sverige) och hjälpte till att ordna tillfälliga bostäder för de som förlorade sina hem. Jag var även ute och delade varm soppa och smörgåsar och samlade in kläder som kom från hela Santiago och Chile.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det kändes bra att kunna hjälpa till. Man gjorde sin del för man hade tron på regeringens tal om att detta inte skulle hända nästa år. Men nästa år kom och det var som en bad deja-vú.Jag menar "Skämtar ni med mig....?!!! Samma journalist med samma idiotiska frågan?!?!?" God damn it!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det året anmälde jag mig igen som volontär, som jag har gjort alla åren jag har bott i Chile. Inget förändras om inte till det sämsta. Men jag har mitt hopp och den ger jag inte upp.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När det var val här om åren och Michelle Bachelet blev vald till Chiles första kvinnliga president så fanns det en till kandidat som var med ganska länge i spelet, Sebástian Piñera (blev tvåa med 26%, och gick således vidare till rond 2. Han fick 46,5% av rösterna i andra omgången.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Han är främst känd som en affärs man och när man lyssnade till hans sätt om hur han skulle handskas med Chile så kändes det som om han pratade om ett affärsstrategi. Hans strategi var att göra "en buisness" av Chile. Många skrämdes av det, eftersom Chile för alltid kommer att präglas av politiken, och se saker i svart och vit" så blev det Bachellet - för hon var kvinna, för hennes politiska familj historia, för Chiles politiska prestige. Kvinnan hade allt det som krävdes men det är svårt för henne att leverera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tänker " Skulle det ha varit så fel att låta en affärsmän styra ett land?" Jag menar affärmän vill ju alltid gå i vinst, och skulle inte Chile ha gått i vinst då? Är det inte så man brukar drömma? Att om man hade massa pengar så skulle man göra så många förändringar? Och tänka sig att var politiker och affärsmän? The ultimate combination?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi kommer inte att veta hur Piñera skulle ha sköt sig. Vi får se om han ställer upp igen och vi får se vad som händer då. Kanske får han alla röster på en gång, så som de svenska socialdemokrater kommer att få alla röster i nästa val, för moderaterna har bara ställt bara till en massa skit? ELLER!?!? &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGO34GvkbeI/AAAAAAAAAIg/-82i1cgae8k/s1600-h/20060116elpepuint_1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5216214967935856098" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGO34GvkbeI/AAAAAAAAAIg/-82i1cgae8k/s400/20060116elpepuint_1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; (Piñera and Bachelet)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;Superstar Chile&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ayer hable con mi amigo Piero por messenger. Hablamos sobre como uno aprende a vivir en un caos y como uno lo termina aceptando. Estabamos hablando sobre Chile.&lt;br /&gt;Su lista de porque uno se cansa de Chile coincide con mi propia lista. Uno trata y trata pero al final Chile te saca de quisio.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Al mismo tiempo que es una experencia muy divertida, llenadora y que te proporciona conocimientos el vivir en un tercer mundo, esta la ocación donde te llenas de frustaciones y eres parte de la típica escena de una película donde gritas angustiosamente al cielo entremedio de la gente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Puede ser tan complicado, puede haber exceso de burocracia, puede haber tanto por hacer y que se queda a medias y siempre la acción de declararse en contra. La gente derepente me parece un poco ingenua por su propio bien, y se siente, como que nunca se aprende de los errores cometidos. Y finalmente tenemos la parte politica que para siempre dividira a Chile.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siempre pasa que la persona recien llegada a Chile trae energias, esperanzas y una manera nueva de ver las cosas. Uno tiene tanta energia que lo único que quiere es sacudir a la gente y decirle "Pero vamos! Esto se puede!!!" Pero con el tiempo uno termina siendo un zoombie más en el grupo. Algunas veces uno hasta le saca provecho a las circunstancias y sí tienes cierta plata te puedes salir de todas las jaquecas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Me acuerdo de mi primer año en Chile. Era invierno och como corresponde en Santiago llueve y se llena de inundaciones. Los más pobres son a los que más mal le toca la cosa, seguidos por los de la clase baja, la clase media, la clase media alta, y luego la clasa alta media y la clase alta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En las noticias uno ve a una periodista con una poncho contra el agua al lado de una casa inundada preguntando a la señora que lo perdio todo "Como se siente, señora?", y el gobierno sale con su "speech" de que se tomara concideración para que el próximo año los santiaginos no tengan que pasar por la misma miseria.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Al ver todo esto mi primer año en Chile fue fuerte. Yo quede enormemente preocupada y no es para sonar melodramática pero llore. Ok. He visto probreza antes pero es diferente cuando se trata de tu propio pueblo. Melodramático pero asi es como siento.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ese año me inscribi como voluntaria al Hogar de Cristo y ayude a cordinar a la gente para nuevas viviendas, a entregarle comida y organizar la ropa que llegaba de Santiago y todas partes de Chile. Me sentí bien ayudando, sentí que estaba haciendo mi deber ya que esperaba que el gobierno hiciera su parte, pero el próximo año llego y fue como un pesímo deja-vú! Yo digo "Me estan tomando el pelo..?! El mismo periódista con la misma pregunta estupida?!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ese año fue voluntaria de nuevo, como lo he estado haciendo todo los años que vivi en Chile. Nada cambia si es que no es para lo peor, pero no se derrumba mi esperanza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cuando fueron las elecciónes en Chile hace unos años atrás, cuando Bachellet fue elegida como la primera presidenta de Chile había otro candidato que fue mucho de contar en el juego. Sebastián Piñera (fue segundo con 26%, pero fue derrotado en segunda vuelta con 46,5% de los votos)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ante todo Piñera es conocido como empresario y cuando uno escuchaba de como el iba a llevar a Chile se sentia más como una estrategia para llevar una empresa. Su estrategia era hacer un "buisness" de Chile. Mucha gente se asusto de esta táctica, y como Chile siempre estara caracterizado por la historia de su política, y ver las cosas en blanco o negro entonces gano Bachellet - porque ella era mujer, por la historia política de su familia, por el prestigio de la política Chilena. La mujer las tenía todas para triunfar pero le ha costado suministrar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo pienso. "Podría haber sido tan mal haber dejado un empresario tomar las riendas de Chile?" Yo digo un empresario siempre quiere hacer ganancias, y entonces Chile no hubira ganado con esa estrategia? No es así como uno suele soñar? El tener enormementes sumas de dinero para poder hacer cambios? Y soñar en ser empresario y político? The ultimate combination?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No sabremos como le hubiera ido a Piñera. Veremos si lo vemos en otra canditadura y que pasara. A lo mejor obtiene hasta todo los votos de una, así como los socialistas democratas de Suecia los obtendran ya que la derecha (moderaterna) estan dejando la cagada en Suecia. Osea???&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-5026472107761248062?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/5026472107761248062/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/superstar-politician.html#comment-form' title='4 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5026472107761248062'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/5026472107761248062'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/superstar-politician.html' title='Superstar Chile'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGO34GvkbeI/AAAAAAAAAIg/-82i1cgae8k/s72-c/20060116elpepuint_1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6080540867745261132</id><published>2008-06-25T07:09:00.001-07:00</published><updated>2008-07-08T11:04:47.519-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='INLÄGG PÅ SVENSKA'/><title type='text'>När din kreativitet vinner över baksmällan.</title><content type='html'>&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJRxUfpBSI/AAAAAAAAAGo/YRGHvknHqBw/s1600-h/y1p7eqR8lZyy1QuEuOdMFhpadlRhJOfovKFNEEHGfYKyo7sq0Rkm6Ms0ClYvhmj-gi4vVKLp09iBQQ.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215821226205316386" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJRxUfpBSI/AAAAAAAAAGo/YRGHvknHqBw/s400/y1p7eqR8lZyy1QuEuOdMFhpadlRhJOfovKFNEEHGfYKyo7sq0Rkm6Ms0ClYvhmj-gi4vVKLp09iBQQ.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;...sâ finns de dagar man ligger i sin säng...efter att ha varit ute och festat...man försöker sova...för man vet att om man vaknar till sâ väntar baksmällan pâ dig...och din kompis ringer dig, tidigt pâ dagen...för "att prata"...och man pratar en massa strunt...och man kommer pâ den där vardagsrumbordet man ville göra...sâ man lâgger pâ...och beger dig till det nârmaste OBS! med Sebastián (engelsk accent)...fast här i Chile heter sânt easy...sâ man sticker till EASY fôr att kôpa sig de brâdor man behôver, men innan det sâ tar man sig tio minuter att fôrklara fôr Sebastián (engelsk accent fortfarande... jajaja) vad man vill göra, och man tillbringar yttligare tio minuter att fôrklara fôr killen som skall skâra brâdorna vilka storlek brâdorna skall vara...och sâ tar man sig en halvtimma för att gâ igenom allt och sen tar man sig yttligare 20 minuter för att checka att allting är korrekt...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kommer hem och eftersom jag pluggar film...sâ dokumânterar jag hela evenemanget...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag skrattar ât paradoxen..man är skicklig pâ att komma pâ ideér men man är ett kass pâ att göra dem...lât mig berâtta vad som hände med denna môbeln...fastân jag tillbringade sâ mycket tid pâ att mâta och fôrklara och dubbel checka...sâ köpte jag brâdor av fel storlek...bordet vart sne och de skruvar jag köpte verkade inte fungera...jag vet inte om de inte var för denna typ av trâ (¿!?!) eller sâ var det jag som inte kunde skruva de (¿¿!?) jajajaja...men jag nâdde mitt mâl...tillverkade mitt eget vardasgsrums bord/hylla...och är ganska nöjd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;...man sâger ju att övning ger färdighet... jajajaja&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;..och vad skulle det vara en fredags eftermiddag dâ man tillverkar ett vardagsrum bord utan musik? Hâr har ni delvis de lâtar jag lyssnade under tiden...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jimmy Hendrix - Stand by your fire&lt;br /&gt;Kevin Johansen - Sur o no sur /Daisy&lt;br /&gt;The bravery - Feerless&lt;br /&gt;Black eye pees - My hump/don't lie&lt;br /&gt;T- rex - 20th century boy&lt;br /&gt;Casino - Juego en tus manos&lt;br /&gt;Garbage - cherry lips&lt;br /&gt;Coldplay - Fix you&lt;br /&gt;Doris Day - At last&lt;br /&gt;Jet - they &lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6080540867745261132?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6080540867745261132/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/nr-din-kreativitet-vinner-ver-baksmllan.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6080540867745261132'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6080540867745261132'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/nr-din-kreativitet-vinner-ver-baksmllan.html' title='När din kreativitet vinner över baksmällan.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJRxUfpBSI/AAAAAAAAAGo/YRGHvknHqBw/s72-c/y1p7eqR8lZyy1QuEuOdMFhpadlRhJOfovKFNEEHGfYKyo7sq0Rkm6Ms0ClYvhmj-gi4vVKLp09iBQQ.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-2191737411821081022</id><published>2008-06-25T06:45:00.000-07:00</published><updated>2008-06-25T09:58:53.971-07:00</updated><title type='text'>Coreografías acúaticas</title><content type='html'>&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJOauig5aI/AAAAAAAAAGY/xZ9_elaKaCI/s1600-h/y1pCSAZPgCcg6gE5clw8xnJCnp62-jWAyafgWcXPHQp1ur4XU0MGrE_Cp-rTY8Tv4Sy9JYh-d0iHck.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215817539524814242" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJOauig5aI/AAAAAAAAAGY/xZ9_elaKaCI/s320/y1pCSAZPgCcg6gE5clw8xnJCnp62-jWAyafgWcXPHQp1ur4XU0MGrE_Cp-rTY8Tv4Sy9JYh-d0iHck.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJORjXOsVI/AAAAAAAAAGI/ou4bosAoKdw/s1600-h/y1p6aGvkU3O-GTunDatKxSwasoiZrQ14U618Knh04CfN3fhv0lWTKJZyXqoBOqAnS80m3jlS_69ZlQ.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215817381905871186" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJORjXOsVI/AAAAAAAAAGI/ou4bosAoKdw/s320/y1p6aGvkU3O-GTunDatKxSwasoiZrQ14U618Knh04CfN3fhv0lWTKJZyXqoBOqAnS80m3jlS_69ZlQ.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJNu3iolxI/AAAAAAAAAFw/4L5LBSf0uMY/s1600-h/y1pDivqP_9536lzFCLvbQGizJfPTOVv0Pe_7CFMAcClTYWd1mWzgZ7uh2tM3JK5JAMmJbWYcYuYCcE.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215816786026993426" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJNu3iolxI/AAAAAAAAAFw/4L5LBSf0uMY/s400/y1pDivqP_9536lzFCLvbQGizJfPTOVv0Pe_7CFMAcClTYWd1mWzgZ7uh2tM3JK5JAMmJbWYcYuYCcE.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Hace unos años atrás, en Chile, por las fechas de diciembre ( un par de dias ante navidad) nos fuimos con los chiquillos a la piscina del club de Providencia, donde una de nuestras actividades, para pasar el rato, fue inventar coreografias...como una hora hicimos el ridiculo, donde la coregrafia favorito termino siendo " rambo". Imitamos la escena cuando Rambo emerge lentamente del agua con una menza metralleta en manos...esta es la foto con nuestra versión.&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJN--6iLTI/AAAAAAAAAF4/biAtGBnXIwE/s1600-h/y1pOCG5yTrF-n_LoZkV5AsNxAqmc_XpNSelnYvytOYMjA7J4KB5BAb8NVwVmQTmnUD8tKdJnfWwGZI.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215817062884191538" style="CURSOR: hand" alt="" src="http://bp1.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJN--6iLTI/AAAAAAAAAF4/biAtGBnXIwE/s320/y1pOCG5yTrF-n_LoZkV5AsNxAqmc_XpNSelnYvytOYMjA7J4KB5BAb8NVwVmQTmnUD8tKdJnfWwGZI.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215817207020352498" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJOHX3Rc_I/AAAAAAAAAGA/QQpW_LnQ3_c/s320/y1p3KDHwVwaFYZcydAI2dxeDqIGjGYMUZR9ESmL868kaAEp9l__N2oevRqnt2nvH875ARLiaT_LRQA.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJOVo18JYI/AAAAAAAAAGQ/S_SUDVfo3Bk/s1600-h/y1pBAw_-DMuIswBoxGcYwPHkmmx76nN0Y1Li0SS2QLOUbxhXqlVvrdva2kpS7ywBYaT8_ls7iJ_tPo.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215817452096333186" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJOVo18JYI/AAAAAAAAAGQ/S_SUDVfo3Bk/s320/y1pBAw_-DMuIswBoxGcYwPHkmmx76nN0Y1Li0SS2QLOUbxhXqlVvrdva2kpS7ywBYaT8_ls7iJ_tPo.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;För ett par år sedan, runt december (strax innan juldagen) var vi och svalkade oss i ett av Providencias (stadsdelen jag bor i Santiago) fàtal simbassänger. I en hel timme underhöll vi en liten publik, som bestod av Kathy och Yanira med olika koreografier. Favoriten vart " rambo" inspirerat av scenen dâ Rambo sakta dyker upp ur vattnet med ett ganska stort skjutvapen... &lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-2191737411821081022?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/2191737411821081022/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/coreografas-acaticas.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2191737411821081022'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/2191737411821081022'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/coreografas-acaticas.html' title='Coreografías acúaticas'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp2.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGJOauig5aI/AAAAAAAAAGY/xZ9_elaKaCI/s72-c/y1pCSAZPgCcg6gE5clw8xnJCnp62-jWAyafgWcXPHQp1ur4XU0MGrE_Cp-rTY8Tv4Sy9JYh-d0iHck.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-8028295255997388586</id><published>2008-06-25T05:36:00.000-07:00</published><updated>2008-06-25T06:23:35.896-07:00</updated><title type='text'>152.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Jag ligger i min säng hemma hos min pappa. Det är lite över mitt i natten och jag kan inte sova. Provar med varm mjölk, men när jag öppnar kylskåpet så ser jag att det inte finns mjölk. Jag kollar på klockan. Allt för sent för att vara uppe, allt för tidigt för att gå upp. Jag går till vardagsrummet och sätter mig framför tvn. Jag zappar igenom mord, kärlek, musik, dokumänterer,djurprogram memento och annat skadliga ting för ögonen...etc etc...och sedan kom jag på att min pappa har den chilenska kanalen. Jag zappar igenom alla kanalen, eftersom jag inte kommer ihåg vilken kanal den är på. Till slut kommer jag fram till kanalen 152, den chilenska kanalen. Det har precis börjat ett program som handlar om ett slum område i Valparaíso (hamnstad ca en timme från Santiago). Jag kollar ett tag, blir fäst vid programet.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag fortsatte med den chilenska kanalen yttligare ett par timmar. Kollar på ett program som reder ut mord. jag kollar vidare och ser ett program om naturen i södra Chile och klockan blir åtta i Chile, och det är dags för nyheterna. Det kändes som om jag var i min säng i min lägenhet i Chile. Jag brukade alltid kolla på nyheterna i sängen. Det var så underbart skönt och mysigt, speciellt när det regnade ute och det var så varmt och skönt i sängen. Just den dagen här i Sverige regnade ute och fastän det är ca 5 timmars skillnad mellan Sverige och Chile så kändes som om jag hade förflyttat mig till de morgonen i min säng i Chile. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag var i Chile helt enkelt! Jag kollade på burken och var i en chilensk morgon. Jag kollade ovanför burken, på klockan, och förflyttade mig till Sverige en svensk eftermiddag. Min egen tidssmaskin helt enkelt!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;strong&gt;152&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Estoy acostada en mi cama, en la casa de mi padre. Es un poco pasado de la media noche y no puedo dormir. Voy por un vaso de leche caliente pero al abrir la puerta del refrigerador me doy cuenta que no hay leche. Miro el reloj. Es demasiado tarde para estar en pie y demasiado temprano para levantarse. Me voy al living y me siento en el sofá frente a la tele. Comienzo el zapping a tráves de asesinatos, amor, música, documentales, programas de animales, programes de venta y otros programas que pueden ser relativamene malignos para los ojos....y en eso me acuerdo que mi padre tiene el canal chileno. TVN. Lo comienzo a buscar hasta llegar al canal 152. Un programa sobre una población en Valparaíso ha comenzado. Y aunque no me gustan mucho esos programas lo miro y al final apego a verlo. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Sigo con el canal chileno un par de horas más. Miro un programa donde resuelven casos de homicidio y luego sigue un programa sobre la naturaleza del Sur de Chile y la hora dan las ocho de la mañana en Chile, y comienzan las noticias. Me siento como que estoy en mi cama en mi departamento en Chile. Solía ver las noticias en la cama. Era calentito y agradable, en especial esos días de lluvía y frío, como que la cama era aún más calentita que antes. Justamente ese día estaba lloviendo en Suecia y aunque tenemos como 5 horas de diferencias entre Chile y Suecia se sentia como que me había trasladado a Chile, a una de esas mañanas.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Estaba en Chile simplemente! Miraba la tele y estaba en una mañana chilena. Miraba arriba de la tele, al reloj y me habia trasladado a una tarde sueca. Mi propia maquina del tiempo!&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-8028295255997388586?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/8028295255997388586/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/152.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8028295255997388586'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/8028295255997388586'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/152.html' title='152.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-7560034861065513475</id><published>2008-06-24T15:36:00.000-07:00</published><updated>2008-06-27T11:00:24.007-07:00</updated><title type='text'>Tengo un trato.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGF-NnAmHvI/AAAAAAAAAFg/B8sKYQkgTCE/s1600-h/l_9a4ecad02144e1e2c6d11ae4b4d68a01.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215588615746625266" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGF-NnAmHvI/AAAAAAAAAFg/B8sKYQkgTCE/s400/l_9a4ecad02144e1e2c6d11ae4b4d68a01.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;strong&gt;LA MALA&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Jag kommer ihåg sista gången jag var i Barcelona. Jag hade bott där två år och var på väg hem. Detta var år 2000. Min kompis Jordi gav mig ett par skivor på spansk hip hop, som jag lyssnade igenom i min "portabel cd player" på flyget hem.&lt;br /&gt;Det känns som om när man pratar om mobil telefoner på 70 taler (tegelstenar).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det som jag inte hade märkt var att bland killarna fanns det en tjej. Skivan hete "Lujo ibérico" tjejen var la Mala María - La Mala Rodriguez. La Mala är en übercool MC med integritet, pondus och ett starkt engagemang. Det handlar om urban, modern klubbmusik; stenhårda beats med en twist av flamenco och en gnutta electro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ni vet...starka, intelligenta, färgstarka kvinnor? Ok. Hon är med på min lista. ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mer kan man inte begära och här om veckan var hon i Estocolmo. Jag var där. Pah Pah!!! Jag tog pendeltåget in till stan, som blev en timma försenad. Med tanken på att jag hade redan missat en timme av koncerten skyndade jag mig och, tänkte på att det skulle inte göra något om jag bara såg skulle hinna se tio minuter. Jag kommer fram till lokalen och ser att det är fortfarande dj woody som spelar!!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag satte mig och var hur glad som helst att inte ha missat något och hurrade för förseningen (men inte de som satt brevid mig...jijiji) så plöstligt ändras ljuset uppe på scenen och beatsen av låten "tengo un trato" började höras.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La Mala kunde inte komma ut på ett bättre sätt. Min kompis Estibaliz sade att om la Mala spelade "tengo lo que tu quieres" så skulle jag tänka på henne, för hon gillar den låten. Såååå...jag spelade in en kort klipp och självklart tänkte jag på henne.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det hade varit coolt med henne där. Min ûber rockiga kompis tillsammans med mig på ett hip hip koncert!!! Jag hade kul den torsdagen och äntligen, efter alla dessa år fick jag se henne live. ;)&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGF-Hsn7_cI/AAAAAAAAAFY/sb_bgiBJNNE/s1600-h/l_da3ba6a5501dcfd68d14e3689f54bbc6.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215588514174598594" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGF-Hsn7_cI/AAAAAAAAAFY/sb_bgiBJNNE/s400/l_da3ba6a5501dcfd68d14e3689f54bbc6.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;strong&gt;LA MALA &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Me acuerdo de la última vez que estube en Barcelona. Había vivido ahí dos años y estaba rumbo a casa. Esto era el 2000. Mi amigo Jordi me habia regalado un par de discos de hip hop español, que los escuche en mi "portatil c player". Me río y pienso es como hablar de los celulares en los años 70 (ladrillos).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Así que ahí estaba, en el vuelo escuchando los discos cuando me doy cuenta que entre los hombres hay una mujer. El disco se llama "Lujo Ibérico" y la mina es La Mala - La Mala Rodriguéz. La mala es un ûbercool rapera con una integridad, pondus con profundo empeño. Se trata de lo urbano, de música moderna, duros beats con un twist de lo flamenco que lleva en la sangre y una pizca de lo electro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ustedes saben...esas mujeres fuertes, inteligentes y pintorescas? Ok. Ella esta en mi lista ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Uno no podría haberse esperado menos y hace un par de semanas atrás estubo en Estocolmo. =) Y ahí estube!!!!! pah pah!! Tome el tren de cercanías al centro, pero venía una hora con retraso. Con la mente que ya había perdido una hora del concierto igual me apure y pense que aunque fueran 10 minutos que viera del show valdría la pena. Llegue al local donde aún el dj woody estaba tocando!!!!! Me sente con una sonrisa y agradecida (cosa que no estaban los de mi lado) por el retraso cuando de repente las luces del escenario cambian y el beat de la canción "tengo un trato " comienza a tocar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La mala no podría haber comenzado de otra mejor manera!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi amiga Estibalíz me dijo que si la Mala tocaba "tengo lo que tu quieres" me acordara de ella. Cosa que hizo y bueno grabe un clip de la canción, y obvio que pensé en ella. Hubiera tenido estilo tener a mi amiga ûber rockera conmigo en un concierto de hip hop!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Me entretube ese jueves y por fin, luego de todos esos años la pude ver en vivo. :)&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-7dfbdcdcf069ae5" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v7.nonxt4.googlevideo.com/videoplayback?id%3D07dfbdcdcf069ae5%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D5E6B75AA7E4B68661709FB14579D8D1BD862CB32.392FF6458D57DB9DFD2DC0BFEF708F5F95CF913B%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D7dfbdcdcf069ae5%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3D3zDRjKWKRbdyqYV1c8mEK9erMqQ&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v7.nonxt4.googlevideo.com/videoplayback?id%3D07dfbdcdcf069ae5%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D5E6B75AA7E4B68661709FB14579D8D1BD862CB32.392FF6458D57DB9DFD2DC0BFEF708F5F95CF913B%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D7dfbdcdcf069ae5%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3D3zDRjKWKRbdyqYV1c8mEK9erMqQ&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-e8cec119818c4a89" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v13.nonxt6.googlevideo.com/videoplayback?id%3De8cec119818c4a89%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D3C81E723AC50780774C85D86B775B5C318517E58.5F3F4CC2A44C35D8A8F7C258128850DDED05B36B%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3De8cec119818c4a89%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3D_G6M3w1tlbXKuWjgXn-6Rt0vTy4&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v13.nonxt6.googlevideo.com/videoplayback?id%3De8cec119818c4a89%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1329926794%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D3C81E723AC50780774C85D86B775B5C318517E58.5F3F4CC2A44C35D8A8F7C258128850DDED05B36B%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3De8cec119818c4a89%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3D_G6M3w1tlbXKuWjgXn-6Rt0vTy4&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-7560034861065513475?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='enclosure' type='video/mp4' href='http://www.blogger.com/video-play.mp4?contentId=7dfbdcdcf069ae5&amp;type=video%2Fmp4' length='0'/><link rel='enclosure' type='video/mp4' href='http://www.blogger.com/video-play.mp4?contentId=e8cec119818c4a89&amp;type=video%2Fmp4' length='0'/><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/7560034861065513475/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/la-mala-jag-kommer-ihg-sista-gngen-jag.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7560034861065513475'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/7560034861065513475'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/la-mala-jag-kommer-ihg-sista-gngen-jag.html' title='Tengo un trato.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGF-NnAmHvI/AAAAAAAAAFg/B8sKYQkgTCE/s72-c/l_9a4ecad02144e1e2c6d11ae4b4d68a01.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3989799801583686519.post-6582690326468598304</id><published>2008-06-24T10:33:00.000-07:00</published><updated>2008-06-26T09:04:49.909-07:00</updated><title type='text'>Live act.</title><content type='html'>&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGFlsS4TMYI/AAAAAAAAAEw/usutywdteGo/s1600-h/jpg54261.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215561655128371586" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGFlsS4TMYI/AAAAAAAAAEw/usutywdteGo/s400/jpg54261.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Den 26 juni 2008 ska jag njuta en koncert med min stora idol. Så…vad är en idol egentligen? En person som man ser upp till? En person som man vill efterlikna men med sina egna elementer? En person som med det hon/han gör och säger representerar en? Eller är det en person som man egentligen är lite svartsjuk på eftersom hon är så förbannat cool!&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Ok. För mig är det allt med betonning på det sista (jajajaja) men jag tar det men en nypa salt.&lt;br /&gt;Jag gillar starka kvinnor. Jag gillar färgstarka kvinnor.Jag gillar intelligenta kvinnor. Jag gillar coola kvinnor. Jag gillar kvinnor som är "movida" som man skulle säga på chilensk slang, och betyder att man har många järn i elden, och jag gillar kvinnor med stort hår.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Erykah Badu har allt.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Jag kommer ihåg att min kompis, LinnQ berättade om henne. Då var vi typ 16-17 år och jag tyckte att hon var gnällig, yrade om saker som var alldelles för soft för mig, och där satt jag och tyckte att det jag hörde var "skit" …(jajajajajaja…jag bara skrattar när jag tänker på det…) Så kom den stora dagen då jag upptäckte Erykah Badu. "On and on" var låten och jag hade inte hört det bästa än; "tyrone". &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Den kommer , i min egen musik historia, gå som den coolaste låten om när man blir trött på sin scrub till pojkvän! "I´m getting tuired of this shit…" underbar, underbar, underbar.&lt;br /&gt;LinnQ retar fortfarande mig när jag yrar om hur underbar Erykah Badu är. Hon säger alltid: "Kommer du ihåg när du tyckte hon var skit…???" Jajajaja. Linn, jag kommer ihåg och kommer alltid vara tacksam för den dagen du tog fram skivan och tyckte jag borde lyssna på den. Enligt dig så skulle jag gilla det jag hörde ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Frälst för livet och den 26 kommer jag att se min gudinna =) =) =) &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;ACTO EN VIVO&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKAXeMXaJI/AAAAAAAAAG4/-A49YGY9f4c/s1600-h/erykah.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5215872459178731666" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGKAXeMXaJI/AAAAAAAAAG4/-A49YGY9f4c/s400/erykah.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;El 26 de junio del 2008 voy a disfrutar de un concierto con una de mis grandes idolas. Entonces...que es un idolo en verdad? Una persona a la que admiras y tratas de parecerte con tus propios elementos? Una persona con lo que ella/el dice o hace te representa? O es una persona a la cual uno siente un poco de celos porque es tan extremadamente cool?&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Ok. Para mi son todas esas con acentuación en la última (jajajajaja) pero lo tomo con calma.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Me gustan las mujeres fuertes. Me gustan las mujeres pintorescas. Me gustan las mujeres inteligentes. Me gustan las mujeres cool. Me gustan las mujeres movidas.  Erykah Badu lo tiene todo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Me acuerdo cuando mi amiga, LinnQ me conto sobre ella. Tendríamos unos 16-17 años, yo entonces encontre que er gruñona, delirando sobre cosas que para mi eran demasiado sueaves, y ahí estaba sentada escuchando lo que encontraba "una mierda"....(jajajajajaja)...sólo me rio al pensar en ese momento. Entonces vino el gran día cuando descubrí a Erykah Badu. "On and on" fue la canción y aún no había escuchado lo mejor "tyrone".&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;A mi parecer, en mi propia histora de la música, la canción más cool sobre mandar a la mierda a su cero a la izquierda de novio. "I´m getting tired of this shit..." maravilloso, maravilloso, maravilloso.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;LinnQ aún me molesta cuando deliro sobre lo maravillosa que es Eryka Badu. Ella siempre dice  "Te acuerdas cuando encontrabas que era una mierda...???" Jajajaja. Linn, sí siempre me acordare y siempre te estare agradecida por ese día cuando pusiste el cd porque te parecia que sería algo que yo tendría que escuchar, y según tu me iba a gustar ;)&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Salvada por vida y el 26 de junio ire a ver a mi diosa. =) =) =)&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3989799801583686519-6582690326468598304?l=suequibell.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://suequibell.blogspot.com/feeds/6582690326468598304/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/live-act.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6582690326468598304'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3989799801583686519/posts/default/6582690326468598304'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://suequibell.blogspot.com/2008/06/live-act.html' title='Live act.'/><author><name>suequibell</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05650735079844744533</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://3.bp.blogspot.com/_BJD6QpGqas0/S8oPUhCA8WI/AAAAAAAAAeI/7PE6S-uYxd4/S220/P1040068.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp3.blogger.com/_BJD6QpGqas0/SGFlsS4TMYI/AAAAAAAAAEw/usutywdteGo/s72-c/jpg54261.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry></feed>
